Ingen glömmer en bra lärare

En bra lärare kan göra hela skillnaden. Det märkte jag när jag började läsa ryska på gymnasiet och senare mikrobiologi på KTH. Men vad är hemligheten?

Att säga att de öppnade en ny värld för mig kan låta aningen pretentiöst, men jag låter det passera här eftersom båda dessa ämnen haft stor betydelse för mitt yrkesliv och min tankevärld. Engagemanget, kunnigheten och förmågan att se studenter och deras behov tror jag är en slags avgörande treenighet. Och att verkligen kunna lyssna.

Men hur premieras, meriteras och värderas lärare i det akademiska systemet? Inte tillräckligt skulle jag vilja säga. Dock har vårt meriteringssystem förändrats och omfattar, förutom publiceringar, även ledarskap och lärargärning. Det är mycket bra – men liksom i samhället i övrigt står kanske lärarstatusen inte i paritet med insats och betydelse.

För att det ska vara möjligt att leva upp till vår ambition om att alla forskare ska vara lärare och vice versa krävs ökade möjligheter att arbeta i lag för att få stöd och inspiration av kollegor. De doktorander som undervisar behöver i sin tur goda förebilder och bollplank.

Förutom de 15 högskolepedagogiska högskolepoäng som alla lärare ska ha på KTH krävs givetvis möjligheter till att få fylla på de senaste rönen inom pedagogik och lärande. Hur använder man sig på ett smart och effektivt sätt av digitaliseringens möjligheter för att gynna lärandet – är exempel på en sådan fråga. På KTH fortsätter vi att utveckla högskolepedagogik för att hela tiden erbjuda möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling.

KTH har även lärarutbildningar som är en kombination av ämneskunskaper inom matematik, teknik, kemi och fysik och ingenjörskompetens. Att vår ämneslärarutbildning för matematik för gymnasiet fick omdömet hög kvalitet i UKÄ:s senaste granskning var väldigt roligt.

Att synen på lärarkonsten, som en kompetens helt i sin egen rätt, utvecklats är viktigt. Men vi kan ta ytterligare steg. Som sagt var: En bra lärare kan göra hela skillnaden.