Hoppa till innehåll

Nytänkande leder KTH framåt

Nyårslöften tror jag inte på. Däremot tar jag gärna fasta på den air av nya möjligheter som ett nytt år för med sig.

För KTH:s del finns mycket spännande att utveckla och arbeta med där utvecklingsplanen för de kommande fem åren är en grundbult. Arbetet med denna pågår för fullt.

Ett av många områden som jag vill sätta mitt fokus på handlar om KTH:s lärandemiljöer och pedagogiska utveckling och hur dessa kan förändras till att vara mer i takt med tiden.

I dag studerar många på ett annat sätt än tidigare och sättet att ta till sig kunskap förändras också i takt med teknikutvecklingen. Därför var det kanske inte, i alla fall inte med automatik, bättre förr. Metoder som vi i den äldre akademiska generationen fick använda och arbetade efter kan inte bara gå på ”repeat” och ses som måttstock och mall för det goda lärandet. Att hitta nya vägar är av stor vikt – inte minst för att attrahera nya grupper av studenter i ett internationellt lärandelandskap.

Många studenter sitter hemma och kanske grupparbetar med sina kursare via skärmen, eller lär sig allt om Human spaceflight i en av KTH:s moocar via datorn.

Vi bör som lärosäte möta dagens studenter utifrån där de är och odla det som dagens generation tillför – det öppnar för en förnyelse av lärandemiljöer som gagnar såväl näringslivets som samhället utveckling. Som lärosäte har KTH ett ansvar att ge studenterna verktyg och kompetens för att hantera morgondagens samhälle där exempelvis gedigen kunskap inom hållbar utveckling och digitalisering är av stor betydelse. En viktig aspekt är givetvis att våra  studenter blir attraktiva på arbetsmarknaden och hamnar högt i fråga om anställningsbarhet när de lämnat KTH.

En annan för KTH avgörande fråga rör citeringar och ranking. Oavsett hur man ser på dem så är resultaten på världens rankinglistor oerhört viktiga som instrument för vår synlighet i världen. Exempelvis är KTH rankad som tionde bästa tekniska universitetet i Europa. Bakom siffran ryms ett stort antal indikatorer som speglar såväl prestation som kvalitet. Här kan och bör vi ta ytterligare steg. Det kan handla om att sträva efter att publicera mer i högt rankade internationella tidskrifter för att förbättra citeringar. Det är också att än mer kraftfullt arbeta med internationella relationer med akademier och näringsliv.  Ranking ska ses som en del i det långsiktiga arbetet med en strävan efter excellens i utbildning, forskning och samverkan. Det dagliga fokuset på hög kvalitét måste pågå även utan rankinglistor.

En återkommande punkt på årets agenda är synligheten. Forskarna å sin sida har förutom själva forskningen ett stort ansvar att dela med sig av vad de kommer fram till. Tar man inte den platsen och gör sig synlig finns risk för att den äts upp av pseudovetenskap, populism och allmänt tyckande i det offentliga samtalet. Det har varken vi eller kommande generationer råd med.