Etikettarkiv: Mekanik

KTH:s alla labb

Fotografen Marc Feminia plåtar kungaparet som besökte campus på tisdagen. På fotografiet (från vänster) syns även KTH:s rektor Sigbritt Karlsson, samt forskarna Göran Cars och Karolina Keyzer. Foto: Peter Ardell.

I och med att KTH:s centrala campusområde denna vecka fyller hundra jämt så arrangerar vi ett gäng så kallade labbrundor. Det vill säga rundvandringar i några av alla laboratorier som finns på KTH:s campus vid Valhallavägen i Stockholm.

… å eftersom KTH är Skandinaviens största tekniska universitet så finns det ett par stycken. Här är några:

  • Nuclear Power Safety.
  • Högspänningslabbet.
  • Sollabbet.
  • BIM-labbet.
  • Visualiseringslabbet / VIC.
  • Elkraftlabbet.
  • PDC Center / Parallelldatorcentrum.
  • Smart Mobility Lab.
  • Odqvistlaboratoriet.
  • Robotlabbet.
  • XPRES Lab.

… och så vidare. Detta är som skrivet förstås bara ett litet axplock.

Vad är det då för typ av labb som listas ovan? Här följer en kortare beskrivning:

Nuclear Power Safety

– Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på KTH forskar om termohydraulik och olycksförlopp i kärnreaktorer. I labbet jobbar forskarna med att lösa de säkerhetsfrågor som är viktiga i kärnkraftverk, exempelvis problem som ångexplosion och koriumkylning, som är av största vikt för säkerheten i alla kärnreaktorer.

Högspänningslabbet

– I högspänningslabbet bedriver man forskning med fokus på högspänning, isolationsmaterial och komponenter i elkraftssystem. I labbet finns utrustning för blixturladdningar, trådlös kraftöverföring och elektrostatiska experiment.

Sollabbet

Sollabbet är en del av kraft- och värmetekniks stora experimenthall. Labbet har flera tillämpningsområden: CSP (concentrated solar power, koncentrerad solkraft), solvärme (varmt vatten eller ånga), koncentrerad PV, solreaktorer (produktion av väte) samt kombinerad solkraft och värme. Kraft-och värmetekniks infrastruktur består även av stora vindtunnlar för gasturbiner och ångturbiner samt bioförgasning, stirlingmotor, mikroturbin samt vattenrening genom membrandestillering.

BIM-labbet

– Här är labbet som gör det möjligt att visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv samtidigt. Labbet liknar en 3D-biograf med tre stora projektordukar som kan täcka in större delen av synfältet.

Visualiseringslabbet / VIC

– Visualiseringsstudion (som labbet också kallas) har många olika typer av teknik för att hantera och interagera med stora mängder data och information, bland andra haptik, ögonspårning, multitouch och diverse stereoskopiska system. Det är en forskningsmiljö med högmodern teknik för visualisering och interaktion.

Elkraftlabbet

– Inom labbet bedrivs forskning och utbildning inom ämnet elkraftteknik. Det innebär allt från prototyputveckling till test av kraftelektronik, elmaskiner och drivsystem.

PDC Center / Parallelldatorcentrum

– Här återfinns nordens mest kraftfulla superdator. När man besöker PDC brukar Erwin eller Gert berätta om hur stordatorn är uppbyggd och hur den används i forskningen.

Smart Mobility Lab

– I detta labb arbetar forskarna med utveckling och tester av lösningar för intelligenta transportsystem med hjälp av simulering och modeller. Det handlar både om självkörande fordon och lastbilar som ingår i så kallad kolonnkörning.

Odqvistlaboratoriet

– Här finns det riktigt fräcka faciliteter. som ekofritt rum, ett efterklangsrum, ett stöt-, vibrations- och materialtestrum och ett halv-ekofritt rum. Har man varit här minns man det för evigt. Odqvistlabbet samlar laboratorieresurser för avdelningarna för Farkost och flyg, hållfasthetslära och mekanik.

Robotlabbet

– Här finns det… robotar. Mycket av forskningen går ut på att arbeta med robotar som manipulerar och greppar objekt (robothänder), robotsyn, Artificiell intelligens, samarbete robotar emellan och liknande. Samt hur robotar ska fungera i miljöer gjorda för människan.

XPRES Lab

– Ett gemensamt initiativ mellan KTH, Mälardalens högskola (MDH) och Swerea som håller på med produktionsforskning. Med hjälp av labbets visualiseringsbord kan man, om man sitter rätt placerad, se en 3D-bild som är vändbar i alla vinklar (ett hologram). Detta gör att man till exempel kan se hur en produkt kommer att se ut, utan att först behöva tillverka en modell.

För övrigt passade TV4 på att titta in i Smart Mobility Lab imorse. Spana in besöket här!

Att stärka ungas teknikintresse

Fidget spinner.

Fidget spinners har under de senaste månaderna tagit Sverige med storm. Överallt där det finns barn, där finns också de snurrande små tingestarna.

Det dröjde inte länge innan de egna barnen knackade mig på axeln och önskade sig varsin.

Generellt sett vet du – om du själv är förälder – hur sådana önskemål skulle kunna tacklas: ”Du kan ju önska dig en i födelsedagspresent” eller det något tuffare ”Man kan inte få allt man pekar på”.

Den här gången gjorde jag dock ett undantag, och tog med barnen till närmaste teknikbutik.

Anledningen är enkel: Fidget spinnern innehåller en hel del mekanik, och borde rimligtvis bättra på mina döttrars förståelse för teknik. Eller åtminstone intresse för området. Till exempel hur kullager fungerar och att de är känsliga för smuts, och klassisk mekanik samt vilka krafter som påverkar fidget spinnern och dess rotationsrörelse.

Man kan lätt dra paralleller till tvättmaskiner, bilars hjul och annat spännande i vardagen.

Elin Ottergren, ämnesansvarig i matematik och kommunikatör på KTH-satsningen Vetenskapens hus (vars huvudsyfte är att inspirera, skapa intresse och kunskap hos unga för naturvetenskap, teknik och matematik), har förstås fattat detta. Hon är dock inte helt hundra på exakt hur stor effekt fidget spinners har för ungas teknikintresse.

Men nog inspirerar leksaken de yngre, och därför passar Elin Ottergren samtidigt på att kasta in en annan skön teknik i kalaset: 3D-skrivaren.

Hon har nämligen tagit med sin son till Vetenskapens hus för att printa ut en fidget spinner.

Listigt. Lärorikt. Inspirerande. Och hon funderar starkt på att lyfta fidget spinners i den sommarkurs för unga som hålls på Vetenskapens hus inom kort.

Exempel på olika teman skulle enligt Elin Ottergren kunna vara:

  • Gyroskop (fidget spinnern får ju en liten gyroeffekt som faktiskt går att känna av).
  • Berätta hur ett kullager fungerar.
  • Hur korrekta är mätningarna när barnen tävlar mot varandra?

Under den sista punkten kan man diskutera hur mätningar av olika fidget spinners med olika användare görs. Det är ju flera olika parametrar som avgör hur länge den spinner – användarens ”snurrförmåga”, hur välbalanserad spinnern är och kullagret i sig.

– Visst har vi på Vetenskapens hus också märkt av trenden och jag tycker personligen att den är klart mer lätthanterlig och mycket roligare än trenden med DIY-slajm som ska tillredas i hemmets kök i tid och otid. Å andra sidan kan man göra något kemirelaterat om slajm, berättar Elin Ottergren.