Vad kan man mäta mer?

För några veckor sedan kom ett resultat från en av de stora rankingarnasom visade att KTH stigit i ämnesranking. Det är bra och ytterligare ett steg på vägen för ett excellent lärosäte på den globala utbildningsarenan.

Efteråt lekte jag lite med tanken om vad man kunde mäta mer, andra värden som inte syns så tydligt i siffror och bibliometri som visar hur forskningen återspeglas i vetenskapliga publikationer. Värden som också är avgörande för ett lärosätes attraktionskraft förutom exempelvis produktion, prestation och rykte.

Områden som berättar något väsentligt för såväl forskare, lärare och studenter som funderar på att söka sig hit eller för den delen näringsliv och offentliga aktörer som söker samarbetspartner.

Skulle arbetsmiljön kunna vara en indikator att mäta och jämföra mellan lärosäten? Eller jämställdhet? I en sund arbetskultur och – miljö ingår givetvis jämställdhet.   I begreppet kvalitet ingår det ju också – som en helt avgörande aspekt. Att kompetensen hos både kvinnor och män tas tillvara för att skapa tekniska lösningar och innovationer som skapar hållbar samhällsnytta.

Vad man ska mäta är en sak, för att göra rättvisa av KTH:s styrkor liksom också så kallade förbättringsområden.

En annan diskussion som kommit upp på senare tid är hur man ska mäta. En alternativ metod som mäter forskning går under begreppet altmetri. Då söker man beräkna vilken uppmärksamhet och inflytande den fått genom att mäta inlägg, nedladdningar, delningar, gillande och så vidare i olika sociala kanaler. Synligheten och spridningen blir än viktigare parametrar.

Nya metoder som kan komplettera och utifrån andra vinklar spegla ett lärosätes kvalitéer är både spännande och lärorikt.

Att få ett högt jämförelsetal på jämställdhet och bra arbetsmiljö är sannolikt en stor konkurrensfördel för ett lärosäte. Men då måste man kunna mäta det på ett vettigt sätt.