Från ord till handling

”Medelmåttor eller spetskompetens?” Det var rubriken på ett av de seminarier där jag deltog i panelen i årets upplaga av Almedalen.

En annan var: ” Sverige skriker efter ingenjörer – vad kan Sverige göra?”

Som alltid var det intressant och givande att med olika aktörer inom sektorn diskutera den framtida kompetensförsörjningen och de utmaningar och möjligheter som högskolor och universiteten står inför – inte minst för att bättre gå i takt med arbetsmarknadens behov och fylla sin roll som motor i samhällsutvecklingen. Här kommer givetvis det livslånga lärandet in och behovet av att vidareutvecklas och få påfyllning av kunskap även för dem som redan arbetar. Men ytterligare en viktig aspekt i andra änden av utbildningstrappan, och som debatterats den senaste veckan, nämligen det tekniska basåret, som regeringen föreslagit förändringar av.

I stället för att ändra reglerna för detta högskoleförberedande år med fysik, matematik och kemi, som är en bra väg in till KTH, vore det bättre att ändra finansieringen. Basåret har visat sig vara en utmärkt ingång till ingenjörsstudier. Det är viktigt eftersom behörigheten till teknikutbildningar på intet sätt garanteras av en mångfald av gymnasieutbildningar. Snarare krävs många aktiva val av till exempel fler kurser i matematik, för att vara behörig. Här ger basåret en god andra möjlighet för dem som efter avslutade gymnasiestudier inte är behöriga till någon av KTH:s utbildningar.

En avslutad ingenjörsutbildning ger möjligheter till en karriär inom teknik till exempel inom områden som Data och IT eller utbildningar och kurser som ger digital kompetens i allmänhet. Det är en stor brist på kompetens inom detta område; både inom näringslivet och offentlig sektor. Även inom områden som rör hållbar utveckling krävs många ingenjörer och arkitekter för att bidra till att lösa samhällsutmaningarna. Det är några av många områden där kunskaper erbjuds genom en ingenjörs- eller arkitektutbildning och där basåret på ett påtagligt sätt breddar rekryteringen.

 De universitet och högskolor som erbjuder tekniskt basår bör få betalt för detta utanför det ordinarie utbildningsanslaget. Basåret är ett viktig och väl fungerande utbildning där också högskola och industri samverkar. Det visar sig att basåret även bidrar till ingenjörsyrket blir ett naturligt val för kvinnor likväl som för män . KTH har mångårig god erfarenhet av basåret och det är viktigt att det behålls i sin nuvarande form. Läs mer i Campi.

 Studentboende eller snarare bristen på detsamma, samverkan, stadsbyggnad och social snedrekrytering var några av många andra ämnen som ventilerades i paneldebatter och samtal som jag deltog i under Almedalsveckan.

Att mötas och debattera och diskutera är viktigt, men när man fått sitt lystmäte på seminarier är det lätt att tänka. Vad blir resultatet? Hur hittar vi nya och/eller genomförbara lösningar på gamla problem?

Slutsatsen eller handlingen som följer därpå är avgörande för att åstadkomma långsiktig, gynnsam och varaktig förändring inom utbildningssektorn. Där har KTH, liksom andra aktörer inom akademi och industri ett ansvar att omsätta orden och idéerna till en verklighet för dagens och morgondagens studenter och forskare.

 Välkomna till en ny termin och spännande höst!