Hoppa till innehåll

Angelägna satsningar i elfte timmen

Regeringens förslag till hur de kommande fyra åren ska te sig i fråga om forskning och innovation innehåller många viktiga och intressanta satsningar. Men varför får jag alltid känslan av att det präglas av ett alltför stort mått av försiktighet? Först när alla andra runt om i världen säger vad de ska satsa på- då gör vi det också.

Denna tendens att komma tvåa på bollen, eller aningens på efterkälken är förklarlig. Vem kan sia om framtiden och med säkerhet överblicka vad som kommer härnäst inom vetenskap och forskning? Kanske är en väg att lyssna mer på forskarna?

Att strategiska satsningar alltför ofta går till redan etablerade områden är ett annat problem. Eller att man satsar på områden som av politiska skäl är viktiga just för stunden. Men som sagt, ur mitt och KTH:s perspektiv, är det mycket som är bra, inspirerande och som verkligen kan generera stärkt forskning och innovation i propositionen.

De fem olika samhällsutmaningarna som regeringen riktat in sig på är klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, demokratiskt och starkt samhälle, kompetensförsörjning och arbetsliv. De är angelägna.

Vikten av ökad jämställdhet inom sektorn betonades också bland annat genom mål specifika för vart och ett av lärosäten.

Dessutom betonades livslångt lärande och samverkan som är en del av KTH:s vardag och verksamhet.

Som KTH:are var det också lätt att konstatera att många av förslagen ligger nära våra egna pelare, som ju genomsyrar all vår verksamhet och verklighet- nämligen hållbar utveckling, jämställdhet, internationalisering och digitalisering. Det bör skapa möjligheter för KTH:s forskare att fortsätta sin framgångsrika forskning.

Den som läst denna blogg tidigare vet att jag, i likhet med många andra, är en varm förespråkare för höjda basanslag. Det ökar lärosätenas strategiska rörelsefrihet och möjlighet att driva egna satsningar i högre grad relaterat till kvalitet och kompetens på respektive lärosäte. Det oklart för mig om förhållandet mellan basanslag och externa bidrag ändrats så att en större andel finns för universitetens förfogande?

Regeringen föreslår en ökning per student från 12 000 till 17 500 kronor och det är ju bra förvisso. Den satsningen ger ett tillskott till basanslagen för nya högskolor vilket bör säkra utbildningens forskningsförankring där.

Flera av internationaliserings- och STRUT-utredningens förslag finns i FoI-proppen. Som till exempel att en översyn av de statliga forskningsfinansiärerna ska göras. Därutöver finns flera förslag till ändringar i Högskolelagen som redan varit ute på remiss.