Etikettarkiv: visualisering

Omvandlar luftstrider till diskussionsunderlag

För en vecka sedan besökte jag FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC) i Kista norr om Stockholm och pratade en hel del med Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Han och några andra forskare samt KTH-studenter visualisera delar av luftstrider och förvandlar dem till diskussionsunderlag. Syftet med detta arbete är att förbättra det gemensamma beslutsfattandet samt val av taktik i hotfulla situationer.

Läs hela reportaget här!

Snyggare diagram ger snabbare och bättre förståelse

Längst ner till höger ser du forskarnas insats: ett spridningsdiagram designat efter vad det ska visa.

Spridningsdiagram, eller punktdiagram som de också kallas, är en diagramtyp som visar data med punkter i ett koordinatsystem.

Du har sett diagrammen många gånger, och de återfinns mest överallt för att visa upp samband mellan två eller flera saker.

Två exempel där de skulle kunna användas är korrelationen mellan lungkapacitet och hur länge du kan hålla andan, eller Old Faithful-gejsern i Yellowstone nationalpark och tiden mellan utbrott samt hur lång tid varje utbrott varar.

Spridningsdiagram kan dock vara svåra att utforma, och därmed också att förstå. Konventionell diagramdesign gör det klurigt att se värden som sticker ut, men också var den stora massan data/träffar återfinns.

Därför har forskare, bland annat Tino Weinkauf (professor i visualisering på KTH), bidragit till forskningen runt diagramtypen och tagit fram en metod för att automatisera designen. Det vill säga att diagrammen ritas upp utifrån vad som är viktigast att belysa. Detta utan att ämnesexperten behöver göra arbetet med att bestämma bildformat, punktstorlek, färger, kontrast, renderingsordning, opacitet och andra designparametrar.

Ämnesexperten är just expert på sitt område, inte nödvändigtvis visualiseringsproffs.

De andra forskarna som varit med och bidragit till arbetet är Luana Micallef, Gregorio Palmas och Antti Oulasvirta.

En vetenskaplig artikel i ämnet med titeln ”Towards perceptual optimization of the visual design of scatterplots” finns publicerad här.

Här är Hans Roslings lärjungar

Genomgång av studentprojektet och tävlingsbidraget Le Bon Nobel.

För drygt en månad sedan gick en av Sveriges största vetenskapsmän ur tiden. Hans Rosling förstod tidigt vikten av att visualisera statistik och information, och därmed snabbt göra ganska komplexa globala beroenden lättbegripliga. Han gjorde ett fantastiskt jobb med att slå hål på myter och krossa faktoider.

Det är på honom jag tänker när jag besöker KTH:s ack så viktiga visualiseringsstudio VIC. Jag är där för att se hur långt KTH-studenterna kommit med bidragen som ska vara med i årets upplaga av tävlingen C Awards (äger rum den fjärde maj i år, länk här).

Tämligen omgående drabbas inte bara jag utan förmodligen majoriteten av åhörarna av följande tre tankar:

  1. Här fostras nästa generation som kommer att gå i Hans Roslings fotspår.
  2. Visualisering är ett av de viktigaste teknikområdena under detta århundrade.
  3. Det finns hur mycket jobb som helst kvar att göra – lönsamt sådant – inom området ”Visualisering av korsbefruktning av information/data från olika källor”, Med det sagt, låt oss titta lite närmare på några av tävlingsbidragen!

Food Advisor

Food Advisor visualiserar olika livsmedels avtryck när det kommer till CO2-utsläpp, men parar också ihop denna information med livsmedlens näringsinnehåll (fibrer, vitaminer, mineraler, etc). På det här sättet kan intressenter, till exempel kostekonomer, planera menyer till storhushåll. Detta så att menyerna både blir nyttiga och miljövänliga.

Om du får chansen att använda Food Advisor, kolla gärna hur potatis står sig mot ris när det kommer till C02-utsläpp och nyttighet (potatis är en väldans bra rotfrukt på flera sätt, kan meddelas).

