Lön för mödan?

Att plugga i flera år- lönar det sig verkligen? Förutom kunskapsinhämtandet, kreativiteten och förmåga att strukturera, analysera och dissekera fakta är det verkligen värt det i pengar räknat?

Ja, det verkar så. Inte minst som civilingenjör och i synnerhet för kvinnor. I alla fall enligt den undersökning som UKÄ publicerade i början av året om hur högre utbildning värderas på arbetsmarknaden.

Undersökningen visar bland annat att den som läst till civilingenjör och får jobb efter examen kommer att ligga bra till, på tredje plats efter läkare och jurister. Dessutom tycks de som examinerats vid just KTH ligga något bättre till lönemässigt än vid andra lärosäten med motsvarande civilingenjörsutbildning. Och även om män tycks få högre lön oavsett utbildning tycks det gagna kvinnor syns det än tydligare att det lönar sig att läsa vidare – allt i jämförelse med att ha en gymnasieexamen i bagaget.

Detta tyder på att arbetsmarknaden värderar högutbildad arbetskraft.  Och behovet är stort – många oroar sig över bristen på just civilingenjörer i framtiden.

Inom IT, AI och digital spets i stort lär det saknas omkring 70 000 personer med rätt kompetens inom ett par år.

Bilden är dock inte helt lätt att få ihop med att det samtidigt finns en, om än liten, arbetslöshet bland nyutexaminerade civilingenjörer. Här tror jag att företagen skulle tjäna på att se möjligheten i att anställa någon med en grundutbildning av hög kvalitet för att sedan låta individen bygga erfarenhet och addera kompetenser utifrån behov.

Ibland får jag höra att utbildningen inte skulle spegla de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Självklart förändras våra utbildningar i takt med samhället – exempelvis att alla de som examineras från KTH ska kunna arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Men en examen från KTH innehåller inte samma sak i dag som för 30 år sedan. Vissa ämnen och områden som studeras i dag fanns inte ens då.

Vägen till ännu bättre matchning tror jag fortfarande ligger i ett ännu mer utvecklat växelspel och ökad dialog mellan de som utbildar och de som anställer. Det behövs en ökad förståelse av de kunskaper som våra studenter har med sig när det examineras. Det gäller såväl högskoleingenjörer, civilingenjörer, master och doktorer. Alla behövs och bidrar på sikt med olika kompetenser.

Då först kan vi på allvar diskutera kompetensförsörjningen. Finns inte kreativa och utvecklande arbeten i Sverige söker sig talangerna internationellt och det vore väl synd.