Lärare som når ut

Många har haft en eller flera lärare som de aldrig glömmer. Det kan vara någon som sett ens potential, väckt ens nyfikenhet för kunskap och som öppnar dörren till en ny värld – oavsett vilken nivå det handlar om.

Därför är det djupt oroande att alltför få vill bli lärare – när behovet är så stort – inte minst inom naturvetenskapliga ämnen som lägger grunden för den som så småningom vill söka sig till KTH.

Uppgiften kommer från UKÄ:s årsrapport som på sina 222 sidor visar högskolans vardag i siffror och förändringar över tid bland annat när det gäller antalet sökande till bristyrken.

Lärarens roll är givetvis av stor betydelse även på universitetsnivå och konsten att pedagogiskt stimulera studenter till smarta stordåd och kritiskt tänkande är en kompetens att vara stolt över.

En tendens på den ofta forskartunga högskolan, vilket gäller inte minst på KTH, kan vara att forskning värderas högre än att undervisa.  Men som jag tidigare nämnt anser jag att KTH:s forskare ska vara lärare och vice versa. Mixen mellan att fördjupa sig i sin forskning och att dela med sig av sin kunskap på ett tillgängligt sätt är lärorikt och stimulerande för alla parter. Att som lärare få möta vetgirighet, ifrågasättande och utmanas att förklara komplicerade skeenden på ett nytt sätt är roligt.

Men kompetensen att undervisa behöver liksom mycket annat uppdateras löpande och hållas vid liv för att vara aktuell – inte minst med tanke på hur hela vår lärmiljö digitaliserats och plattformarna att lära ut löpande utvecklas och förändras som till exempel både kurser och seminarier som görs via nätet som mooc:ar. Det livslånga lärande gäller inte minst lärare i högskolan.

Att ständig ligga i framkanten och utveckla nya metoder för lärande bidrar till att kvalitet i utbildning håller en hög nivå. Det finns många engagerade lärare på KTH som ständigt utvecklar utbildning så att den är relevant och användbar.

Att färre examinerades förra året vid svenska lärosäten, att det fortfarande är alltför få som tar chansen att studera utomlands under sin studietid är några fenomen bland all den statistik som speglar den svenska högskolan.

Att det lönar sig med en universitetsutbildning när man ska ut på arbetsmarknaden, inte minst för civil- och högskoleingenjörer visas i reda siffror i rapporten. Samtidigt visar siffror att det tar lång tid att ta examen från en ingenjörsutbildning. Att studera på heltid och engagera sig i sina studier ökar sannolikheten att ta examen på utsatt tid. Även om det är lockande att börja arbeta före examen så är förmågan att fullfölja det man påbörjat också en färdighet som hjälper till i karriären.

Att kvinnor läser vidare i högre grad efter gymnasiet och presterar bättre än män är en annan trend – som gäller inom de flesta OECD-länderna. Bland dem som tog examen var 64 procent kvinnor och 36 procent män till exempel.

Detta manar till eftertanke för KTH:s del. Jämställdhet är som sagt en kvalitetsfråga.