Etikettarkiv: hållbarhet

El mer lönsamt än diesel och biogas

Teslas elbilstaxi. Foto: Sustainable Innovation.

En ny studie från KTH-forskare, som ännu bara plockats upp av branschmedia, visar att elbilar kan vara mer lönsamma som taxibilar än både diesel- och biogasbilar.

Det är doktoranderna Jens Hagman och Joram Langbroek på KTH som kommit fram till detta.

Det är hög efterfrågan, smarta strategier bland taxiförare som kör elbilarna samt låga driftskostnader som enligt Jens Hagman varit bidragande till elbilarnas fördel i jämförelse med sina diesel- och biogasdrivna konkurrenter. Detta trots ett nästan dubbelt så högt inköpspris och elbilens begränsade räckvidd.

Enligt tidningen Bussmagasinet, som rapporterat om studien, presenterades den nyligen i Washington för Transportation Research Board vid deras årliga konferens (äger rum parallellt med Sveriges egen infrastrukturkonferens Transportforum).

Studien visar också att taxibranschen har förutsättningar att vara en attraktiv aktör för övergången till elektrifierade fordon. Men det ställer ökade krav på en mer utbyggd och effektiv användning av laddinfrastrukturen.

Studien är en del i forskningsprojekten ”Elbilstaxi”, ett samarbete mellan KTH, Sustainable Innovation, Taxi Stockholm och Vattenfall.

Bilarna som ingick i studien var Tesla Model S, Mercedes E300 dieselhybrid och E200 NGT.

Bitcoin och dess miljöpåverkan

Ordet på mångas läppar under det senaste året har varit kryptovalutan Bitcoin. Alla möjliga perspektiv har avhandlats, och nu har turen kommit till miljö och hållbarhet.

Domen är inte nådig. Bitcoin har enligt många tidningar och bloggar, däribland ARS Technica, Digiconomist och Svenska Dagbladet, en skyhög påverkan på vår miljö.

Kritikerna har dock inte fått stå helt oemotsagda. Precis nyligen publicerad Bloomberg en artikel om att Bitcoin är grönare än vad kritikerna påstår.

Så vem kan man då lita på?

Dag Lundén.

Jag slår en signal till forskaren Dag Lundén på Telia. Han och kollegan Jens Malmodin på Ericsson är verksamma inom ramen för forskningscentret Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH. Tillsammans har de två bland annat publicerat en vetenskaplig artikel om trendbrottet att datatrafiken ökar samtidigt som energiförbrukningen går ner. Dag och Jens brukar alltså räkna på den här typen av energiförbrukning.

– Jag och Jens har bollat den här frågan lite grand, och vi reagerade båda över att siffrorna var rätt så alarmistiska. De liknar den spekulation som fanns när det var dags att rulla ut tredje generationens mobilnät, 3G. Då sade man att energiförbrukningen för detta skulle motsvara ett kärnkraftverk. Så blev det inte och jag vill nog, efter att vi tittat lite närmare på detta, att siffrorna är felaktiga.

Dag säger att de båda skulle behöva sätta sig ner och räkna noggrant på detta för att kunna få detaljerade siffror över energiförbrukningen, men den grova uppskattningen lyder alltså att siffror som figurerat i medierna är överdrivna med en faktor tio.

Se där.

Jens Malmodin

Dag lägger för övrigt till att han och Jens kommer att släppa en vetenskaplig artikel på andra sidan nyår som har vissa likheter med den om Sveriges internetanvändning och energiförbrukning. Denna går har duon dock granskat hela världen när det kommer till datorkommunikation och elanvändning.

En liten stund efter vår konversation får jag ett mejl från Dag där han berättar att Jens Malmodin tipsar om en relativt ny studie av en holländsk forskare som räknat på detta mer i detalj. Den heter ”Sustainability of bitcoin and blockchains” och är gjord av holländaren Harald Vranken vid Nederländska öppna universitetet.

