Det är Stiftelsen för högre utbildning och forskning, STINT, som varje år mäter hur internationella de svenska lärosätena är. KTH är i gott sällskap med Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm och SLU som också toppar ifråga om grad av internationalisering.
Det som mäts är bland annat internationella sampubliceringar, studentrörlighet, internationella doktorander, utbildningsprogram på engelska, fakultetens internationella akademiska erfarenheter och ledarnas internationella akademiska erfarenheter. Det verkar också som om den som är bra på en gren har också framgång inom de andra. Efter en period av stiltje under pandemin är det numera full fart igen på den globala arenan.
Talande är att inom såväl forskning som utbildning blir de internationella aspekterna alltmer självklara och integrerade i i vår verksamhet. Men i takt med det ökar också ansvaret.
Med allt mer komplexa utmaningar krävs fler samarbeten över jorden som kan vaska fram och hela tiden förbättra redan framtagna lösningar inom alltifrån covidvaccin till cybersäkerhet. Ofta är internationella samarbeten vägen fram för att hitta lösningar på globala frågor där samarbete över gränserna både mellan länder och vetenskapsdiscipliner ökar möjligheterna som forskningsperspektiven.
Världen i sig är komplex, länder med olika politiska och kulturella system, och många gånger utmanande med olika interna och externa spänningar, som måste mötas och hanteras. KTH har i sitt internationaliseringsarbete rört sig från en undersökande, utforskande och allmänt positiv attityd till en mer ansvarsfull och genomskådande.
Som rektor har jag initierat ett fördjupat samarbete med USA och en framgångsrik delegationsresa genomfördes tidigare i maj. Det är centralt att hela tiden fördjupa befintliga kontakter och skapa nya. Det kräver arbete att vidmakthålla relationer och såväl ledning som verksamheterna behöver bidra.
Att utbildningsdepartementet gett SUHF i uppdrag att skapa en plattform för internationalisering är helt i linje med detta. Tanken är att plattformen ska fokusera på fyra områden; Mobilitet, Sverige som kunskapsnation, omvärldsbevakning och analys och det fjärde benet är just ansvarsfull internationalisering.