Hoppa till innehåll

KTH kopplar helhetsgrepp om framtidens utbildning

Ibland förekommer föreställningen att KTH:s utbildningsprogram sett ut som de alltid gjort de senaste fem, tio eller hundra åren. Inget kan vara med fel.

Det sker hela tiden en kontinuerlig utveckling av våra program. Dels eftersom våra forskare också är lärare och därmed bidrar med de senaste rönen även till utbildningen, dels i samverkan med det omgivande samhället och näringslivet – där samtal om vilken kompetens och kunskap som är attraktiv, efterfrågad och nödvändig hålls. Detta för att möta samhällets alltmer komplexa utmaningar och placera KTH och Sverige rätt på kartan i den globala konkurrensen. Digitalisering, globalisering och hur tekniken utvecklas i hög hastighet ställer nya krav på en mer snabbfotad utbildning.

Men det handlar också om att anpassa utbildningarna till arbetsmarknadens behov, allra helst om de är tydliga nog. I Danmark har man infört en slags dimensioneringsmodell där lärosätena måste anpassa antalet utbildningsplatser efter hur efterfrågan alternativt arbetslösheten ser ut inom en viss kategori. Detta är kanske en framkomlig väg även om KTH:s ingenjörer är mycket eftertraktade efter examen – även på den globala arbetsmarknaden.

När jag tillträdde som rektor för snart sex år sedan hävdade jag att för att en utbildning ska vara såväl gångbar som gedigen är tre saker avgörande; kultur, kvalitet och infrastruktur. I kulturen ingår den nog så viktiga attityden till och synen på lärandet i sig och inte minst studentens aktiva roll.

Kvaliteten kan sammanfattas med att utbildningen innehåller både de senaste forskningsrönen och den nödvändiga grundläggande goda kunskapen. Infrastrukturen är avgörande för att omsätta teori i praktik i experimentella miljöer och därigenom också lära sig hantverket. Det sistnämnda nämligen en gedigen infrastruktur ger studenter på KTH ett mervärde under sitt lärande och något vi värnar om eftersom det ger oss en konkurrenskraftig och utmärkt utbildningsmiljö.

Sedan ett år tillbaka arbetar KTH med Framtidens utbildning som är ett ramverk för hur vi kan och vill utveckla vår utbildning med 13 bärande principer för att ta utbildningen till nästa nivå. Med lärdomar från pandemin i ryggen finns mycket att ta fasta på.

I principerna ingår för att nämna några av alla delar – en utvecklande utbildningskultur, återkommande kompetensutveckling för lärare, breddad rekrytering, utvecklat livslångt lärande, ökade flexibilitet när det gäller studievägar. Listan är självklart lång och ska så vara när grundidén är att ta ett helhetsgrepp och också utveckla systemtänkandet – där det ena hänger ihop med och är avhängigt det andra.

Lagom till KTH:s 200 års jubileum 2027 kommer detta rejäla omtag märkas i sin helhet för de studenter, lärare, forskare och även administratörer som då trampar runt på våra campus. Redan nu tar KTH olika steg på vägen och förändringar kommer genomföras successivt.