Le Bon Nobel

Det finns olika sätt att förkovra sig i Nobelpriset och alla vinnare genom åren. De två vanligaste är förmodligen att använda Nobelstiftelsens webbplats eller Wikipedia.

KTH-studenterna bakom tjänsten Le Bon Nobel har hittat ett helt eget angreppssätt där de ger användarna nya infallsvinklar. Som att utgå från prisvinnarnas nationstillhörighet samt dess levnadsstandard och utbildningsnivå. Kön och ålder, plus en rad andra ingångar, finns också.

Rätt snart inser man att 202 av 204 fysikpristagare är män och att överraskande många vinnare i samma kategori är under 35 år. För att nämna två av många, många intressanta upptäckter.

Enviromind

Detta projekt går bland annat ut på att visa upp kopplingen mellan handelsbalans och utsläpp av växthusgaser. Som bekant så har ju västvärldens utsläpp inte försvunnit, de har flyttat österut. Samtidigt söker många politiker lösa globala problem enbart lokalt.

KTH-studenternas bidrag visar tydligt upp hur export och import (exempelvis mellan Kina och USA) över tid påverkat och fortfarande påverkar miljön. Enviromind visar också det problematiska med att stirra sig blind på siffror. Hur ska länder vars ekonomier är starkt beroende av tillverkning eller export av olja förhålla sig till stränga och globala miljömål? Miljömål som exempelvis Sverige har betydligt lättare att leva upp till än dessa nationer.

Course Runner demas!

Course Runner

Studenterna bakom detta bidrag berättar att dagens möjlighet att hitta kurser, exempelvis via KTH:s kurskatalog, är bra. Ja, under förutsättning att var och en vet vad de vill plugga. Annars blir kataloger och andra sätt snabbt lite trubbiga men framför allt tidsödande sätt att hitta rätt.

Med detta i åtanke har studenterna skapat tjänsten Course Runner. Här kan man till exempel söka på ganska vida begrepp som exempelvis ”musik” och därefter se vilka kurser som har ett innehåll kopplat till just detta ämne. Syftet med Course Runner är att förbättra träffsäkerheten, bidra till att studenterna snabbare hittar rätt i djungeln av kurser.

Man kan också utan vidare kalla Course Runner för en mycket effektiv inspirationskälla. Eller som en av studenterna uttrycker det: ”Man letar efter en kurs, och hittar en annan!”.

Zytig

KTH-studenterna bakom detta bidrag berättar att Zytig främst vänder sig till läkare och patienter. Bland annat kan potentiellt utfall för olika behandlingsalternativ av prostatacancer visualiseras, och Zytig är tänkt som ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan läkare/patient.

Enligt en KI-läkare på plats under presentationen kan Zytig inte bara underlätta för läkaren genom att spara tid när det kommer till att läsa och förstå patientjournaler. Tjänsten kan också bidra till ökad vårdkvalitet.

Förutom Zytig visas ytterligare två tävlingsbidrag upp, båda med tydlig koppling till forskning om prostatacancer (projektnamn: P-Claes och CAT). Dessa vänder sig till forskare och politiker, och visualiserar bland annat skillnader i behandling av prostatacancer avhängt geografi (kommun i Stockholm man bor i) och socioekonomisk status.

P-Claes kan även visa upp var i behandlingsprocessen patienterna ibland faller bort. Efter det första PSA-testet, efter gjord biopsi eller slutligen efter ställd cancerdiagnos. Information som sedan kan kopplas ihop med inkomst och/eller geografisk härkomst. Man kan alltså följa grupper av prostatacancerpatienter genom vårdkedjan för att se vad som hände vid olika punkter.

KTH-studenterna har historiskt jobbat med riktiga data i projekten, så även i år. Nytt för 2017 är att de också har beställare, i år i synnerhet Karolinska Institutet som bidrar med användarfall. Dessa, bland annat läkare, är ett bra stöd i utvecklingen av användbarhet och design.

Värt att notera är att de olika projekten inte är färdiga ännu. Det återstår cirka en månads arbete innan C Awards, och säkert ytterligare timmar innan färdiga produkter/tjänster. Likväl är samtliga tävlingsbidrag otroligt intressanta och inspirerande redan nu…

Jag ber om att få återkomma i ämnet längre fram!

