Etikettarkiv: stadsplanering

Vi går mot ljusare tider

Ofta krävs en anpassning av utformningen av byggnader för att maximera dagsljusinsläppet.

Ett forskningsområde på KTH som befinner sig lite i skymundan är det om ljus. Exemplen är många, från professor Fredrik Laurell som vill skapa en levande laser (!) till KTH:s pampiga solkraftslaboratorium som lockat många besökare, till exempel Sveriges statsminister Stefan
Löfven (för att nämna en potentat).

Ett annat upplyst område inom ramen för den ljusforskning som pågår på KTH är det om belysning. Dagsljusexperten tillika KTH-forskaren Bengt Sundborg ska hålla ett föredrag om sitt arbete på konferensen 4th VELUX Academic Forum i Berlin den andra maj.

När jag läser programmet blir jag nyfiken på att ta reda på mer om vad Bengt Sundborg arbetar med. Hans föredrag heter ”To Make the Most of Daylight in Town Planning” – att maxa dagsljuset vid stadsplanering – vilket naturligtvis är relevant i en stad som Stockholm där intresset för skyskrapor är stort just nu.

Bengt Sundborg berättar att hans forskningsarbete visar att det är viktigt att ta tillvara dagsljuset, särskilt som solljus är något av en bristvara i Skandinavien. Detta kan uppnås både genom hur hus utformas och hur de placeras i förhållande till varandra.

Ibland kan emellertid en diagonal placering av samma byggnader räcka långt.

– Underlättar man för solens strålar att nå in i rummen går det att reducera inomhusbelysningens elkonsumtion. Detta förutsätter att husen är designade för detta, och ett exempel på det är hus i olika höjder.

Han tillägger att dagsljus tyvärr inte är en parameter man tar hänsyn till idag vid stadsplanering och husritande, och inte sällan är resultatet det motsatta. Dagsljuset blockeras.

– Kostnaden vid husbyggande blir inte högre om man väljer denna väg att gå i relation till konventionell arkitektur, givet att dagsljuset ju är kostnadsfritt.

Bengt Sundborg flaggar för att den ekonomiska vinsten av minskade elkostnader inte är tillräckligt stor att den ensamt kan avgöra hur ett byggprojekt skall utformas. Samtidigt ska höjd tas för alla andra fördelar som dagsljuset ger, som soliga balkonger samt ljusa vardagsrum och
kök. Samverkar detta med energisparandet blir det intressant att försöka ta tillvara dagsljuset.

Hans avhandling kommer att läggas fram i juni 2019, och fram till dess kommer Bengt Sundborg bland annat att arbeta med att jämföra olika byggnadskonstruktioner, analysera konsekvenserna av olika typer av stadsplanering och studera så kallade mikroklimat.

Just det: Bengt Sundborgs arbete finansieras av Energimyndigheten som är intresserad av energibesparingarna som kan uppnås. De stödjer projektet med 4,1 miljoner kronor under de närmaste tre åren.

Ska bygga Kiruna i Minecraft

Kiruna. Foto: Alexandar Vujadinovic.

Just nu tävlar ett femtiotal skolor runt om i landet i att bygga framtidens Kiruna i spelet Minecraft. Göran Cars, professor i stadsplanering vid KTH, jobbar sedan några år tillbaka med Kiruna stadsomvandling. Han har för avsikt att titta närmare på bidragen i tävlingen.

– Det är hemskt bra att eleverna engagerar sig i samhällsfrågor. De är ju stadens framtid. Denna tävling är jättekul, och Minecraft är betydligt bättre teknik än att bygga amatörmässiga modeller av kartonger.

Hus byggt i Minecraft

Göran Cars berättar att elevernas uppgift är att bygga Kiruna genom att bland annat kombinera hus, vägar, torg och parker. Att komponera en stad, ”helt enkelt”. Det blir som en kreativ lektion i samhällsplanering, och eleverna känner att de gör något viktigt samtidigt som de leker.

Det är vanligt att Göras Cars uppmuntrar lärare på olika skolor att boka honom för föreläsningar. Det är ”En prioriterad uppgift i en ansträngd arbetsvardag”, säger han glatt.

Att inte minst elever på skolor i Kiruna får göra bygga Kiruna i ett datorspel är också viktigt. Som alltid vid större förändringar så blir folk oroliga. Är barnen då med på förändringarna kan det vara ett effektivt sätt att lugna de vuxna.

– Barnen kan som regel mer om stadsomvandlingen än föräldrarna, vilket är roligt. Sedan kan det förstås bli ovanligt många godiskiosker och minst två badhus i staden. Samtidigt är eleverna mycket ansvarsfulla. De resonerar runt var polisstationer ska ligga, och hur hotellen ska vara utformade så att besökarna gillar staden och återkommer.

Göran Cars, professor vid KTH.

Kan spel likt exempelvis Minecraft och SimCity vara ett bra sätt att få människor att få upp ögonen för ämnesområdet stadsplanering? Kan det till och med vara ett enklare verktyg i undervisning? Ja, det anser Göras Cars.

– Spel är otroligt tacksamma att jobba med. Du kan med en gång väcka entusiasm då det är så enkelt att bygga sin egen stad. Dessutom är spel bra rent pedagogiskt. Man ser direkt om det uppstår trånga sektorer och om det är dags att anlägga en park. Sedan är det förstås en trevlig bonus att barnen får hjälp in i den elektroniska världen.

Vilken roll spelar lekfullheten då? Stor, visar det sig. Leken bidrar till att eleverna vågar testa olika saker.

– Det är det som är stadsutveckling. Att våga prova olika saker och sedan utvärdera dem. Att kombinera lek med analys är ljuv musik för mig, säger Göras Cars.

Feministisk stadsplanering

dome_of_visions_ncc49523-1

Efter livligt omdiskuterade tillvägagångssättet ”feministisk snöröjning” för några veckor sedan (har du missat, sök på Google) när snökanonen begravde huvudstaden i 40 centimeter nysnö kommer nu feministisk stadsplanering.

Jepp. Vi har ett flertal forskare på KTH som arbetar med detta, och några av dem (bland andra Meike Schalk) kommer att prata under ett seminarium i Dome of Visions den 28 och 29 november.

Inte missa!

För övrigt hade jag uppskattat om feministisk snöröjning hade applicerats på Storstockholms gator under de snörika vintrarna 2010 och 2012 då jag knatade till dagis med döttrarna i barnvagn. Det var ett h-vete att ta sig fram på trottoarerna, och ofta var man hänvisad till de plogade gatorna (inte jättesäkert att dela utrymme med bilar…).