Kompetenstappet tarvar gemensam diskussion

I förra veckan kom en rapport som visar att antalet utländska studenter som vill studera i Stockholm ökar stadigt. Antalet inresande studenter är tillbaka på samma nivå som när studieavgifterna infördes 2011. Många av dessa väljer KTH. Men vad händer sedan?

Att Stockholm ligger högt på listan över innovationshubbar runt om i världen gör säkert sitt till och att det finns många attraktiva lärosäten. Om KTH, KI och SU slog sina kloka huvuden ihop, eller snarare placeringar, så skulle vi tillsammans hamna bland topp tio i världen i ranking. KTHs breda utbud av teknikutbildningar där närheten är stor till internationellt konkurrenskraftig forskning gör utbildningarna attraktiva.

Att de som går en grundutbildning väljer att åka hem, eller pröva lyckan och söka jobb på den globala arbetsmarknaden, är inte konstigt. Men bland dem som valt att doktorera är tappet anmärkningsvärt stort. År 2016 kom mer än var tredje doktorand från länder utanför Sverige, enligt UKÄ:s rapport som kom förra året. Närmare 81 bland kvinnor respektive 86 procent bland män var etablerade tre år efter avlagd doktorsexamen inom teknik. Däremot väljer de utländska doktoranderna i hög grad att lämna Stockholm och Sverige. Efter två år har cirka 80 procent KTH:s utländska doktorander lämnat staden. Det är ett rejält kompetenstapp, en kompetens som vi givetvis i stället borde ta till vara på den svenska arbetsmarknaden. Under senare år har vi noterat ett vikande intresse från nationella studenter att fortsätta i forskarutbildning.

Att lägga ytterligare minst fyra år på fördjupade studier kanske ter sig mindre intressant om den svenska arbetsmarknaden inte värderar en doktorsexamen. Detta behöver KTH diskutera mer med samhälle och näringsliv, för kanske är det här svaret ligger för varför även de internationella studenter som avlägger en svensk doktorsexamen lämnar Sverige.

Att hitta en orsak är varken meningsfullt eller enkelt då det handlar om ett antal individer varje år som tar sin doktorsexamen. Svårigheter att få uppehållstillstånd och bostad, inte minst i Stockholm, är avgörande och har diskuterats och påtalats många gånger om. Om vi till det lägger ett svalt intresse från den svenska arbetsmarknaden för forskarutbildade så får vi inte se fler forskarutbildade på den svenska arbetsmarknaden.

KTH är ett internationellt lärosäte och kunskapsutbyten och möten mellan studenter respektive forskare från olika länder är en grundbult i såväl KTH:s som den akademiska värdegrunden.