Forskning kräver sitt fokus

Att i nyhetsflödet läsa rubriker som ”Regnvatten kan bli viktigare i framtiden”, eller ”Sverige blir första kontantlösa landet i Europa” eller ”Ny metod kan bryta ner mikroplast” gör mig stolt.

Det är forskning som kommer från KTH och är bara några exempel som på ett uppenbart sätt visar KTH:s roll i samhällsutvecklingen och hur vi kan möta några av de utmaningar dagens samhälle står inför – där klimatet, urbaniseringen och människors hälsa är några av de mest aktuella just nu. Det visar också hur vår forskning har konkret betydelse för livet i vardagen.

Därför blir det än viktigare att forskare får ägna sig åt det som de är bäst på och där de sannolikt har sitt hjärta – nämligen att forska.

Att ständigt söka nya anslag, vända sig ut och in för att anpassa sig till krav från olika utlysningar är inte alltid riskfritt. Att garantera sig egen framtida lön kan tära på kreativiteten, men också orsaka stress.

Det sägs att konkurrensutsatta forskningsmedel ökar kvalitén i forskningen, men är det säkert? Utlysningar styrda mot på förhand givna områden ökar risken för mer av samma forskning. Samtidigt försvåras möjligheten att prova helt nya forskningsfrågor. Hur kan man då göra i stället utan att gör avkall på kvaliteten eller tulla på kvalitetskraven?

En höjning av basanslagen kan vara ett sätt där en större del av forskarens lön kommer från det egna lärosätet. Den hårda konkurrensen som är fallet i forskningsrådens utlysningar skulle kanske minska eftersom universitet därmed kan få lättare att prioritera och skapa framförhållning – kanske till och med bli mer riskbenägna i fråga om vilken forskning som ska satsas på.

I ett internationellt perspektiv får vi i en bild av hur vår forskning presterar och av möjliga vägar framåt. Enligt Vetenskapsrådets Forskningsbarometern 2017 som kom på försommaren placerar sig Sverige väl när det gäller hur mycket pengar som satsas på forskning och utveckling per capita i jämförelse med andra OECD-länder. Rapporten visar också att Sverige hävdar sig väl när det gäller antalet vetenskapliga publikationer per 1000 invånare.

Vill vi bli än mer konkurrenskraftiga behöver vi skapa bättre förutsättningar för att forskarna ska få göra sitt. Där kan en ökad andel forskning i respektive lärosätes regi vara en viktig pusselbit.