Hoppa till innehåll

Brist på studenter eller på examinerade ingenjörer?

Förra veckan presenterade regeringen budgetpropositionen 2018 och inriktningen för de kommande åren avseende högre utbildning och forskning. Vi ser en fortsatt utbyggnad av utbildningsplatser även om debatten handlar om hur många exakt det rör sig om. Arbetsmarknadens behov av professionsutbildade är tydligt närvarande i skrivningarna. Därför är utbyggnaden fokuserad kring ingenjörer, lärare, läkare och vårdutbildningar. Vidare ökar anslagen för forskning och forskarutbildning. Ännu är det för tidigt att analysera om omfördelningar skett eller om det är mer till alla vilket man möjligen anar.

För KTH:s del så handlar det om en ökning med 514 helårsstudenter fram till 2023. Redovisningen i budgetpropositionen 2018 visar detaljer för åren 2018, 2019 och 2020 och sedan fullt utbyggt 2023. Ökningen sker successivt med start med 164 helårsstudenter 2018. Inom kategorin ingenjörer blir det utbyggnad av både civilingenjörer och högskoleingenjörer. Utbyggnad sker också inom kategorin samhällsbygge där efterfrågan är stor på arkitekter och ingenjörer med byggnadsteknik och motsvarande. Därför får KTH platser för civilingenjörer och högskoleingenjörer med rubriken samhällsbygge och inte minst fler platser för arkitektutbildningen. Jag utgår från att detta rör sig om helårsstudenter med designprislapp.

I en allmän utbyggnad som regeringen kallar utbildning för hela landet får KTH 120 helårsstudenter per år fram till 2023. Det är en utbyggnad som kan användas på det sätt som KTH finner lämpligt. En del av dessa utlovades redan 2015 och 2017och rör uppbyggnaden av utbildningar på Campus Södertälje. Det blir viktigt att fundera på var KTH lägger mer utbildning både utifrån kapacitet och inte minst utifrån studenternas möjligheter att vara attraktiva på arbetsmarknaden.  Det finns också en möjlighet att fundera på om utbildning kan riktas mot fler distansutbildningar och kurspaket som kan passa för det livslånga lärandet.

Behövs fler utbildningsplatser för ingenjörer? Frågan ställs av bland annat av Sveriges Ingenjörer (https://www.svd.se/feltankt-med-fler-platser-pa-ingenjorsutbildningar). Jag har i många år ställt just denna fråga till både den förra regeringen och den nuvarande. Och jag har frågat eftersom många lärosäten kommer få svårt att fylla platserna.

När jag pratat med utbildningsdepartementet genom åren har min argumentation också byggt på att vi som ansvarar för ingenjörsutbildningar måste arbeta med att skapa goda förutsättningar för lärandet inom en så pass krävande utbildning som den till ingenjör. KTH kommer att få många nya sökande till de utbyggda ingenjörs- och arkitektutbildningarna, för det är många studenter som vill ha en examen från KTH. Redan idag överpresterar KTH i förhållande till takbeloppet. Däremot är jag säker på att platser kommer gapa tomma på andra håll. Ökar andelen studenter som fullföljer sin ingenjörsutbildning kanske det inte krävs en så stor utbyggnad av platser. Det är min hypotes.

Den så kallade genomströmningen är lägst för ingenjörsutbildningar och så har det varit länge. Däremot betyder låg genomströmning inte låg kvalitet som Sveriges Ingenjörer antyder. En ingenjörsutbildning är mer krävande än andra utbildningar. Därför arbetar KTH nu med begreppet utmärkt utbildningsmiljö där dimensionerna kvalitet, kultur och infrastruktur fördjupas för att skapa de bästa förutsättningarna för utbildning. Det är det som ligger i begreppet breddat deltagande; att skapa förutsättningar för det bästa lärandet till de alltmer blandade studentgrupper vi ser idag.