KTH på den globala arenan

Forskarvärlden är till sin natur gränslös och samarbeten pågår ständigt där teorier och tankar stöts och blöts på olika ställen i världen. Den globala arenan och forskarsamfundet är mycket mer än rankingsiffror och placeringar – även om dessa självklart är viktiga värdemätare.

I senaste Shanghai-rankingen avancerade KTH inom flera ämnen, som då hamnade bland de 50 bästa i världen.

Det gäller dock att förutom i rankingsammanhang ytterligare placera Sverige och KTH på kartan eller kanske snarare förtydliga deras plats i världen. Det är ett arbete som pågår varje dag på KTH på en rad olika nivåer. KTH som universitet ska ständigt arbeta med att skapa de mest gynnsamma förutsättningar för kompetens och kunskapsutväxling, det är avgörande för fortsatt utveckling såväl nationellt som internationellt.

Utbyten både när det gäller studenter och lärare samt forskare är avgörande där det personliga mötet med en kultur eller akademisk struktur kan vara väldigt givande och stimulerande. Däri finns en rad frågor att lösa som till exempel bostadssituationen för såväl inhemska som utländska studenter, liksom att avancerad forskningsinfrastruktur, till exempel SciLifeLab, ska ha förutsättningar att nyttjas av forskare världen över.

Avancerad forskningsinfrastruktur är kostsam, men en konkurrensfördel för Sverige. Det tål återigen att påpekas att kostnaderna för den typen av infrastruktur inte kan läggas på lärosätenas befintliga budgetar – vilket föreslogs i forskningspropositionen som kom för snart ett år sedan  där lärosäten förväntas ta ett större ansvar för forskningsinfrastrukturen. Här förordar jag ånyo höjda basanslag om detta ens ska vara möjligt.

Projekten på global och europeisk nivå är många och omfattande där spännande utbyten avlöser varandra. För KTH:s del utvecklas till exempel just nu samarbetet med några av Afrikas länder genom KTH Global Development Hub. Detta nav för innovation kommer att ge våra och de medverkande partneruniversitetens studenter, doktorander och lärare kompetens och erfarenhet som passar väl in på i framtidens ingenjörsprofil för den globala arbetsmarkanden. Ingenjörer har av tradition nära koppling till svensk industri och då naturligt även industrins utveckling på en alltmer global marknad. Detta samarbete är en lika viktig som självklar del av KTH:s internationaliseringsarbete, vilket blir särskilt tydligt i arbetet med KTH:s strategiska partner.

Andra insatser som bäddat för KTH:s höga grad av internationalisering och gränsöverskridande verksamhet är bland annat arbetet med prioriterade regioner och partneruniversitet runt om i världen. Att det slagit väl ut märks inte bara genom STINT:s index exempelvis, som tidigare nämnts, utan även på antalet internationella sökande till KTH:s masterutbildningar som visar en klar ökning.

Snart börjar nedräkningen till höstens stora fest 16-19 oktober. KTH Campus fyller 100 år och det ska firas rejält  – med forskning och andra festligheter i fokus.