KTH har länge varit en viktig utbildningsplats för blivande ingenjörer. Intresset för ingenjörsutbildningar är fortsatt stabilt. Årets ansökningar visar dessutom en ökning: över 4 700 personer har valt civilingenjörsutbildning vid KTH som sitt förstahandsval, vilket är 18 procent fler än för två år sedan.

Av alla förstahandssökande till civilingenjörsutbildningar i Sverige så söker 28,8 procent till KTH. En imponerande marknadsandel.

Men vi står inför en utmaning – regeringens beslut att minska takbeloppet för många lärosäten, bland annat KTH, de kommande åren påverkar möjligheterna för många studenter att börja sin akademiska resa.  Samtidigt har den svenska arbetsmarknaden ett stort behov av ingenjörer. Inom områden som hållbarhet, digitalisering, AI-utveckling och infrastruktur är teknisk kompetens viktig. Att KTH:s ingenjörsutbildningar har många sökande är därför naturligt, då utbildningen ger förutsättningar för framtida arbetsmöjligheter.

Nu behöver vi dock avgöra hur de minskade antagningstalen ska fördelas över olika utbildningar. Det påverkar inte bara de som idag hoppas på en ingenjörsutbildning, utan kan även få konsekvenser för samhället i stort. En mindre tillgång på utbildade ingenjörer kan med självklarhet på sikt påverka teknikintensiva branscher och deras utveckling.

Många argumenterar för att Sverige bör investera mer i ingenjörsutbildningar, särskilt inom områden där teknisk innovation är central. Istället för att minska utbildningsplatserna bör vi diskutera hur vi kan stärka kompetensförsörjningen och stödja svensk industri.

Oavsett vilka politiska beslut som tas framöver är intresset för att studera vid KTH fortsatt högt, och vi ser fram emot att välkomna de nya studenterna i augusti.