I detta arbete uppskattas energiförbrukningen till mellan 1 och 4.5 TWh där det lägre spannet är det mer troliga, berättar Dag.

– Får vi tid och möjlighet så finns chansen att vi gräver vidare lite i detta och blockchain-teknikens konsekvenser. Detta då området är högintressant, inte minst miljömässigt. Men det blir inte i år.

PS. Missa inte KTH-student Ivan Liljeqvist som är grym på just ämnet Bitcoin. Här är hans Youtube-kanal där han tjänar 100 000 kronor per inslag. DS.

Här är Hans Roslings lärjungar

Genomgång av studentprojektet och tävlingsbidraget Le Bon Nobel.

För drygt en månad sedan gick en av Sveriges största vetenskapsmän ur tiden. Hans Rosling förstod tidigt vikten av att visualisera statistik och information, och därmed snabbt göra ganska komplexa globala beroenden lättbegripliga. Han gjorde ett fantastiskt jobb med att slå hål på myter och krossa faktoider.

Det är på honom jag tänker när jag besöker KTH:s ack så viktiga visualiseringsstudio VIC. Jag är där för att se hur långt KTH-studenterna kommit med bidragen som ska vara med i årets upplaga av tävlingen C Awards (äger rum den fjärde maj i år, länk här).

Tämligen omgående drabbas inte bara jag utan förmodligen majoriteten av åhörarna av följande tre tankar:

  1. Här fostras nästa generation som kommer att gå i Hans Roslings fotspår.
  2. Visualisering är ett av de viktigaste teknikområdena under detta århundrade.
  3. Det finns hur mycket jobb som helst kvar att göra – lönsamt sådant – inom området ”Visualisering av korsbefruktning av information/data från olika källor”, Med det sagt, låt oss titta lite närmare på några av tävlingsbidragen!

Food Advisor

Food Advisor visualiserar olika livsmedels avtryck när det kommer till CO2-utsläpp, men parar också ihop denna information med livsmedlens näringsinnehåll (fibrer, vitaminer, mineraler, etc). På det här sättet kan intressenter, till exempel kostekonomer, planera menyer till storhushåll. Detta så att menyerna både blir nyttiga och miljövänliga.

Om du får chansen att använda Food Advisor, kolla gärna hur potatis står sig mot ris när det kommer till C02-utsläpp och nyttighet (potatis är en väldans bra rotfrukt på flera sätt, kan meddelas).

Le Bon Nobel

Det finns olika sätt att förkovra sig i Nobelpriset och alla vinnare genom åren. De två vanligaste är förmodligen att använda Nobelstiftelsens webbplats eller Wikipedia.

KTH-studenterna bakom tjänsten Le Bon Nobel har hittat ett helt eget angreppssätt där de ger användarna nya infallsvinklar. Som att utgå från prisvinnarnas nationstillhörighet samt dess levnadsstandard och utbildningsnivå. Kön och ålder, plus en rad andra ingångar, finns också.

Rätt snart inser man att 202 av 204 fysikpristagare är män och att överraskande många vinnare i samma kategori är under 35 år. För att nämna två av många, många intressanta upptäckter.

Enviromind

Detta projekt går bland annat ut på att visa upp kopplingen mellan handelsbalans och utsläpp av växthusgaser. Som bekant så har ju västvärldens utsläpp inte försvunnit, de har flyttat österut. Samtidigt söker många politiker lösa globala problem enbart lokalt.

KTH-studenternas bidrag visar tydligt upp hur export och import (exempelvis mellan Kina och USA) över tid påverkat och fortfarande påverkar miljön. Enviromind visar också det problematiska med att stirra sig blind på siffror. Hur ska länder vars ekonomier är starkt beroende av tillverkning eller export av olja förhålla sig till stränga och globala miljömål? Miljömål som exempelvis Sverige har betydligt lättare att leva upp till än dessa nationer.

