Etikettarkiv: CO2

Här är Hans Roslings lärjungar

Genomgång av studentprojektet och tävlingsbidraget Le Bon Nobel.

För drygt en månad sedan gick en av Sveriges största vetenskapsmän ur tiden. Hans Rosling förstod tidigt vikten av att visualisera statistik och information, och därmed snabbt göra ganska komplexa globala beroenden lättbegripliga. Han gjorde ett fantastiskt jobb med att slå hål på myter och krossa faktoider.

Det är på honom jag tänker när jag besöker KTH:s ack så viktiga visualiseringsstudio VIC. Jag är där för att se hur långt KTH-studenterna kommit med bidragen som ska vara med i årets upplaga av tävlingen C Awards (äger rum den fjärde maj i år, länk här).

Tämligen omgående drabbas inte bara jag utan förmodligen majoriteten av åhörarna av följande tre tankar:

  1. Här fostras nästa generation som kommer att gå i Hans Roslings fotspår.
  2. Visualisering är ett av de viktigaste teknikområdena under detta århundrade.
  3. Det finns hur mycket jobb som helst kvar att göra – lönsamt sådant – inom området ”Visualisering av korsbefruktning av information/data från olika källor”, Med det sagt, låt oss titta lite närmare på några av tävlingsbidragen!

Food Advisor

Food Advisor visualiserar olika livsmedels avtryck när det kommer till CO2-utsläpp, men parar också ihop denna information med livsmedlens näringsinnehåll (fibrer, vitaminer, mineraler, etc). På det här sättet kan intressenter, till exempel kostekonomer, planera menyer till storhushåll. Detta så att menyerna både blir nyttiga och miljövänliga.

Om du får chansen att använda Food Advisor, kolla gärna hur potatis står sig mot ris när det kommer till C02-utsläpp och nyttighet (potatis är en väldans bra rotfrukt på flera sätt, kan meddelas).

Le Bon Nobel

Det finns olika sätt att förkovra sig i Nobelpriset och alla vinnare genom åren. De två vanligaste är förmodligen att använda Nobelstiftelsens webbplats eller Wikipedia.

KTH-studenterna bakom tjänsten Le Bon Nobel har hittat ett helt eget angreppssätt där de ger användarna nya infallsvinklar. Som att utgå från prisvinnarnas nationstillhörighet samt dess levnadsstandard och utbildningsnivå. Kön och ålder, plus en rad andra ingångar, finns också.

Rätt snart inser man att 202 av 204 fysikpristagare är män och att överraskande många vinnare i samma kategori är under 35 år. För att nämna två av många, många intressanta upptäckter.

Enviromind

Detta projekt går bland annat ut på att visa upp kopplingen mellan handelsbalans och utsläpp av växthusgaser. Som bekant så har ju västvärldens utsläpp inte försvunnit, de har flyttat österut. Samtidigt söker många politiker lösa globala problem enbart lokalt.

KTH-studenternas bidrag visar tydligt upp hur export och import (exempelvis mellan Kina och USA) över tid påverkat och fortfarande påverkar miljön. Enviromind visar också det problematiska med att stirra sig blind på siffror. Hur ska länder vars ekonomier är starkt beroende av tillverkning eller export av olja förhålla sig till stränga och globala miljömål? Miljömål som exempelvis Sverige har betydligt lättare att leva upp till än dessa nationer.

Course Runner demas!

Course Runner

Studenterna bakom detta bidrag berättar att dagens möjlighet att hitta kurser, exempelvis via KTH:s kurskatalog, är bra. Ja, under förutsättning att var och en vet vad de vill plugga. Annars blir kataloger och andra sätt snabbt lite trubbiga men framför allt tidsödande sätt att hitta rätt.

Med detta i åtanke har studenterna skapat tjänsten Course Runner. Här kan man till exempel söka på ganska vida begrepp som exempelvis ”musik” och därefter se vilka kurser som har ett innehåll kopplat till just detta ämne. Syftet med Course Runner är att förbättra träffsäkerheten, bidra till att studenterna snabbare hittar rätt i djungeln av kurser.

Man kan också utan vidare kalla Course Runner för en mycket effektiv inspirationskälla. Eller som en av studenterna uttrycker det: ”Man letar efter en kurs, och hittar en annan!”.

Zytig

KTH-studenterna bakom detta bidrag berättar att Zytig främst vänder sig till läkare och patienter. Bland annat kan potentiellt utfall för olika behandlingsalternativ av prostatacancer visualiseras, och Zytig är tänkt som ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan läkare/patient.

Enligt en KI-läkare på plats under presentationen kan Zytig inte bara underlätta för läkaren genom att spara tid när det kommer till att läsa och förstå patientjournaler. Tjänsten kan också bidra till ökad vårdkvalitet.

Förutom Zytig visas ytterligare två tävlingsbidrag upp, båda med tydlig koppling till forskning om prostatacancer (projektnamn: P-Claes och CAT). Dessa vänder sig till forskare och politiker, och visualiserar bland annat skillnader i behandling av prostatacancer avhängt geografi (kommun i Stockholm man bor i) och socioekonomisk status.

P-Claes kan även visa upp var i behandlingsprocessen patienterna ibland faller bort. Efter det första PSA-testet, efter gjord biopsi eller slutligen efter ställd cancerdiagnos. Information som sedan kan kopplas ihop med inkomst och/eller geografisk härkomst. Man kan alltså följa grupper av prostatacancerpatienter genom vårdkedjan för att se vad som hände vid olika punkter.

KTH-studenterna har historiskt jobbat med riktiga data i projekten, så även i år. Nytt för 2017 är att de också har beställare, i år i synnerhet Karolinska Institutet som bidrar med användarfall. Dessa, bland annat läkare, är ett bra stöd i utvecklingen av användbarhet och design.

Värt att notera är att de olika projekten inte är färdiga ännu. Det återstår cirka en månads arbete innan C Awards, och säkert ytterligare timmar innan färdiga produkter/tjänster. Likväl är samtliga tävlingsbidrag otroligt intressanta och inspirerande redan nu…

Jag ber om att få återkomma i ämnet längre fram!

Den som vill veta mer om dessa studentprojekt kan alltid kontakta Mario Romero Vega eller Björn Thursesson!