Etikettarkiv: Jämställdhet

Jämställdhet en arbetsmiljöfråga

Genom att lyfta jämställda arbetsvillkor till att bli en arbetsmiljöfråga vill Annika Vänje, genus- och arbetsmiljöforskare vid KTH, se till att arbetsplatser blir bättre för arbetstagare. God social och organisatorisk arbetsmiljö för såväl kvinnor som män är målet, och syftet med projektet är att identifiera villkor och förutsättningar för ledning och styrning som kan bidra till bättre arbetsvillkor.

De verksamheter som står i fokus är vård- och omsorgsförvaltningar (hemtjänst) och tekniska- och samhällsbyggnadsförvaltningar.

I en intervju på föreningen Suntarbetsliv webbplats berättar Annika Vänje att hon och de andra forskarna vill stärka ett mer genusmedvetet arbetsmiljöarbete i kommunala verksamheter, detta för att få ner sjukskrivningarna i kvinnodominerade yrken.

När jag läser intervjun poppar det upp en del frågor i skallen. Vilken betydelse kan kön ha på arbetsplatsen? Finns exempel? Vilka olikheter i arbetsvillkoren för kvinnodominerade och mansdominerade kommunala verksamheter finns det? Varför är det så? Vad kan man göra åt det? Hur kommer det sig att alla på arbetsplatsen – inte bara kvinnor eller enbart män – mår bra av jobba på en jämställd arbetsplats? Låter logiskt, men går detta att utveckla? Finns det några generella problem och lågt hängande frukter i fråga om lösningar?

Jag kontaktar Annika Vänje och får en omfångsrik och omsorgsfullt ihopskriven bakgrundshistoria i retur.

”Kön har många olika betydelser och på olika plan. Det finns strukturella skillnader som visar att kvinnor och män återfinns inom olika sektorer och inom olika yrken, dessutom är det ofta så att det dessutom finns en segregering mellan vad kvinnor och män gör inom samma yrke.

Det här bottnar i att vi har kulturella värderingar kring vad vi förväntar oss att kvinnor och män kan jobba med. Även om det börjar luckras upp, så finns fortfarande dessa skillnader. Tydligt är det exempelvis inom IT-branschen där en klar majoritet är män och inom vårdyrken där en majoritet är kvinnor.

När det gäller den psykosociala arbetsmiljön vet vi att den är sämre inom offentlig sektor än inom tex tekniska yrken i det privata. Vi vet också att kvinnor och män reagerar lika på en dålig arbetsmiljö.

I offentlig sektors vård- och omsorgsyrken ser vi stora arbetsgrupper, med många medarbetare per chef, en tidsstyrd verksamhet, emotionell belastning som ökar på de som inte är sjukskrivna, budget som inte är verksamhetsanpassad och teknikstöd som inte är utvecklad och anpassad efter den aktuella verksamheten.

Orsakerna är bland andra att det är lågstatusjobb kopplat till vård- och omsorg som tidigare inte var avlönat arbete. I dagens resultatfixerade verksamheter är det dessutom svårt att visa på direkt ekonomisk vinst.

I ett tidigare projekt var det en chef från kommunal hemtjänst som uttryckte det som att ”vi ses endast som en kostnad…”. Det här är bland annat ett resultat av att till exempel Lean production används med betoning på lean och med avsaknad av lärande i arbetet och kvalitet.

Teknisk förvaltning å sin sida har av tradition och i egenskap av teknikinriktningen en högre status. Verksamheten är också tydlig utifrån att den visar resultat här och nu, som till exempel underhåll av fastigheter och vägar. Något som kan beskrivas som investeringar i kommunens ägande/verksamhet.

Det gör i sin tur att de kan ta mer plats och få mer resurser till verksamheten, vilket skapar möjligheter till mindre tidspress i arbetet (friare arbete) och mindre arbetsgrupper – vilket lägger grunden till en bättre arbetsmiljö.

I projektet kommer vi att synliggöra den här typen av frågor och skapa ett lärande som leder till en bättre medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och kvaliteten i arbetet. Den typen av kunskaper blir viktiga vid styrning och ledning av verksamheten och dess arbetsmiljö. En aktuell åtgärd kan bli att utveckla former för ökad delaktighet från berörda medarbetare vid budgeteringsarbete (så att resurserna är anpassade efter den verkliga verksamheten), men också att utveckla verksamhetsanpassade processer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där genusfrågorna (exempelvis utifrån ovanstående faktorer) finns med på agendan. Det senare handlar också om ett värderingsarbete.”

Ska bli intressant att följa.

För övrigt har KTH Magazine uppmärksammat Annika Vänjes arbete tidigare. Läs intervjun här.

Låt en robot ta hand om jämställdheten

Barn testar spelet och robotens förmåga på Tekniska museet. Foto: Alice Öberg.