Course Runner demas!

Course Runner

Studenterna bakom detta bidrag berättar att dagens möjlighet att hitta kurser, exempelvis via KTH:s kurskatalog, är bra. Ja, under förutsättning att var och en vet vad de vill plugga. Annars blir kataloger och andra sätt snabbt lite trubbiga men framför allt tidsödande sätt att hitta rätt.

Med detta i åtanke har studenterna skapat tjänsten Course Runner. Här kan man till exempel söka på ganska vida begrepp som exempelvis ”musik” och därefter se vilka kurser som har ett innehåll kopplat till just detta ämne. Syftet med Course Runner är att förbättra träffsäkerheten, bidra till att studenterna snabbare hittar rätt i djungeln av kurser.

Man kan också utan vidare kalla Course Runner för en mycket effektiv inspirationskälla. Eller som en av studenterna uttrycker det: ”Man letar efter en kurs, och hittar en annan!”.

Zytig

KTH-studenterna bakom detta bidrag berättar att Zytig främst vänder sig till läkare och patienter. Bland annat kan potentiellt utfall för olika behandlingsalternativ av prostatacancer visualiseras, och Zytig är tänkt som ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan läkare/patient.

Enligt en KI-läkare på plats under presentationen kan Zytig inte bara underlätta för läkaren genom att spara tid när det kommer till att läsa och förstå patientjournaler. Tjänsten kan också bidra till ökad vårdkvalitet.

Förutom Zytig visas ytterligare två tävlingsbidrag upp, båda med tydlig koppling till forskning om prostatacancer (projektnamn: P-Claes och CAT). Dessa vänder sig till forskare och politiker, och visualiserar bland annat skillnader i behandling av prostatacancer avhängt geografi (kommun i Stockholm man bor i) och socioekonomisk status.

P-Claes kan även visa upp var i behandlingsprocessen patienterna ibland faller bort. Efter det första PSA-testet, efter gjord biopsi eller slutligen efter ställd cancerdiagnos. Information som sedan kan kopplas ihop med inkomst och/eller geografisk härkomst. Man kan alltså följa grupper av prostatacancerpatienter genom vårdkedjan för att se vad som hände vid olika punkter.

KTH-studenterna har historiskt jobbat med riktiga data i projekten, så även i år. Nytt för 2017 är att de också har beställare, i år i synnerhet Karolinska Institutet som bidrar med användarfall. Dessa, bland annat läkare, är ett bra stöd i utvecklingen av användbarhet och design.

Värt att notera är att de olika projekten inte är färdiga ännu. Det återstår cirka en månads arbete innan C Awards, och säkert ytterligare timmar innan färdiga produkter/tjänster. Likväl är samtliga tävlingsbidrag otroligt intressanta och inspirerande redan nu…

Jag ber om att få återkomma i ämnet längre fram!

Den som vill veta mer om dessa studentprojekt kan alltid kontakta Mario Romero Vega eller Björn Thursesson!

Reducerad miljöbelastning med 80 procent

Att plastpåsar hamnar i naturen (bryts ner under en tidsperiod om 10 till 20 år) är bara ett miljöproblem bland flera. Illustration av Oliver Lüde (källa: National Oceanic and Atmospheric Administration).

Ett område som har med hållbar utveckling att göra, som berör oss alla och där det dessutom händer en hel del just nu är… tada… plastpåsar.

Jag pratar förstås om de här prassliga kassarna som du får på Hemköp, ICA, Teknikmagasinet, Kjell&Co, COOP, H&M och en otal andra butiker när du köper prylar (och som är gjorda av polyeten, ska tilläggas). Hur många har du burit hem genom åren, fyllda med grejer, mat och kläder? 1 000 stycken? Kanske till och med 10 000?

Hur många plastpåsar bär svenskarna tillsammans hem varje dag? Varje år?

Ett stort antal.

KTH-forskaren Jagdeep Singh på avdelningen industriell ekologi vid KTH.

