Etikettarkiv: Google

KTH-professor ser möjligheterna

Googles kvantdator

För några veckor sedan gick teknikalarmet igen. Denna gång var det kvantdatorernas tur att befinna sig i skottgluggen.

En artikel i Svenska Dagbladet gjorde klart för läsarna att en ny superdator kan röja alla hemligheter. Enligt Alexander Lvovsky, professor i fysik vid Calgaryuniversitetet i Kanada, kan så väl koder till kärnvapen och andra statshemligheter röjas blixtsnabbt – liksom all information som lagras av banker och  sjukvården.

Anledningen stavas kvantdatorer. Att ”kvantdatorer kan göra dagens kryptering värdelös, skapa kaos och rentav hota världen”.

Egor Babaev, professor på KTH.

Egor Babaev, professor i teoretisk fysik vid KTH och expert på kvantdatorteknik, blev uppringd av Svenska Dagbladet-reportern. Egor tog det hela med ganska stor ro. Enligt honom är det inte så att dagens kryptering inte längre skulle kunna användas. ”Fungerande kvantteknologi kan också användas för att utveckla nya sätt att kryptera och skydda information och kommunikation”, säger Egor till Svenska Dagbladet.

När jag kontaktar honom efter intervjun konstaterar han att reportern gjort ett bra jobb. Kvantteknik är ett komplicerat ämne.

Framför allt poängterar dock Egor hur viktig forskning runt kvantteknik de facto är.

– Det finns förväntningar att vi snart kommer att se ett paradigmskifte när det kommer till datorer och kvantteknik. Det bevisas inte minst genom de pengar EU-kommissionen lägger på forskning i ämnet. Det handlar om nya typer av sensorer men också kommunikations- och materialteknik.

Enligt Egor pratar vi om forskningsanslag i miljardklassen. De länder som inte satsar på kvantteknik kommer att hamna på efterkälken.

– Varför det är en angelägen på nationsnivå? För att det krävs resurser på den nivån för att utveckla kvantteknik, både rent infrastrukturmässigt och det faktum att det behövs många olika typer av expertiser inom området.

Självkörande bilar och 5G

För någon veckor sedan läste jag ett blogginlägg signerat Daimlers styrelseordförande Dieter Zetsche. Han slog fast att 3D-kartor är en mycket central bit i pusslet ”Framtidens självkörande bilar”.

Han passade på att illustrera detta med följande videoklipp.

Anledningen är att 3D-kartor helt enkelt ger de självkörande bilarna möjligheten att ”se” runt hörn, och inte vara lika beroende av sensor och kameror som bara registrerar vad som händer i det absoluta nuet.

Idén bygger på att alla bilar som kör runt hela tiden samlar in information, data som sedan delas, eller kan delas, med alla andra bilar.

Det här får var och en att fundera över vilka krav som finns på morgondagens mobilnät när det kommer till att skicka och ta emot data. Att det kanske krävs något mer än en halvskakig 2G-uppkoppling för bästa möjliga kommunikation självkörande bilar emellan.

Plötsligt står det klart att 5G, med all den kapacitet som nästa generations mobilnät erbjuder, förstås ger bra möjlighet till dataöverföring. För det är en hel del information som ska skyfflas fram och tillbaka. Ja, 5G är en central del i historien om framtidens självkörande bilar.

Jag skickar ett mejl till Karl Henrik (Kalle) Johansson, professor i reglerteknik på KTH och högst involverat i ett flertal forskningsprojekt som rör självkörande fordon som bilar och lastbilar. Han befinner sig för närvarande på det prestigefulla UC Berkeley (Kalle är på så kallad sabbatical leave) och berättar att det finns två ganska olika angreppssätt för att bygga effektivare och säkrare fordon, och som är relaterat till hur jag tänker och resonerar.

