Etikettarkiv: bilar

Lekfull mekatronik ger morgondagens bilar och fordon

En verklig, flygande prototyp kommer att presenteras den elfte december.

Var precis förbi och hälsade på ett gäng mekatronikstudenter på KTH. På måndag den elfte december är det dags för dem att presentera sina studentprojekt som de jobbat med i nio månader.

Det var bråda dagar kan jag säga. Det mesta fungerande, men inte allt…

När saker väl fungerar kan det därtill hända att en blir lite övermodig ibland. Då är det lätt att krascha med grejerna, vilket innebär reparationer…

Hur som helst är det nog kul för media att titta närmare på vad KTH-studenterna tillverkat. Berättar en del om både vår samtid och framtid.

PS. Hamnade i en lång diskussion med en av studenterna. Ämnet var självkörande bilar och moral samt etik. Vad händer när bilen måste välja mellan två dåliga saker: riskera att köra ihjäl passageraren eller ta kål på en gångtrafikant. En av oss var fullständigt övertygad om att gångtrafikanten lågt pyrt till då bilens jobb var att ta hand om passagerarens till varje pris. En av oss ansåg att en äkta slumptalsgenerator helt fick bestämma utgången. Låter det vara osagt vem som företrädde vilket resonemang… (gissa gärna!). DS.

Extern ljuskälla får datorspelaren att känna sig bättre

Då och då ramlar en över spännande disputationer och examensarbeten på KTH. Som får en att vilja studera på universitet igen. Ett exempel på det senare är ”Improving first-person shooter player performance with external lighting”, ett arbete som den ansvarige studenten Erik Dahlström idag presenteras i KTH:s visualiseringsstudio.

Innan vi går vidare kan jag kort berätta att ”First-person shooter” eller förstapersonsskjutare / förstapersonsskjutspel (FPS) på svenska, är en datorspelsgenre där bildskärmen motsvarar spelfigurens synfält. Skjutvapen spelar en stor roll i dessa lir, och exempel på spel är Counter-Strike och PlayerUnknown’s Battlegrounds.

Nå. Vad är det Erik har gjort? Jo, han har utforskat om och i vilken utsträckning det fungerar att använda externt ljus som informationsbärare till tävlingsinriktade gamers inom First Person Shooter-genren. De här ljuseffekterna har utvecklats genom att titta på teorier kring hur ljud används i audiovisuella medier som film och spel och istället spegla detta i ljus. Exempelvis använder spelare i Counter-Strike ljudet från fienders fotsteg för att upptäcka deras position.

– Det fanns två hypoteser. Den första var att ljus skulle få användarna att uppleva en ökad prestationsförmåga med hjälp av ljuset. Den andra var att användarna objektivt skulle spela bättre med hjälp av ljuset. Den första hypotesen accepterades och den andra förkastades. Det fanns alltså varken belägg för att de spelade bättre eller sämre, utan ytterligare studier krävs.

Enligt Erik finns det flera potentiella anledningar till att belägg för än det ena eller det andra ej kunde erhållas. För litet antal studerade personer, för lite tid speltid med externa ljuskällor och för stora variationer i spelarnas skicklighet och ljuskällorna positioner är några.

Erik fokus har varit den tävlingsinriktade gamingvärlden, men det hindrar honom inte att fundera över ljus som informationsbärare bortanför spelens universum.

– Jag har inte analyserat utanför valt område i rapporten, men beroende på hur långt man drar det är så anser jag att exempelvis blinkers på bilar är en applicering av ljusets funktionalitet i verkligheten. Här är det ju till exempel intressant att notera att det finns snygga liknelser mellan att bromsljus är rött (”farligt”, se 2.3 i min rapport) och blinkers generellt sett är gula (se 2.3 igen). Blinkers visar ju även riktning (höger/vänster), vilket är en ”enklare” version av mina olika riktningar (se sidan 43-46 i rapporten).

Finns det en nytta med ditt arbete utanför gamervärlden?

– Jag tänker att min fullständiga rapport kan vara intressant för de som bryr sig om specifika delar i rapporten, exempelvis vilka effekter som användarna gillade mest.

Att koppla ihop spel med externa ljuskällor är en förhållandevis ny trend där till exempel Philips Hue Go för immersion/upplevelse är en applikation.

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.

Experter på morgondagens transporter gästar KTH

Illustrationen kommer från forskningsprojektet Post Car(d) Urbanism som stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle på KTH varit involverad i.

Nu på fredag den sjätte oktober (9-12) äger ett seminarium rum på KTH (biblioteket, Osquars Backe 31, rum ”Salongen”) som du inte vill missa om du är seriöst intresserad av fordons- och transportbranschen.

Då kommer det nämligen ett gäng akademiska experter till lärosätet för att berätta om hur de ser på framtidens transporter och hur dessa förhåller sig till så väl barn, delningstjänster som Uber, självkörande bilar och digitaliseringen.

Ta en titt på schemat här så ser du att experterna kommer från när och fjärran; University of California/Berkeley, Oxford och Universitetet i Linköping är tre av lärosätena som representeras.

Anledningen till att seminarierna ges vid KTH är för att vi är engagerade i Mistra SAMS (Sustainable Accessibility and Mobility Services). Mistra SAMS är ett forskningsprogram som undersöker hur nya tjänster för tillgänglighet och mobilitet kan bidra till att hållbarhetsmål,
inte minst klimatmålen, kan uppnås.

Ja, vi ser idag i samhället en snabb utveckling nya innovativa tjänster för tillgänglighet och mobilitet. Uber, som kommer att tas upp av flera av experterna, är bara ett exempel. Det rör sig bland annat om så kallade ”co-working hubs”, virtuella mötesformer, delade fordon, lätta elfordon och autonoma fordon.

De lärda talar om ”Mobility and Accessibility as a Service”. Det vill säga ”mobilitet som tjänst” på ren svenska, ett framtidsscenario där det enskilda bilägandet förmodligen inte kommer att befinna sig högt upp på familjernas agendor.

Digitala plattformar kan användas för detta, för att erbjuda kombinationer av tjänster och smidigt kanalisera olika incitament, exempelvis dynamiskt prissättning för att optimera utnyttjandet av infrastruktur och fordon.

Kanske ger detta läge inte kortare och färre bilköer då fler, även de utan körkort, kan resa med bil betydligt mer. Men det kan ge ett mer hållbart och jämställt samhälle, och åtminstone effektiva bilköer.

Kontaktperson för seminariet är förresten Tobias Abrahamsson som kan nås på tobias.abrahamsson@abe.kth.se eller 070 – 087 70 03.

Spana in Mistra SAMS här förresten. Mycket intressant som pågår där.

Motorfel följer på dieselgate

I kölvatten efter VW:s fifflande med sina dieselmotorer, en nyhet om exploderade i medierna den 18 September 2015, tycks en rad problem uppstå. Detta när VW uppgraderar bilars mjukvara och gör andra justeringar.

Ett exempel är en kund som noterar en effektsänkning och förmodad högre bränsleförbrukning, och ett annat ett motorproblem (igensatt EGR-ventil) som renderar räkningar från bilverkstaden om femsiffriga belopp (bild ovan).

Andreas Cronhjort, universitetslektor i ämnet förbränningsmotorteknik på KTH, säger i tidningen Vi i Sollentuna att motorfelet (EGR-ventilen) som skapade verkstadsräkningen om 11 000 kronor är ett troligt följdfel av VW:s åtgärder efter dieselgate.

Det låter som en billig investering för den tyska fordonstillverkaren att skicka personalen att gå Sven Ove Hanssons (professor i filosofi på KTH) etikkurs för civilingenjörer