Etikettarkiv: miljö

Omvandlar luftstrider till diskussionsunderlag

För en vecka sedan besökte jag FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC) i Kista norr om Stockholm och pratade en hel del med Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Han och några andra forskare samt KTH-studenter visualisera delar av luftstrider och förvandlar dem till diskussionsunderlag. Syftet med detta arbete är att förbättra det gemensamma beslutsfattandet samt val av taktik i hotfulla situationer.

Läs hela reportaget här!

El mer lönsamt än diesel och biogas

Teslas elbilstaxi. Foto: Sustainable Innovation.

En ny studie från KTH-forskare, som ännu bara plockats upp av branschmedia, visar att elbilar kan vara mer lönsamma som taxibilar än både diesel- och biogasbilar.

Det är doktoranderna Jens Hagman och Joram Langbroek på KTH som kommit fram till detta.

Det är hög efterfrågan, smarta strategier bland taxiförare som kör elbilarna samt låga driftskostnader som enligt Jens Hagman varit bidragande till elbilarnas fördel i jämförelse med sina diesel- och biogasdrivna konkurrenter. Detta trots ett nästan dubbelt så högt inköpspris och elbilens begränsade räckvidd.

Enligt tidningen Bussmagasinet, som rapporterat om studien, presenterades den nyligen i Washington för Transportation Research Board vid deras årliga konferens (äger rum parallellt med Sveriges egen infrastrukturkonferens Transportforum).

Studien visar också att taxibranschen har förutsättningar att vara en attraktiv aktör för övergången till elektrifierade fordon. Men det ställer ökade krav på en mer utbyggd och effektiv användning av laddinfrastrukturen.

Studien är en del i forskningsprojekten ”Elbilstaxi”, ett samarbete mellan KTH, Sustainable Innovation, Taxi Stockholm och Vattenfall.

Bilarna som ingick i studien var Tesla Model S, Mercedes E300 dieselhybrid och E200 NGT.

Bitcoin och dess miljöpåverkan

Ordet på mångas läppar under det senaste året har varit kryptovalutan Bitcoin. Alla möjliga perspektiv har avhandlats, och nu har turen kommit till miljö och hållbarhet.

Domen är inte nådig. Bitcoin har enligt många tidningar och bloggar, däribland ARS Technica, Digiconomist och Svenska Dagbladet, en skyhög påverkan på vår miljö.

Kritikerna har dock inte fått stå helt oemotsagda. Precis nyligen publicerad Bloomberg en artikel om att Bitcoin är grönare än vad kritikerna påstår.

Så vem kan man då lita på?

Dag Lundén.

Jag slår en signal till forskaren Dag Lundén på Telia. Han och kollegan Jens Malmodin på Ericsson är verksamma inom ramen för forskningscentret Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH. Tillsammans har de två bland annat publicerat en vetenskaplig artikel om trendbrottet att datatrafiken ökar samtidigt som energiförbrukningen går ner. Dag och Jens brukar alltså räkna på den här typen av energiförbrukning.

– Jag och Jens har bollat den här frågan lite grand, och vi reagerade båda över att siffrorna var rätt så alarmistiska. De liknar den spekulation som fanns när det var dags att rulla ut tredje generationens mobilnät, 3G. Då sade man att energiförbrukningen för detta skulle motsvara ett kärnkraftverk. Så blev det inte och jag vill nog, efter att vi tittat lite närmare på detta, att siffrorna är felaktiga.

Dag säger att de båda skulle behöva sätta sig ner och räkna noggrant på detta för att kunna få detaljerade siffror över energiförbrukningen, men den grova uppskattningen lyder alltså att siffror som figurerat i medierna är överdrivna med en faktor tio.

Se där.

Jens Malmodin

Dag lägger för övrigt till att han och Jens kommer att släppa en vetenskaplig artikel på andra sidan nyår som har vissa likheter med den om Sveriges internetanvändning och energiförbrukning. Denna går har duon dock granskat hela världen när det kommer till datorkommunikation och elanvändning.

En liten stund efter vår konversation får jag ett mejl från Dag där han berättar att Jens Malmodin tipsar om en relativt ny studie av en holländsk forskare som räknat på detta mer i detalj. Den heter ”Sustainability of bitcoin and blockchains” och är gjord av holländaren Harald Vranken vid Nederländska öppna universitetet.

I detta arbete uppskattas energiförbrukningen till mellan 1 och 4.5 TWh där det lägre spannet är det mer troliga, berättar Dag.

– Får vi tid och möjlighet så finns chansen att vi gräver vidare lite i detta och blockchain-teknikens konsekvenser. Detta då området är högintressant, inte minst miljömässigt. Men det blir inte i år.

PS. Missa inte KTH-student Ivan Liljeqvist som är grym på just ämnet Bitcoin. Här är hans Youtube-kanal där han tjänar 100 000 kronor per inslag. DS.

Solen ska rena vattnet från skadliga mikroplaster

Blåmusslor surplar i sig mikroplaster, och människan äter blåmusslor.

Mikroplaster kallas allt plastavfall som flyter omkring i vattnet som är mellan 0,3 till 5 millimeter stort.

De här små fragmenten, som bland annat kommer från tandkrämer, smink och fleecekläder när vi tvättar de senare i maskin, är högst otrevlig nedsmutsning. De når först reningsverken där de bara delvis kan filtreras bort. Därefter anländer mikroplasterna i till exempel våra sjöar där abborrlarver får hjärnskador för att de hellre äter mikroplastpartiklar än plankton.

