Internationalisering och hållbar utveckling – går det ihop?

Konsekvenstänkande. Det är ordet som dyker upp när jag får frågan om hur två av KTH:s fyra pelare – hållbar utveckling och internationalisering – egentligen går ihop.

Hur kan man minska sina utsläpp som universitet samtidigt som man uppmuntrar internationellt utbyte på alla nivåer inom såväl forskning som utbildning och samverkan. Är det ens möjligt?

Ja, det är jag övertygad om och jag tror att det ligger i att dels erkänna komplexiteten i dessa frågor, dels sträva efter att fortsätta utveckla noggranna analyser med ett helhetsperspektiv. Samtidigt ska vi som universitet erkänna, och ta, vårt ansvar i hållbarhetsfrågan.

Det man kan konstatera är att pendeln alltför lätt slår mellan ytterligheter. Antingen måste man absolut flyga på konferenser för att ha en framgångsrik forskarkarriär, detta debatteras i Nature Climate Change som hänvisar till en studie från Kanada som visar att det inte finns ett självklart orsakssamband mellan resor och produktivitet, eller så ska alla plötsligen helst cykla överallt och äta veganskt morgon middag kväll.

Ja, jag vet att jag hårdrar det en smula, men det är som om för att låna Aristoteles ord- något tredje gives icke. Jag tror dock att det är just i det där tredje vi måste mötas och motstå frestelsen att falla för snabba slutsatser, som lätt kan bli en grogrund för en slags svart-vit fundamentalism.

Ett annat steg i detta är att förflytta frågan om klimatsmarta val från enkom individen. Att bidra till en grönare framtid är allas vårt ansvar, ja, men det är något vi måste göra tillsammans utan skuldbeläggande åt höger och vänster eller koketterande av densamma.

Det är komplext – och med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling framför ögonen – gäller det att hålla huvudet kallt och inte hamna i antingen eller- tänkande utan värna den för forskningen så grundläggande dikotomin av å ena sidan och å andra sidan. Dessutom att försöka hålla flera resonemang och resultat i omlopp samtidigt för att se helheten och konsekvenserna av en viss produkt eller ett specifikt beteende.

Livscykelanalyser är en metod där helheten är själva idén – då man  undersökt en produkts påverkan på miljön från början till slut. I ivern att ersätta tekniker och lösningar som är påvisat ohållbart kan vi hoppa i en annan möjligen lika galen tunna. Att tänka efter före är alltid viktigt, nu mer än någonsin.

Att forskningen till sin natur är både gränslös och global ingår i förutsättningarna för ett framgångsrikt lärosäte, men konsekvensen av det är inte nödvändigtvis att som forskare flyga av bara farten. Eller att studenter slutar åka iväg på utbyte och få nya perspektiv.

Tillsammans med jämställdhet och digitalisering, KTH:s två andra pelare, ger hållbar utveckling och internationalisering KTH en stabil grund att stå på och utvecklas från.

Jag vill också passa på att önska alla en skön sommar!