Den som vill veta mer om dessa studentprojekt kan alltid kontakta Mario Romero Vega eller Björn Thursesson!

Årets forskningsnyheter i korthet

Samtidigt som vi rullar in på upploppet och spurtar mot mållinjen till ett nytt år – som garanterat inte kommer likna 2016 – är det dags att kasta ett getöga på året som gått.

Här är några av de forskningsnyheter från KTH som på olika sätt utmärkt sig under 2016!

1) Under mina åtta år på KTH har ingen forskningsnyhet någonsin fått så stort genomslag över hela världen som Lars Berglund och hans forskarkollegors transparenta trä. Faktum är att journalister, nio månader senare, fortfarande hör av sig och söker högupplösta bilder och pratminus. Detta har skett konstant sedan mars 2016! Ja, nyheten om det genomskinliga träet har färdats ett antal varv runt jorden och befinner sig fortfarande i omloppsbana.

2) En innovation som fått uppmärksamhet, men som förtjänar betydligt mer, är KTH-studenten Daniel Cassels app Geoboard. Den gör att du anonymt kan kommunicera med din omgivning inom en radie av tio kilometer. Geoboard kan komma till användning i en rad olika situationer, från katastrofer via loppmarknader till musikfestivaler.

3) Fritzi Töpfer, forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, forskar om och jobbar med ett teknik som kan klara av att ställa hudcancerdiagnoser. En poäng är att diagnostekniken gör detta mycket snabbt. Ja, på bara några sekunder får du svar.

4) Datorspel tar en allt större plats i våra liv (vilket inte minst märks när det kommer till KTH:s forskning), men inte bara som rekreation och underhållning. Tekniken som sådan kan användas till annat, exempelvis förbättra vården på Nya Karolinska sjukhuset.

5) Visualisering är ett hetare ämne än någonsin. Att snabb och enkelt visa upp till exempel forskningsresultat för vidare behandling och analys. Det vet KTH-forskaren Vania Ceccato som som tillsammans med kollegor studerat brott i köpcentrum genom att samla in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum. Sedan har hon visualiserat informationen i en 3D-modell av gallerian.

6) Efter att KTH-forskarna Maria Svedin och Olle Bälter stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt gjorde de en intressant upptäckt. Så väl fler kvinnor som män klarade utbildningen och därigenom ökade genomströmningen. Nyheten
fick sociala medier att sjuda!

7) Årets mest udda forskningsnyhet anländer tionde oktober: KTH-professorn Fredrik Laurell och hans kollegor ska forska om fiberoptik som kan användas till exempelvis medicinska behandlingar på nanonivå samt solceller. Låter inte så udda kanske. Men låt mig då berätta
att det även finns planer på att skapa en – vad Fredrik Laurell kallar för – ”levande laser”…

8) Att använda augmented reality, samma teknik som ingår i 2016 års internationella spelsuccé Pokémon Go, i utbildningssyfte är inte bara en genial idé. Nyheten om detta sätt att lära ut svenska till bland andra nyanlända resulterar också i uppmärksamhet i alla tänkbara
medier!

9) Olika typer av sensorer har på allvar gjort intåg i vårt samhälle. Återfinns de inte i mobilen eller bussen så sitter de i hissen du använder. Nu har turen kommit till våra broar som utrustas med teknik som gör att det i bästa fall går att förlänga deras livslängd med decennier. En stor besparing för skattebetalarna med andra ord. Trafikverket spenderar trots allt cirka 1,3 miljarder kronor per år på drift och underhåll av våra broar…

10) Ingen hållbarhet uppstår om tillvägagångssättet och/eller tekniken inte samtidigt är kostnadseffektiv. Därför har KTH:s forskare tittat på det ekonomiskt försvarbara med att använda trådlös (induktiv) laddning för bussar i linjetrafik i Stockholm. Här är busslinjerna i Sveriges huvudstad där det lönar sig att köra med elbussar som laddas utan kablar.

Gott nytt år nu, så ses vi på andra sidan årsskiftet!