Men det är inte bara fiskar som mumsar i sig mikroplaster. Även skaldjur, maskar, djurplankton, musslor och andra, mindre djur äter upp avfallet. Detta är högst onyttigt eftersom plasten dels kan innehålla hormonstörande och cancerogena tillsatser, dels kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier. Risken är att gifterna på plasten tar sig in i fettvävnaden på djuret och transporteras uppåt i näringskedjan, där människan står högst upp.

Vilka mängder pratar vi då om? En rapport från IVL berättar att Henriksdalsverket i Stockholm släpper ut 27 miljoner mikroplastpartiklar i timmen. Ryaverket i Göteborg släpper ut 70 miljoner partiklar, också per timme. Det innebär att dessa två reningsverk släpper ut 849 miljarder mikroplastpartiklar per år, grovt räknat.

För att lösa detta miljöproblem har forskare vid KTH försökt sig på att bryta ner de miljövidriga mikroplasterna i vatten med hjälp av solljus, något de precis fått tio miljoner kronor från EU för att jobba vidare med.

Joydeep Dutta, professor i nanofysik vid KTH, är ansvarig för projektet och han berättar i en intervju i Sveriges Radio att processen kallas fotokatalys. Fotokatalysen omvandlar mikroplastpartiklarna till till kol- och vätemolekyler som genom mineralisering omvandlas till koldioxid och vatten. Mikroplasterna löses alltså upp och bubblar delvis upp till ytan.

Att hitta en metod för att få bort mikroplasterna är viktigt eftersom det idag finns få metoder att rena vattnet från just dessa partiklar.

Det forskarna nu ska göra är att hitta ett sätt att snabba på nedbrytningsprocessen genom att konstruera ett filter med nanobeläggning av zinkoxid, ett ämne som höjer ljusets verkningsgrad och därmed nedbrytningen.

Det färdiga filtret ska sedan kunna placeras till exempel vid reningsverkens utlopp.

Hellre morot än piska

Jag vet inte hur det är med dig, men när det kommer till ett hållbart beteende kan alla de lagar, regler, skatter och andra tvingande åtgärder som ska göra att vi tar bättre hand om vår jord kännas lätt kvävande. Tröttsamma. Snudd på irriterande ibland, faktiskt. Vi människor är kortsiktiga i vårt tänkande och agerande, och ett hållbart beteende kräver långsiktighet.

Särskilt i vårt numera väldigt sekulariserade, fria, liberala och individualiserade samhälle.

Icke desto mindre viktigt är det att vi lever hållbart. Alla dessa åtgärder behövs. Om vi ska ha någon jord att lämna över till våra barn och barnbarn.

Det här har KTH-studenten Albin Haglund förstått och kollat närmare på.

I sin mastersuppsats med rubriken ”Nudging – A Way to Encourage Public Tenants to More Sustainable Behaviour?”, skriven inom ramen för studier gjorda på masterprogrammet Fastigheter och byggande vid KTH, har han tittat närmare på det som kallas för ”Nudging”.

Förutom ny miljöteknik i bostäder måste hyresgästerna också ändra sina beteenden för att leva hållbart. Tekniken i sig räcker inte. Ett relativt nytt sätt att påverka beteenden i en mer hållbar riktning utan att för den skull förändra människors värderingar är just Nudging. Nudging innebär att uppmuntra oss att välja ett mer individuellt och samhällsfördelaktigt alternativ.

För att betraktas som en Nudge (eller knuff på ren svenska) tillåter åtgärden inte förbjudandet av andra alternativ eller drastisk förändring av ekonomiska incitament. Istället kan ett exempel vara att via statistik visa på hur mycket energi grannarna konsumerar, ge förslag på hur man själv kan minska sin förbrukning och på så sätt minska energianvändningen. Därmed ökar det hållbara beteendet.

Här är några ”Nudgar” som Albin Haglund omnämner som exempel i sin uppsats:

  • Användning av beskrivande sociala normer: ”Mer än 85 procent av studenterna på Roskilde Universitet kommer ihåg att släcka ljuset, gör du?”. Läs mer.
  • Översätt till saker som folk förstår och kan greppa: Flera små hål/sprickor i ett hus blir till hålet i storleksordningen av en fotboll. Läs mer.
  • Sätt standardalternativet på temperaturen en grad lägre. Läs mer.
  • Nyttja sociala normer. Vi vill gärna vara sämre än grannen. Vad förbrukar egentligen vederbörande i gasmängd? Läs mer.
  • Gör det lätt att göra rätt. Exempel: Ett återvinningsrum. Före förändring: Brännbart avfall lätt att se och nära entrén, andra sopor längre bort. Efter förändring: Byt plats. Resultat: Större mängd sorteras rätt.

Jag ber Albin Haglund redogöra för några hypoteser där Nudging skulle kunna vara som effektivast.

– I situationer där det är mest sannolikt att man som hyresgäst fattar ett beslut baserat på dåliga vanor eller där ett beslut görs per automatik. Sociala normer tror jag är det kraftfullaste verktyget. Det blev tydligt när jag intervjuade Statens fastighetsverk och såg broderskomplexet mellan Kungliga Operan och Dramaten. Hade den ena installerat LED så ville den andre inte vara sämre. Och man jämförde sin mediaförbrukning sinsemellan också, berättar Albin Haglund.

I övrigt menar han att framgången bygger på vem som blir Nudgad och vilket syfte den har.

– Det går att applicera Nudging på träning, kost, ekonomi och pensionsparande. Ja, allt möjligt egentligen.

Här är för övrigt några effektiva Nudgar som ej är riktade mot energieffektivisering och miljö:

Den som vill komma i kontakt med Albin Haglund kan nå honom via albinha@kth.se eller 073 – 093 06 50.