– Det ena är vad vi kan kalla ”Google-metoden”, som innebär precis vad du såg i videoklippet, nämligen att man försöker scanna världen så noggrant som möjligt och sedan autonomt navigerar i denna värld. Det andra angreppssättet är sammankopplade fordon, det vill säga genom att utbyta information mellan fordon, och mellan fordon och infrastruktur som exempelvis 5G, så kan man styra bilarna säkrare och effektivare.

Detta är till exempel vad Kalle gör med KTH och Scanias konvojkörande lastbilar, som stöds både av kommunikation mellan lastbilarna och genom att de kommunicerar med operatörer.

– Det är dock inte bara KTH som kör lastbilar i konvojer. Igår var jag ute med ett gäng här i Berkeley och åkte fordonståg på motorvägen. Lite lurigt med all trafik men tekniken fungerar ganska bra, berättar Kalle.

Karl Henrik Johansson (till höger), professor i reglerteknik på KTH.

Unik ljudteknik

Fredric Lindström och Christian Schüldt.

Christian Schüldt har tidigare varit postdok på KTH och då på avdelningen för signalbehandling. ”Jaha?!”, kanske du tänker. ”Vad är grejen? Det är förstås coolt att jobba på Kunliga Tekniska högskolan men…”

Christian Schüldt är – förutom sin bakgrund hos oss – också en av två grundare av uppstartsföretag Limes Audio. Ett bolag som precis blivit uppköpta av Google.

Aha!

Limes Audio har utvecklat en mjukvara (som de därtill har patent på) vid namn Truevoice. Denna mjukvara bidrar till att ljudkvaliteten blir bättre genom att algoritmer ta bort eko och brus.

USA är en växande marknad för bolaget, men Limes Audio har också tecknat avtal med kinesiska och europeiska bolag (enligt Breakit).

Hypotesen just nu är affären handlar om att Google vill förbättre ljudkvaliteten på sin tjänst Google Hangouts.

Det ryktas för övrigt om ett eventuellt Vinnova-finansierat projekt med fokus på smarta högtalare där KTH och Limes Audio ska ingå. Inget är dock klart och påskrivet just nu. Så det återstår att se om det blir något samarbete här.

KTH-forskare hjälper Microsoft bygga kvantdator

Googles kvantdator

Fick precis ett mejl från Egor Babaev, professor i teoretisk fysik vid KTH.

Han berättar att han tillsammas med en forskargrupp på universitetet är involverad i forskning runt en kvantdator. Ett projekt som Microsoft står bakom och satsar stora pengar på.

Sådana nyheter blir man som KTH-anställd förstås himla glad över att höra. Coolt!

Särskilt konstigt att Microsoft storsatsar på kvantdatorn är det förstås inte. Även Google plöjer ner mycket resurser för att få till en kvantdator av universell modell.

Egor Babaev, professor på KTH.

Vad ska man då ha en kvantdator till? I en vanlig dator är den grundläggande enheten en ”bit”, som kan vara endera noll (0) eller ett (1). Den grundläggande enheten i kvantdatorer är kvantbiten eller ”qubit”. Kvantbitar kan anta värdena noll (0), ett (1) eller ett supervärde som är både noll och ett på samma gång.

För generella beräkningar är kvantdatorer inte snabbare än dagens datorer, men för specifika typer av beräkningar – till exempel fysiska experiment och simuleringar, utveckling av nya läkemedel samt artificiell intelligens – är den mycket mera effektiv. Faktum är att när Google i januari 2014 testade kvantdatorn D-Wave 2 visade det sig att den för vissa speciella problem var 35 000 gånger snabbare än en vanlig dator… Och det var tre år sedan.

Nu är alltså KTH-forskare med och jobbar på framtidens kvantdatorer. Och till skillnad från tidigare (kvantdatorer har varit en snackis i säkert tio år om inte mer) så är de alltså redo att ta steget ut ur labbet under 2017, enligt den vetenskapliga tidskriften Nature.