Etikettarkiv: Vatten

Rena vatten med mossa

Vattenkrokmossa.

Våren är här på allvar, och med den gör vattnet i vår natur sig påmint igen. Vi kommer snart att både bada och fiska i det.

Det här får mig att tänka på den forskning med KTH-anknytning som uppmärksammats i media på senare tid. Så väl Upsala nya tidning, Sveriges television, Ny teknik och Aftonbladet har under de senaste dagarna lyft det arbete som bland andra den tidigare KTH-forskaren Arifin Sandhi gjort. Det som går ut på att använda mossa för att rena vatten från arsenik.

Mossan det handlar om återfinns i vatten och växer bland annat i norra Sverige. Växten heter vattenkrokmossa (det latinska namnet är Warnstorfia fluitans) och har visat sig ha förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten.

Arifin Sandhi, forskare vid KTH.

Ja, så snabbt att en timme kan räcka för att vattnet ska gå från förorenat till att vara fullt drickbart.

När jag kontaktar Arifin Sandhi så menar han att mossan mycket väl skulle kunna fungera för att rena vatten också från andra föroreningar, men hittills har forskarna bara testat just arsenik.

Upptäckten av vattenkrokmossans renande egenskaper gjorde forskarna bland gruvavfall utanför Skellefteå. Dit begav de sig på grund att arsenikens nära koppling till järnmalm och att gruvområden ofta är förorenade av just arsenik.

– Vår plan var att testa en hållbar och miljövänligt marksaneringsteknik (fytoremediering) för att avlägsna arseniken från gruvvattnet. Förutom att tekniken som sådan är miljövänlig så är den också billig i jämförelse med mekaniska och kemiska alternativt, säger Arifin Sandhi.

Han berättar vidare att det stora flertalet växter klarar av att ta upp tungmetaller. Bland dem är det dock bara ett fåtal som klarar stora mängder metalliska ämnen, som arsenik. I världen, fram till idag, har forskare upptäckt tolv plantor som klarar av just arsenik.

– Detta gör vattenkrokmossa till nummer tretton på den listan. De tolv första plantorna är dock landbaserade, vilket gör vattenkrokmossan till nummer ett på en ny lista då den återfinns i vatten. Vidare så är vattenkrokmossan den enda svenska växten som har de här filtrerande egenskaperna när det kommer till arsenik, säger Arifin Sandhi.

Här hittar du för övrigt Arifins doktorsavhandling.

Just vattenrening är något KTH traditionellt sett är och varit bra på. Här är en lista över några av de forskare som jobbar med detta på KTH, med tillhörande artiklar i ämnet:

Så undviker vi bajsbakterier i dricksvattnet

Så liten och behändig är dagens sekvenseringsteknik.

Särskilt i dessa tider av vattenbrist… men alltid förstås… För vem vill bli magsjuk av dricksvatten?

Bakgrund: KTH-forskare använder DNA-analys för att hålla koll på Östersjöns vatten. Det kan handla om allt från kommande algblomningar till utsläpp av olja och andra giftiga ämnen – som skedde för flera år sedan.

Förgrund: Men det är inte bara vattenmiljön i våra sjöar och hav som kan monitoreras med hjälp av DNA-tekniken. Anders Andersson, universitetslektor på KTH, jobbar också med att använda tekniken på de rör som löper under Stockholms stad.

Anders Andersson, forskare på KTH.

Han berättar att tekniken kan användas för att spåra felkopplingar, till exempel när avloppsvattenrör kopplas ihop med dagvattnet.

Detta kanske inte låter så farligt, men faktum är att det kan leda till rätt allvarliga utbrott av magsjuka. Äldre och redan sjuka kan råka riktigt illa ut.

Sådana här misstänkta men ej verifierade felkopplingar tros har skett i Östersund 2010 då 30 000 personer drabbades av parasiten Cryptosporidium hominis. Vissa människor drabbades flera gånger av magsjuka, och 65 personer blev så illa däran att de tvingades till sjukhusvård. Stadens innevånare fick koka sitt dricksvatten i tre månader efter utbrottet.

I april 2011 hände samma sak i Skellefteå. Totalt tvingades drygt 42 600 personer att koka sitt dricksvatten i 153 dagar och cirka 20 000 Skellefteåbor blev sjuka av det otjänliga vattnet. Felkoppling misstänktes även här.

Till detta ska tilläggas att tekniken i framtiden även skulle kunna användas för att spåra rostiga avloppsrör och dricksvattenrör där det finns risk för kontaminering av dricksvattnet.

Media, däribland SVT, har i omgångar konstaterat att exempelvis Stockholms avloppssystem är i uselt skick. Många huvudavloppstunnlar har inte besiktigats sedan de byggdes och allra värst mår avloppsledningarna som lades mellan 1935 till 1960.

… och om inte avloppsvatten läcker ut ur ett rör och in i ett annat så innebär felkopplingar ibland att orenat bajsvatten släpps rakt ut i naturen.

Kontentan är alltså att tekniken behövs. Inte minst för att den i förlängningen förhoppningsvis ska kunna ge en signal om var någonstans i rörnätet som problemet uppstått.

Läs mer här!

Vattenbrist – igen

Bo Olofsson, professor på KTH, kan ämnet vattenbrist.

Rinnande rent vatten ur kranen är något vi i Sverige tagit för givet under många decennier. Denna självklarhet tycks snart vara historia.

I en nyligen publicerad artikel på Dagens Nyheters webbplats varnas läsarna för att stora delar av landet riskerar att drabbas av vattenbrist till sommaren.

Vattensituationen var dålig redan förra året då sydöstra Sverige med Öland och Gotland led av akut vattenbrist efter ett par torra år. Sveriges geologiska undersökning, SGU, varnar nu för att situationen kan bli lika allvarlig i år. Och fler delar av landet kan beröras.

För exakt ett år sedan skrev jag en artikel om vattenbristen i Sverige. Anledningen var att en KTH-professor vid namn Bo Olofsson (tillsammans med kollegan Imran Ali Jamali på avdelningen vid Mark- och vattenteknik) kommit fram till en tänkbar lösning. Eller rättare sagt, var någonstans denna redan kända lösning skulle kunna placeras.

Vi pratar om grundvattendammar, ett sätt att skapa vattenreservoarer.

– Vår idé är att se till att spara undan vatten till dess att det behövs. Man kan skapa depåer i fickor eller svackor i berget på många olika platser. Vi har studerat vilka faktorer som avgör om det är ett bra eller dåligt ställe att skapa en depå, samt granskat och analyserat hur depåerna ska dimensioneras, utomlands så väl som i Sverige. Vi har också tittat på behoven, det vill säga hur mycket man kan vinna på att ha sådana här grundvattendammar på olika platser, berättade Bo Olofsson då.

Att kommande vattenbrist uppmärksammas just nu är för övrigt ingen slump. Det är fram till april som grundvattnet fylls på. Eller ska fyllas på…

Bonusinformation: Visste du att svensken i snitt gör av med 6 000 liter vatten per dygn, allt som allt? Ja, om vi räknar in det vatten som gått åt till produktionen av maten vi äter.

6 kubikmeter vatten. Det är mycket.