Hoppa till innehåll

Arbetsmiljön – en ödesfråga för akademin

Han har sådan potential. Ett uttryck som oftast används av män om män och som är till intet förpliktigande. Kanske när ung och lovande är ett minne blott?

I ännu en rapport om män och kvinnors olika förutsättningar att göra akademisk karriär beskriver SULF i Med ljuset på jämställdhet – när osäkerheten överskuggar allt   hur hindren och skillnaderna kan se ut i alltifrån osäkra anställningsvillkor till   forskningsfinansiering och befordringar.

I numerär mellan manliga och kvinnliga professorer förändras proportionerna sakta så sakta men skillnaden är fortfarande stor. Av KTH:s 335 professorer är 270 män och 65 kvinnor enligt senaste årsredovisningen.

Självklart är det ju meriterna som ska avgöra din position. Men vad ska räknas som meriter? Är det enkom dina publiceringar och ditt h-index? Eller är det förmågan att samverka med näringsliv och omvärld? Eller att vara mobil och våga utvecklas genom att byta lärosäte? Eller att få arbetet att flyta lättare i forskargruppen, engagera sig i arbetsgrupper, anordna seminarieserier, synas i debatter eller utveckla program?Sådant som tar tid från forskning och publiceringar och som ibland går under begreppet ”det akademiska hushållsarbetet”.

Ett arbete som någon måste göra och som oftast kanske märks som tydligast när det inte längre blir gjort och som i högre grad görs av kvinnor inom en organisation där tiden ofta är en bristvara. Tid som behövs för att såväl kunna finansiera som utveckla forskningsprojektet.

Risken är stor att detta system blir självgenererande i ett slutet kretslopp ju mer resurser, ju mer forskning, ju mer meriter. Även om KTH kommit en bra bit på väg i att väga in olika aspekter vid meriteringar har vi en hel del att både vinna på och utveckla i synen på forskaren av idag.

Systemet återspeglas också i det som jag började med om potentialen. Uttrycket låter ana att det är någon som inte gjort så mycket än, men det är bara en tidsfråga och han har framtiden för sig för att förlösa sin kunskap. Kvinnor däremot måste ofta ha gjort mycket och helst snabbt i form av publiceringar och sakkunniguppdrag redan innan de kommer på fråga för ett uppdrag.

Att skapa goda förutsättningar att vara lärare och forskare på universitet är nästan något av en ödesfråga. Det måste vara attraktivt att arbeta vid KTH i det ligger en god och utvecklande arbetsmiljö och förutsättningar att göra sitt bästa. Om oro, bekymmer och stress tar överhanden kommer framtidens potentiella lärare och forskare att välja en annan karriär. Det gynnar inte KTH:s utveckling på lång sikt. Därför arbetar vi så fokuserat med jämställdhet och lika förutsättningar för kvinnor och män.