Ökat utbyte med USA:s toppuniversitet?

I förra veckan deltog jag i ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutssons delegationsresa till USA. Fokus för besöket var MIT, Massachusetts Institute of Technology. Ett lärosäte som på många sätt liknar KTH och som ligger i topp på flertalet internationella rankinglistorna.

Vi var där som ett resultat av ett möte mellan professor Carlo Ratti på MIT och Maria Rankka vd för Stockholms Handelskammare samt Helene Hellmark Knutsson.

Carlo Ratti driver ett forskningsprojekt, Senseable citities labs (http://senseable.mit.edu/ ) , vilket kombinerar, övergripande uttryckt, stadsplanering (urban planning) och datavetenskap/big data för att bygga framtidens städer. Att ha hela Stockholm som ett ”live-in-lab” är hans vision. Amsterdam är redan en sådan stad. Ett villkor för samarbetet med Stockholm är, enligt Carlo Ratti, att det sker i samarbete med KTH.

MIT är förstås mycket mer än stadsplanering och KTH-forskare har redan flera och omfattande samarbeten med MIT. Men denna inbjudan hoppas jag kan leda till ett fördjupat samarbete med Stockholm stad och flera av KTH:s samarbetspartner samtidigt som vi kan utveckla en modell för närmare samarbete med MIT.

MIT har en ganska ny internationaliseringsstrategi och vänder sig möjligen lite mer utåt än tidigare. Studenter på MIT kan åka ut under vissa perioder; i januari eller under sommarmånaderna. Däremot kan de inte läsa kurser under sina utbytesperioder. De internationella utbytena är främst avsedda för praktik av olika slag, praktik som kan genomföras på annat universitet eller i näringslivet. Det känns bra att KTH:s studenter har bredare möjligheter det vill säga studenterna kan läsa kurser under sina internationella utbyten eller göra projekt och examensarbeten. Det ger våra studenter en bättre förberedelse för yrkeslivet och dess allt mer ökande krav på att kunna arbeta med människor från hela världen.

KTH har i dagsläget fem strategiska internationella partneruniversitet, varav fyra finns i Asien. Partneruniversiteten signalerar ett mer systematiskt och långsiktigt arbete och innehåller både utbildnings- och forskningssamverkan. Varje val av internationellt partneruniversitet bygger på ett ömsesidigt intresse om att utbyta studenter samt att skapa goda relationer mellan forskare. Det behöver vara såväl en viss volym som kvalitet i relationerna mellan KTH och de internationella partneruniversiteten. I dagsläget har KTH endast ett partneruniversitet i USA.

Under den korta resan hann delegationen också med att träffa en representant för Harvard. Även Harvard har sedan ganska nyligen en ansvarig person för internationalisering men saknar en internationaliseringsstrategi.

När man ligger i den absoluta toppen på rankinglistor har man inte sett behovet av att aktivt söka globala samarbeten som lika stort– tycks det mig. Dock fick vi intrycket att detta långsamt håller på att förändras och att Harvard skulle välkomna en inbjudan om att komma på besök till KTH och diskutera fördjupat samarbete. Så uppenbarligen vill även Harvard ändå söka sig utåt och ta nya initiativ.

I nästa steg kommer vi att skissa på modell och innehåll för samarbete mellan KTH och MIT. Jag har goda förhoppningar om en fortsatt dialog om gott samarbete inom området hållbara städer och stadsplanering.