Etikettarkiv: Kvantdatorer

KTH-professor ser möjligheterna

Googles kvantdator

För några veckor sedan gick teknikalarmet igen. Denna gång var det kvantdatorernas tur att befinna sig i skottgluggen.

En artikel i Svenska Dagbladet gjorde klart för läsarna att en ny superdator kan röja alla hemligheter. Enligt Alexander Lvovsky, professor i fysik vid Calgaryuniversitetet i Kanada, kan så väl koder till kärnvapen och andra statshemligheter röjas blixtsnabbt – liksom all information som lagras av banker och  sjukvården.

Anledningen stavas kvantdatorer. Att ”kvantdatorer kan göra dagens kryptering värdelös, skapa kaos och rentav hota världen”.

Egor Babaev, professor på KTH.

Egor Babaev, professor i teoretisk fysik vid KTH och expert på kvantdatorteknik, blev uppringd av Svenska Dagbladet-reportern. Egor tog det hela med ganska stor ro. Enligt honom är det inte så att dagens kryptering inte längre skulle kunna användas. ”Fungerande kvantteknologi kan också användas för att utveckla nya sätt att kryptera och skydda information och kommunikation”, säger Egor till Svenska Dagbladet.

När jag kontaktar honom efter intervjun konstaterar han att reportern gjort ett bra jobb. Kvantteknik är ett komplicerat ämne.

Framför allt poängterar dock Egor hur viktig forskning runt kvantteknik de facto är.

– Det finns förväntningar att vi snart kommer att se ett paradigmskifte när det kommer till datorer och kvantteknik. Det bevisas inte minst genom de pengar EU-kommissionen lägger på forskning i ämnet. Det handlar om nya typer av sensorer men också kommunikations- och materialteknik.

Enligt Egor pratar vi om forskningsanslag i miljardklassen. De länder som inte satsar på kvantteknik kommer att hamna på efterkälken.

– Varför det är en angelägen på nationsnivå? För att det krävs resurser på den nivån för att utveckla kvantteknik, både rent infrastrukturmässigt och det faktum att det behövs många olika typer av expertiser inom området.

Frustrerad magnetism

Skivorna i en traditionell hårddisk har ett ytskikt som är magnetiskt, precis som gamla rull- och kassettband.

Blir du också omåttligt nyfiken när du stöter på fikonspråk (eller fackspråk som är den mer professionella benämningen). Jag blir det. I alla fall när orden i sig är målande och beskrivande – i detta fall ”frustrerad magnetism” – men där motsatsen förmodligen inte är ”en belåten magnet”.

Frustrerad magnetism har ytterst kortfattat med bland annat ämnesområdet kvantdatorer att göra. Anledningen till att vi för ett tag sedan sökte en doktorand inom fältet är att KTH är verksamt inom forskningsområden där frustrerad magnetism förekommer (se mer nedan). Forskarna Mark Pearce (partikel- & astropartikelfysik) och Patrik Henelius (kondenserade materiens teori) är till exempel två professor med mycket kunskap om just denna form av magnetism.

Här är utdrag ur jobbannonsen som beskriver ”det vetenskapliga missnöjet”:

Frustration, eller oförmåga att tillfredsställa alla växelverkningar, är ett avgörande begrepp inom fenomen som sträcker sig från kärnspaghetti i det inre av stjärnor och proteinveckning inom biovetenskap till strukturen av vanlig is. Detta projekt fokuserar på magnetisk frustration, ett område rikt på exotiska fenomen såsom magnetisk monopolexcitationer, dold ordning och residual grundtillståndsentropi. I synnerhet är målet att undersöka effekterna av att applicera högt tryck på magnetiskt frustrerad material såsom spinn-is samt att utreda hur trycket påverkar materialets inre växelverkningar och tendenser till magnetisk ordning vid låg temperatur.

Ja, du läste rätt. Kärnspaghetti. Fikonspråk är kanske en ganska bra term trots allt. Jag tror bestämt att det är dags för ett mejl till Mark Pearce eller Patrik Henelius för ta reda på var pasta kommer in i bilden. Om det nu inte är enbart liknelsen som är relevant?! Det vill säga att beståndsdelarna i stjärnkärnor är långa och cylinderformade, precis som spaghetti. Och kanske gula då.