Hoppa till innehåll

Globala relationer stärker och utvecklar KTH

KTH är ett lokalt, nationellt och inte minst internationellt universitet. KTH konkurrerar på den internationella arenan om att erbjuda den bästa utbildningen och forskningen samt med att vara riktigt bra på nyttiggörande och i spridandet av kunskap. Hur går detta till i praktiken?

Det sker på många olika sätt där inte minst KTH:s alumni verkar i näringsliv och samhälle hemma och utomlands och därigenom sprider KTH:s goda rykte. Internationellt syns vi genom att erbjuda attraktiva utbildningar på avancerad nivå, magister och masterutbildningar samt forskarutbildning men också genom all forskning som presenteras på konferenser och publiceras i tidskrifter med stort genomslag. Att vara närvarande globalt är allt mer viktigt.

Jag valde att ge vicerektor titeln globala relationer av just den anledningen. Att det handlar om att utveckla och vårda relationer runt om i världen. Att inte kalla det för internationalisering är för att jag bedömer att det är ett mer passivt ord som signalerar att vi håller på att internationalisera KTH. Så är det inte: KTH är ett internationellt lärosäte. Nu gäller det att utveckla och inte minst vårda de globala relationerna.

Det finns olika typer av globala relationer; ibland handlar det om att bli inspirerad av och en önskan om att få delta i utbildning och forskning med de allra bästa universiteten. Där har KTH många goda relationer, men vi önskar så klart mer. Ibland handlar det om att vara med från början och bidra till andra länders universitets utveckling i kapacitetsuppbyggnad. KTH gör även detta. Ett gott exempel är Global Development Hub (GDH) med utmaningsdriven utbildning som fokus riktat mot flera universitet i flera länder i Afrika.

För två veckor sedan deltog jag i en delegationsresa med minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, en resa som gick till Indonesien och Singapore. Där förenades båda typerna av länder och lärosäten.

 I Indonesien har KTH flera samarbeten inte minst är internationella masterstudenter en del av detta. Men önskan finns om mer av gemensam forskning och lärarutbyte och det uttrycktes tydligt. Jag skrev under ett MoU, Memorandum of Understanding, med University of Indonesia som förhoppningsvis leder till fler samarbeten. Indonesien är ett land på tillväxt, det är ett stort land med många människor som behöver utbildning. Där finns många naturtillgångar och behoven av infrastrukturer var en sak som man lyfte under vår resa.

Resan fortsatte därefter till Singapore, ett land med flera toppuniversitet med vilka KTH har många och djupa samarbeten. Sverige ligger på plats fyra bland singaporianer när de ska välja land för utbyten strax efter USA, Storbritannien och Tyskland). KTH har cirka 100 inresande studenter årligen som kommer från National University of Singapore (NUS),Nanyang Technical University (NTU) Singapore Management University (SMU) och Singapore University of Technology and Design (SUTD).

Sverige och inte minst KTH har mycket goda relationer med universiteten där. Jag finner flera skäl till att inspireras av NTU både med avseende på hur man stärkt sin position i forskning under årens lopp och den konsekventa satsningen på flipped classroom. Den är genomgripande; föreläsningssalar byggs bort och nya kreativa lärmiljöer tillkommer.

På kort tid har NTU klättrat på de internationella rankinglistorna. I Singapore är och har förutsättningarna varit annorlunda att kunna stödja en sådan utveckling än de är i Sverige. På NUS berättade man om en kommande resa till USA:s västkust för att träffa framgångsrika forskare och lärare, med förhoppningen att kunna attrahera några av dem till NUS.

Det finns många saker som KTH kan inspireras av, men allt vi kan och vill göra måste ske i det svenska sammanhanget med de förutsättningar som vi ges av politiken och samhället samt inte minst med vår värdegrund. För min del handlar globala relationer ytterst om att vi har en gemensam internationell värdegrund för hur en akademi ska vara och att vi har gemensamma samhällsutmaningar där lösningarna kommer att se olika ut beroende på i vilken del av världen vi befinner oss.

Därför behöver vi vara bekväma i att än snabbare fortsätta att förändra och utveckla KTH med våra förutsättningar, men med ständig inspiration från omvärlden. KTH är konkurrensutsatt och vår utveckling måste därför ske snabbare. Utbildning och forskning på KTH är mycket bra, men globalt blir andra bättre snabbare än KTH!