För snart en månad sedan var det internationella kvinnodagen. I samband med detta läste jag en artikel på Dagens nyheters webbplats om appen GenderEQ som kan avslöja när möten blir för mansdominerade. Ja, även kvinnodominans kan förstås uppmärksammas, när detta förekommer.

”Intressant”, hann jag tänka, innan jag snubblade över Gabriel Skantzes forskningsarbete.

Gabriel Skantze är universitetslektor på KTH. Foto: Erik Thor.

Gabriel Skantze är universitetslektor på KTH och har programmerat en robot att ta reda på hur turtagning fungerar i samtal människor mellan. I samband med detta har en hel del data samlats in, bland annat hur fördelningen av samtalstid ser ut mellan män, kvinnor och barn.

En hel del paralleller mellan denna forskning och GenderEQ kan helt klart dras.

Skulle Gabriel Skantzes robot då kunna göra ett bättre jobb än GenderEQ? För appen tycks ha en del brister.

– Ja, i princip. I det här specifika fallet har vi märkt upp kön och ålder manuellt i efterhand. Detta för att få ett så tillförlitligt utfall som möjligt. Men eftersom roboten har kameror så skulle den nog kunna göra en bättre bedömning av kön och ålder än vad man kan göra enbart utifrån rösten. Detta är inget vi studerat, men vi har analyserat taltider – det vill säga när deltagarna talar och inte – helt automatiskt.

Det Gabriel Skantzes robot också kan göra är att agera i ett samtal. Det vill säga ge ordet till den som inte fått säga så mycket. Vi har alltså en robot som kan jobba som moderator. Hur coolt är inte det.

Ja, om man nu vill ha en maskin i rummet som tjuvlyssnar på vad man säger, vill säga. 😉 Den får väl beläggas med tystnadsplikt, helt enkelt.

PS. Utan att veta om det just då så var jag och mina döttrar en del av datainsamlingen på Tekniska museet. Vi testade nämligen spelet och roboten tillsammans när
forskningsprojektet pågick! 🙂 DS.

En stol för alla män

Man på plats i Androstolen. Foto: Martin Brunn.

Normkritisk tänkande är alltid intressant. Och viktigt. Det visar inte minst KTH-forskaren Karin Ehrnbergers arbete. På fredag disputerar hon med avhandlingen ”Tillblivelser – En trasslig berättelse om design som normkritisk praktik”.

Karin Ehrnberger har för övrigt varit involverad i framtagandet av ett flertal normkritiska saker, bland annat Androstolen (se bild ovan). Denna stol är till för undersökning av mäns prostata, designad utifrån kvinnors upplevelser av gynekologstolen.

Nedan följer en beskrivning av fem projekt som varit del av Karin Ehrberger forskningsarbete.

Borren och stavmixern

Ett projekt som undersöker hur könskodade föreställningar runt tekniska artefakter förstärks och reproduceras genom dess formspråk. Genom att byta formspråket på två handmaskiner, en borr och en stavmixer, synliggörs könskodade värderingar kopplade till ett visst formspråk. Med detta följer även en hierarkisering av vad som anses vara ”en bra funktionell produkt”.

Energy Aware Clock

En energimätare som utmanar det traditionella, reduktionistiska sättet att mäta energianvändning genom angivelsen kilowatt. Energy Aware Clock mäter istället energianvändningen i form av en graf som över tid bildar ett dynamiskt och intuitivt mönster. Den är dessutom designad för att göra energikonsumtionen i hushållet till en synlig och lika självklar del av vardagen som en klocka som mäter tiden. Projektet utfördes på Interaktiva Institutet.

 

 

Androstolen

Androstolen syftade till att diskutera hur föreställningar om kvinnors och mäns kroppar begränsar hur vi ser på och värderar individuella behov i innovationsprocesser av hälsoteknik. Att synliggöra kvinnors upplevelser av gynekologstolen i en undersökningsstol för män blev ett sätt att illustrera detta på. Projektet utfördes i samarbete med Högskolan i Halmstad.

Origo

Ett samverkansprojekt mellan ett av Storstockholms största brandförsvarsförbund, KTH och Högskolan i Halmstad. Projektet syftade till att genom design som verktyg, synliggöra och ifrågasätta normerande tankesätt som står i vägen för en mer inkluderande utveckling inom Brandförsvaret. Projektet resulterade i tre koncept: Skyddstoppen, Brandlåset och Återhämtningsrummet.

KTH-kopparna

Kopparna var en del av projektet ”Teknik, konst och design i nya KTH-huset” som finansierades av och genomfördes på KTH mellan 2011–2012. Projektet resulterade i totalt sex koppar som utgjorde tre motsatspar. I designprocessen av dessa undersöktes relationer och maktförhållanden mellan formkropp, ornament och grafisk dekor.