Etikettarkiv: Vattenrening

Rena vatten med mossa

Vattenkrokmossa.

Våren är här på allvar, och med den gör vattnet i vår natur sig påmint igen. Vi kommer snart att både bada och fiska i det.

Det här får mig att tänka på den forskning med KTH-anknytning som uppmärksammats i media på senare tid. Så väl Upsala nya tidning, Sveriges television, Ny teknik och Aftonbladet har under de senaste dagarna lyft det arbete som bland andra den tidigare KTH-forskaren Arifin Sandhi gjort. Det som går ut på att använda mossa för att rena vatten från arsenik.

Mossan det handlar om återfinns i vatten och växer bland annat i norra Sverige. Växten heter vattenkrokmossa (det latinska namnet är Warnstorfia fluitans) och har visat sig ha förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten.

Arifin Sandhi, forskare vid KTH.

Ja, så snabbt att en timme kan räcka för att vattnet ska gå från förorenat till att vara fullt drickbart.

När jag kontaktar Arifin Sandhi så menar han att mossan mycket väl skulle kunna fungera för att rena vatten också från andra föroreningar, men hittills har forskarna bara testat just arsenik.

Upptäckten av vattenkrokmossans renande egenskaper gjorde forskarna bland gruvavfall utanför Skellefteå. Dit begav de sig på grund att arsenikens nära koppling till järnmalm och att gruvområden ofta är förorenade av just arsenik.

– Vår plan var att testa en hållbar och miljövänligt marksaneringsteknik (fytoremediering) för att avlägsna arseniken från gruvvattnet. Förutom att tekniken som sådan är miljövänlig så är den också billig i jämförelse med mekaniska och kemiska alternativt, säger Arifin Sandhi.

Han berättar vidare att det stora flertalet växter klarar av att ta upp tungmetaller. Bland dem är det dock bara ett fåtal som klarar stora mängder metalliska ämnen, som arsenik. I världen, fram till idag, har forskare upptäckt tolv plantor som klarar av just arsenik.

– Detta gör vattenkrokmossa till nummer tretton på den listan. De tolv första plantorna är dock landbaserade, vilket gör vattenkrokmossan till nummer ett på en ny lista då den återfinns i vatten. Vidare så är vattenkrokmossan den enda svenska växten som har de här filtrerande egenskaperna när det kommer till arsenik, säger Arifin Sandhi.

Här hittar du för övrigt Arifins doktorsavhandling.

Just vattenrening är något KTH traditionellt sett är och varit bra på. Här är en lista över några av de forskare som jobbar med detta på KTH, med tillhörande artiklar i ämnet:

KTH-forskarnas bakteriedödande material

Anna Ottenhall, forskarstuderande vid skolan för kemivetenskap vid KTH, visar två provrör med vatten. Ett av dem, det vänstra, innehåller vatten renat av det bakteriedödande materialet.

Josefin Illergård och de andra KTH-forskarna har jobbat med sitt egenutvecklade material i några år nu. Över ett halvt decennium, faktiskt. Första gången jag uppmärksammade deras arbete var 2011 då Josefin Illergård berättade om framtida applikationer som bandage, plåster, förpackningar, olika kläder samt blöjor och bindor.

Luft- och vattenfilter som tänkbara innovationer togs upp redan då. Därefter tog min kollega Katarina Ahlfort upp forskningsarbetet två år senare, och beskrev den utveckling som skett. Också då mot bland annat vattenfilter.

Nu är alltså forskarna där. De har utvecklat ett vattenfilter som till exempelvis kan användas i migrantläger där tillgången till infrastruktur och elektricitet är usel och ibland obefintlig.

Poängerna med filtret är flera än att det kan användas var som helst. Dessa är att vattenfiltret inte sprider silverjoner och triklosan i naturen, två vanliga bakteriedödande ämnen som brukar ingå i olika applikationer som till exempel sportkläder.

Materialet, en kombination av cellulosa från trä och en positivt laddad polymer som drar till sig bakterier som fastnar på materialets yta, bidrar inte heller till antibiotikaresistens och resistenta bakterier.

Gott så!

Här är en film som tämligen snabbt redogör för forskarnas framsteg.