Smörgårdsbord för utbildning i Europa

Tänk dig att du bygger din utbildning själv genom att välja de kurser du ska läsa och var du ska studera dem – virtuellt eller fysiskt på KTH och/eller andra universitet runt om i Europa. Det kan bli verklighet inom de kommande åtta åren.  Framtidens studenter kan gå ut med en mycket konkurrenskraftig Europa-examen i handen.

Bakgrunden till denna tänkta framtid är EU:s satsning på den europeiska utbildnings- och forskningsmiljön för att öka kvalitet, kapacitet och konkurrensförmåga. KTH ingår i ett av de nätverk som ska forma ett av de till en början 17 Europa-universiteten.

Detta matchar mycket bra både med KTH:s sedan tidigare goda samarbeten och strävan efter att utveckla våra utbildningar och lärandemiljöer.

En trend under senare år är till exempel att allt färre väljer att gå på föreläsningar. Jag hoppas och tror inte att det berättar så mycket om föreläsarens förmåga att fånga intresset utan snarare handlar det om att formatet – att bara sitta och lyssna- kanske är lite daterat. När tillgången till böcker var obefintlig och föreläsaren därför delade kunskap genom att stå och berätta om innehållet i boken var det en annan tid.

I dag kan du välja att gå en kurs via nätet, lyssna och se en föreläsning när och var det passar dig. Det ger enorma möjligheter och genom Europa-universiteten kommer lärosäten kunna stimulera varandra till och samarbeta kring ytterligare nya modeller för utbildning.

Men när mycken kunskap är tillgänglig via nätet lockas man att tro att universitetet i sin nuvarande form som fysisk plats ska försvinna. Det tror inte jag, däremot måste universitet som KTH allt mer arbeta med blandade lärandeformer (”flipped classroom”) och i högre grad än nu dra nytta av allt tillgängligt material som produceras runt hela världen och som sagt på universitet runt om i Europa.

På sikt skulle detta också kunna vara en möjlighet även när det gäller livslångt lärande – där påfyllnad av kompetens och uppdatering av kunskap skulle kunna ske inom ett Europa-universitet där efterfrågad, specifik och färsk kunskap kan tänkas finnas bland Europas lärosäten.

Europa-universiteten är tänkta att även generera ökad rörlighet även bland forskare och personal på de olika lärosätena. Även om KTH sedan många år tillbaka är ett i allra högsta grad internationellt lärosäte kan och kommer vi ta ytterligare steg. Att utveckla och vässa spetskompetens inom både forskning och utbildning kan definitivt gynnas av ökat europeisk och tvärvetenskapligt samarbete.

En brasklapp dock; samtidigt som tillgången till kunskap kanske aldrig varit större har behovet av kritiskt tänkande nog aldrig varit det heller.  Att kunna ta till sig och värdera kunskap för att sedan utmejsla det som är viktigt för en viss frågeställning eller ur den samlade kunskapen bygga ny kunskap. Det kommer vara framtidens förmågor – var du än väljer att studera.