Etikettarkiv: Pedagogik

25 procent kortare inlärningstid

Det pågår en del forskning runt pedagogik och inlärning på KTH. I ett av projekten är det tänkt att bland andra KTH-forskare ska korta SFI-elevers inlärningstid med 25 procent med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.

Projektets grundidé är att inspirera SFI-elever och effektivisera deras lärande. Projektet går under namnet DIGSFI och bakom det står KTH, Invigos, Hermods, VLM (virtuella lärmiljöer) och Lingsoft. Projektet delfinansieras av innovationsmyndigheten Vinnova.

– Vi har länge arbetat för högre kvalitet i utbildning, och en av delarna i detta är ett effektivare lärande. Ett exempel är att tiden studenter behöver för att lära sig blir så kort som möjligt utan förluster i kunskap på både kort och lång sikt, berättar Olle Bälter, en av de involverade KTH-forskarna.

Han fortsätter med att säga att digitalstöd i undervisningen är ett sätt att effektivisera läraktiviteter för både lärare och elever, men det måste utformas effektivt och kontextanpassat. I detta projekt är det övergripande syftet att förbättra SFI.

– Genom samarbetet med Hermods kan vi komma upp i tillräckliga datavolymer för att kunna identifiera statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna som använder Invigos digitalstöd och de som inte gör det, för att på ett vetenskapligt sätt kunna utvärdera för- och nackdelar med verktyget för elevernas motivation, skriv- och kunskapsutveckling.

Den 29:e november – igår – påbörjades en effektstudie som mäter hur mycket SFI-elevernas resultat förbättras. Under studien deltar 16 lärare och cirka 600 elever som läser SFI på D-nivå på tre av Hermods SFI-skolor i Stockholm, Uppsala och Malmö.

Deltar i projektet för KTH:s räkning gör förutom Olle Bälter även Olga Viberg och Viggo Kann. SFI står för ”Svenska för invandrare”.

Ska bygga Kiruna i Minecraft

Kiruna. Foto: Alexandar Vujadinovic.

Just nu tävlar ett femtiotal skolor runt om i landet i att bygga framtidens Kiruna i spelet Minecraft. Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH, jobbar sedan några år tillbaka med Kiruna stadsomvandling. Han har för avsikt att titta närmare på bidragen i tävlingen.

– Det är hemskt bra att eleverna engagerar sig i samhällsfrågor. De är ju stadens framtid. Denna tävling är jättekul, och Minecraft är betydligt bättre teknik än att bygga amatörmässiga modeller av kartonger.

Hus byggt i Minecraft

Göran Cars berättar att elevernas uppgift är att bygga Kiruna genom att bland annat kombinera hus, vägar, torg och parker. Att komponera en stad, ”helt enkelt”. Det blir som en kreativ lektion i samhällsplanering, och eleverna känner att de gör något viktigt samtidigt som de leker.

Det är vanligt att Göras Cars uppmuntrar lärare på olika skolor att boka honom för föreläsningar. Det är ”En prioriterad uppgift i en ansträngd arbetsvardag”, säger han glatt.

Att inte minst elever på skolor i Kiruna får göra bygga Kiruna i ett datorspel är också viktigt. Som alltid vid större förändringar så blir folk oroliga. Är barnen då med på förändringarna kan det vara ett effektivt sätt att lugna de vuxna.

– Barnen kan som regel mer om stadsomvandlingen än föräldrarna, vilket är roligt. Sedan kan det förstås bli ovanligt många godiskiosker och minst två badhus i staden. Samtidigt är eleverna mycket ansvarsfulla. De resonerar runt var polisstationer ska ligga, och hur hotellen ska vara utformade så att besökarna gillar staden och återkommer.

Göran Cars, professor vid KTH.

Kan spel likt exempelvis Minecraft och SimCity vara ett bra sätt att få människor att få upp ögonen för ämnesområdet stadsplanering? Kan det till och med vara ett enklare verktyg i undervisning? Ja, det anser Göras Cars.

– Spel är otroligt tacksamma att jobba med. Du kan med en gång väcka entusiasm då det är så enkelt att bygga sin egen stad. Dessutom är spel bra rent pedagogiskt. Man ser direkt om det uppstår trånga sektorer och om det är dags att anlägga en park. Sedan är det förstås en trevlig bonus att barnen får hjälp in i den elektroniska världen.

Vilken roll spelar lekfullheten då? Stor, visar det sig. Leken bidrar till att eleverna vågar testa olika saker.

– Det är det som är stadsutveckling. Att våga prova olika saker och sedan utvärdera dem. Att kombinera lek med analys är ljuv musik för mig, säger Göras Cars.

Professor gör allvar av leken

Här är en skön robot man kan bygga av Lego Mindstorms

Se där, se där. Universitetet i Cambridge ska tillsätta en professorstjänst i lek. Anledningen är att lärosätet genom forskning hoppas kunna klargöra sambanden mellan just lek och inlärning.

Bakgrunden är att Cambridge nyligen har startat ett center för just forskning kring lek inom utbildning, utveckling och inlärning. Den nya professorstjänsten kommer att leda centrets forskning, som har som ambition att ge konkret fakta kring lekens betydelse.

Anna Vignoles, professor vid Cambridge, säger till tidningen The Guardian att ”Det finns de som hävdar att lek förbättrar inlärning, eller att det är bra för barns välbefinnande. Det kan stämma, men det finns förvånansvärt lite forskning och fakta på området”.

Nu ska de alltså ta reda på mer om detta.

Den här nyheten får mig att tänka på att KTH var tidigt ute på området. Redan 2002 startade vi ett internationellt forskningscentrum för leksaksforskning, ett initiativ som drevs i samverkan med Lärarhögskolan, Riksbankens Jubileumsfond och Stockholms stad under namnet Sitrec.

Sitrec, som tyvärr lagts i malpåse, jobbade med lek, lärande, utveckling och hobbyverksamhet inom alla åldrar. Utifrån det perspektivet skulle leksaken bli intressant som produkt i ett innovations- och tillväxtperspektiv. Inriktningen på forskningen hade sin bas i pedagogiken, med breddat perspektiv mot avancerad teknik, produktutveckling och design.

Ett samarbete med leksaksindustrin var också tänkt att etableras, en industri som 2002 årligen omsatte dryga 700 miljarder kronor.

Forskning om leksaker knyter för övrigt även an till vetenskapliga discipliner som medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Därför är det inga konstigheter att leksaker och Lego på olika sätt återfinns i universitetsvärlden. På KTH ges till exempel kursen ”Informationsteknik och ingenjörsmetodik” (6 hp) och där ingår Lego Mindstorms i utbildningen.

Plötsligt blir jag svårt sugen på att vidareutbilda mig…