Hoppa till innehåll

Tveksamt om budgetförslag ger ökat svängrum

En rejäl satsning på forskning och höjda basanslag är positiva delar i budgetpropositionen, som kom i förra veckan. Men hur pengarna fördelas och graden av långsiktighet i satsningarna är avgörande. Min förhoppning är att fördelningen bygger på kapacitet att både ta sig an och ha förutsättningar att leverera högkvalitativ forskning.

Enligt regeringens budgetförslag för 2021 ska 3,4 miljarder satsas på forskning och innovation.  Basanslagen får ett extra tillskott på 500 miljoner för 2021, för att kompensera för minskade intäkter från externa privata forskningsfinansiärer till följd av pandemin.  Till detta kommer också en permanent höjning av anslagen de närmaste åren.

Som en envis förespråkare för höjda basanslag är detta givetvis glädjande. Men vid en andra anblick undrar jag om det verkligen kommer generera ökad strategisk rörelsefrihet och stärka universitetens och högskolornas svängrum. Detta eftersom att vid sidan av att basanslagen höjs får även forskningsråden mer pengar vilket i något hänseende bra. Men det innebär dock att obalansen mellan basanslag och extern finansiering riskerar att kvarstå. Basanslaget för forskning kan i allt mindre grad användas för fri forskning liksom att kunna göra strategiska prioriteringar lokalt eller centralt på lärosätena. När nu det ser ut som om denna obalans kvarstår är det är långsiktigt inte bra.

I förslaget finns också satsningar på storskalig, nationell infrastruktur, men här kan jag inte undgå att påminna om finansieringen av den lokala infrastrukturen som vilar tungt på varje enskilt universitet. För KTH:s forskare och studenter är en bra infrastruktur (lokal och nationell) såväl absolut nödvändig som kvalitetsdrivande. I förlängningen även för Sveriges konkurrenskraft.

En väl fungerande infrastruktur för laborationer, forskningstester med mera är oumbärligt i ett tekniskt lärosätes vardag. Den lokala infrastrukturen stödjer utbildningens behov, vilket är absolut nödvändigt inte minst för att det ännu inte finns någon information om hur regeringen tänker angripa frågan om prislappar inom utbildning. Naturvetenskap/teknik är områden som förlorat mest sedan 1993 när de infördes. Det är hög tid att även ta tag i den frågan.

När den forsknings och innovationspolitiska propositionen kommer i slutet av november får vi se hur pengarna fördelas och enligt vilken princip.