En viss miljöbelastning utgör de, onekligen. På en rad olika sätt. Därför har KTH-forskaren Jagdeep Singh på avdelningen industriell ekologi vid KTH tillsammans med forskare från Nottingham Trent University i Storbritannien studerat om det går att göra något åt användningen och dess påverkan på miljön.

Och visst går det. En pilotstudie som Jagdeep Singh och de andra gjort visar med hjälp av ett pantsystem för plastkassar går det utan vidare att sänka användningen av kassarna med så mycket som 80 procent.

Själva pantsystemet i sig själv fungerar väl så där. Enligt studien lämnas enbart två procent tillbaka. Men som sagt. Det stora flertalet kunder tackar helt enkelt nej till påse när butiksbiträdet berättar om merkostnaden om två kronor per påse samt själva pantsystemet.

Den upplysningen tycks alltså få människor att i mycket stor utsträckningen handla mer hållbart.

För övrigt står Jagdeep Singh tillsammans med Leif Nilsson (ordförande i Svensk Plastindustriförening, SPIF) och civilingenjören Suwar Mert bakom uppstartsföretaget Pantapåsen, ett bolag som jobbar med ett system för just återvinning av använda plastkassar.

Klok företagsidé.

 

Han jobbar för ett mer öppet samhälle

Häromveckan blev jag uppringd av Serdar Temiz, forskarstuderande på avdelningen för entreprenörskap och innovation vid KTH.

Han berättade att han vid sidan av sitt arbete och sina studier även är ordförande för Open Knowledge Sweden, en del av den globala rörelsen Open Knowledge International. Denna organisation verkar för att tillgängliggöra så mycket som möjligt av all information och data som varje sekund samlas in om oss samhällsmedborgare.

Syftet med Open Knowledge International och Open Knowledge Sweden är bland annat att ge oss alla mer kunskap så att vi i vår tur kan bidra till ett mer demokratisk och hållbart samhälle.

Till grund för detta ligger all offentlig information, offentligt finansierad forskning och kulturellt innehåll som är allmän egendom.

Serdar Temiz, forskarstuderande på KTH.

Ett sätt att bidra till ett mer transparent och öppet samhälle är att premiera de som aktivt redan jobbat med det, berättar Serdar Temiz, och introducerar mig sedan till Open Knowledge Awards. Detta är en tillställning där man delar ut utmärkelser till personer som presterat stort inom området, det vill säga till de som använt sig av öppen kunskap (inklusive öppna data) mest, bäst och på det mest kreativa samt spännande sätt.

Det är inte bara vinnarlistan som är intressant; alla nominerade har gjort mycket gott för vårt öppna samhälle.

Några av de/dem jag finner extra intressanta är:

* Skjutsgruppen, Allmanhandling.se och OpenStreetMap i kategorin Best civil society award.

* SWEClarin i kategorin Best open science initiative.

* OpenByDefault i kategorin Best business initiative.

* Myndighetstestet och Sambruk i kategorin Best transparency initiative.

* Linnea Heppling (Datajournalist på SVT Nyheter som de senaste åren arbetat bland annat med guldspadenominerade Miljöpejl, prisbelönt valbevakning, #flykt och crowdsourcen Bredbandstestet) och Linus Larsson (teknikreporter/-redaktör på DN som gärna skriver om
hur användandet av information/data påverkar samhället i form sociala medier, artificiell intelligens och FRA) i kategorin Best data journalism award.

Men som skrivet: Alla nominerade är bra initiativ alternativ göra bra insatser!

Open Knowledge Awards genomförs för övrigt i samarbete med avdelningen industriell marknadsföring och entreprenörskap på KTH.

Jag vill för övrigt tillägga att Serdar Temiz håller på med en hel del spännande forskning som spänner över en stora area inbegripet entreprenörskap, öppen innovation, öppen data, virtuella världar och 3D-miljöer.