Etikettarkiv: Sakernas internet

Det ska vi ha 5G till

Året var 2008 när komikern Björn Gustafsson visade hur mycket bättre 4G är än 3G i SVT:s program Morgonsoffan. Då jag vid tidpunkten arbetade som reporter på förlaget IDG, med it och affärer som inriktning, minns jag det svavelosande inslaget mycket väl. Särskilt som det blev ett stående skämt på redaktionen under en tid.

Nu, ett decennium senare, har det under några år pratats lika mycket om 5G. Dock utan att några komiker får frispel.

Men… Trots mycket snack om nästa generations mobilnät har jag ännu inte läst en tydlig förklaring vad vi ska ha det till. Visst, jag kan gissa, men är det inte rätt så bra flås i 4G-nätet vi redan har?

Jag kontaktar således Jens Zander, professor i radiokommunikation på KTH, och expert på just 5G. Jag undrar om det går att författa en tydlig och detaljerad lista över användningsområden för 5G?!

Svaret, som inte låter vänta på sig, är både långt, tydligt och utförligt.

”Hej Peter,

Per definition så kan man inte göra en detaljerad lista. Mobilsystemen 3G, 4G och 5G har ju konstruerats för att vara så flexibla som möjligt. Man bygger ut en 5G-infrastruktur som tar 5 år (plus) att bygga ut och som skall leva i 15-20 år. Vi har ingen aning vilka specifika användningsområden som kan vara aktuella under denna tid.

På 3G-tiden pratades det mycket om the ”the killer application” – tillämpningen som skulle betala för hela utbyggnaden. Då (i början av 2000-talet) trodde man på ”mobil TV”. Svaret blev i stället mobilt internet (med prestanda som liknar fast internet) och som kan användas till vad som helst.

Därför är man försiktig och anger breda, mer generiska användningsområden som man designar 5G för. Här är tre av dessa:

KTH-professorn Jens Zander.

1. Ytterligare kapacitet och eventuell snabbare mobilt bredband (MBB+). Detta möjliggörs främst av att man får tillgång till ett nytt frekvensband (3,5 Ghz). Det är detta som kommer att driva utvecklingen på kort sikt då man har kapacitetsbrist i de stora städerna, främst i Asien. Det kommer i Sverige också, men här har operatörerna gott om frekvenser och man har ingen egentlig kapacitetsbrist. Dock kommer man att göra ett nummer av att man på vissa ställen kan få mycket högre datahastigheter – flera hundra Mbit/s – teoretiskt upp till 1 Gbit/s. Detta ensamt kommer nog att garantera 5G:s genomslag och att det finns mobiler med 5G på marknaden kanske redan nästa år.

En annan viktig funktion är att 5G byggs enligt moderna nätprinciper med mjukvarudefinierade nät (SDN) och virtuella nät & funktioner (NFV). Detta är nog inget som användaren märker, men det sänker kostnaderna för operatörerna som kan få ut fler MB/krona till kunden.

2. Internet of things/Sakernas internet: kommunikationen med stora mängder uppkopplade ”prylar”. Här pågår det en kamp om vem som skall stå för uppkopplingen. Skall prylarna prata direkt med 5G-nätet, eller skall de prata med olika lokalnät (exempelvis WiFi, Bluetooth, 6Lowpan, Zigbee, etc). Marknaden för dessa tillämpningar växer men för operatörerna utgör denna marknad bara cirka tre procent av deras omsättning. Skall man vara ärlig, så löser dock 4G-tekniken de allra flesta av dessa problem med sin åseffekt-moder (till exempel ”Narrowband” NB LTE).

3. Styrning och reglering av prylar, bland dem fjärrstyrda bilar. Detta område är det mest futuristiska och här är standardiseringen inte klar. Det beror mest på att man är osäker om det faktiskt är teoretisk möjligen att till exempel fjärrstyra en bil via mobilnätet. Om det skulle gå, skulle vi ha råd med ett sådant mobilnät? Här får vi svaren om några år. Min gissning är att det är teoretiskt möjligt, men att vi inte kan få ekonomi i detta. Bilarna får styra sig själva och så förser vi dem med exempelvis trafik- och ruttinformation via ett långsammare mobilnät.

/Jens”

Så blir bilden av vad vi ska ha 5G-nätet till om än inte hundraprocentigt konkret så i alla fall mycket tydligt. Gott så.

Förresten… Telia har som ambition att bygga en av sina första 5G-noder på KTH:s centrala campus vid Valhallavägen i Stockholm. Kul!

Omvandlar luftstrider till diskussionsunderlag

För en vecka sedan besökte jag FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC) i Kista norr om Stockholm och pratade en hel del med Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Han och några andra forskare samt KTH-studenter visualisera delar av luftstrider och förvandlar dem till diskussionsunderlag. Syftet med detta arbete är att förbättra det gemensamma beslutsfattandet samt val av taktik i hotfulla situationer.

Läs hela reportaget här!

KTH:s skosensor på världens största teknikmässa

Idag, den 9 januari, slår den enorma teknikmässan Consumer Electronics Show (CES) upp portarna i Las Vegas.

Inertial Elements kallar sin version av sensorn för Osmium MIMU22BL.

Det ska bli spännande att följa årets rapportering därifrån. Här brukar nämligen en majoritet av de mest tongivande nya teknikerna lanseras. Till exempel var OLED bland det hetaste på mässan år 2008 när jag var på CES. Idag är det en högst vedertagen standard i tv- och skärmvärlden.

Nyhetsflödet börjar dock dagar innan mässhallarna öppnar. Igår kom det till exempel ett mejl från KTH-professorn Peter Händel. Det lyder som följer:

”God fortsättning Peter!

Lite nyheter om ”våra” skosensorer. Vi släppte ju koden fri via www.openshoe.org och den plockades bland annat upp av det indiska uppstartsföretaget GT Silicon som tillverkar produkter baserad på koden via www.inertialelements.com och www.oblu.io. Nu i dagarna presenterar de en ny variant på CES-mässan i Las Vegas, se pressrelease.”

Se där. Jätteroligt att KTH-teknik hittat till CES! Och spännande att det är mycket KTH i USA just nu.

Bland annat här, här och här kan du läsa mer om KTH:s skosensor.

Även en hel del medier har skrivit om sensor. Bland dem Ingenjören, SVT, Veckans affärer och Ny Teknik.