Hoppa till innehåll

Utveckling pockar på förändring

KTH genomgår sedan i början av året en stor omorganisation. Den första sedan 2004, som i korthet innebär att våra tio skolor från och med första januari 2018 ska bli fem. Tanken är att den nya organisationen ska bli mer effektiv, mer tydlig och stärka KTH:s utbildningsmiljö på en rad olika sätt.

Men det är egentligen inte själva omorganisationen denna veckas blogginlägg ska avhandla utan snarare vägen dit och förändringar som sådana. I en organisation, kanske i synnerhet ett lärosäte där den akademiska friheten ibland kan förväxlas med frihet från styrning, med närmare 5 000 anställda är det ett stort steg. Men nödvändigt för att vi ska hävda oss i den globala konkurrensen.

Att vara ett av Europas tio bästa tekniska lärosäten, (enligt THE) är utmärkt och bland de 200 bästa lärosätena i världen är fantastiskt bra, men nu vill vi vidare. För att vara i världsklass behöver både utbildning och forskning vara ledande. Att ha en utmärkt utbildningsmiljö innebär att erbjuda de bästa förutsättningar att lära och det i sin tur leder till att våra studenter blir än mer attraktiva på den globala arbetsmarknaden.

Förändring kostar på. Förändring väcker oro, motstånd och ibland även olust. Första impulsen är givetvis att fråga varför. Den andra att fråga vad innebär det här egentligen för mig, för min avdelning och så vidare – men allt som oftast är det lätt att fastna i hur.

Det vill säga hur själva processen går till. Men det leder sällan någonstans i den pågående processen utan snarare kan det bli en lärdom till nästa. Förändringar pågår ständigt, ibland utan att vi tänker på det. Men då och då är förändringsarbetet av större och mer övergripande karaktär. Det yttersta syftet i den rad av utredningar som många arbetat hårt med sedan mitten av februari är att skapa förutsättningar för ett KTH som är än mer konkurrenskraftigt i utbildning, forskning och därmed sammanhängande samverkan. Det ska synas genom ett KTH som är ledande i ingenjörs-och arkitektutbildningar med begrepp såsom digitalisering, flipped class room samt ett KTH som sätter högskolepedagogik och teknikvetenskapligt lärande i centrum. Men det syns också genom ett KTH som fortsätter att utveckla världsledande forskning som leder till efterfrågan på samverkan.

Jag är så tacksam och imponerad över det arbete många av KTH:s anställda har lagt ner under dessa månader både i fråga om att delta i arbetsgrupper och ta fram planer för framtiden och genom att ifrågasätta eller komma med egna ideér och tankar kring hur KTH kan utvecklas.

Jag är övertygad om att med en sådan kader av kompetens, engagemang och vilja till delaktighet kommer KTH bli ett ännu bättre universitet att studera och forska vid.

 

Brist på studenter eller på examinerade ingenjörer?

Förra veckan presenterade regeringen budgetpropositionen 2018 och inriktningen för de kommande åren avseende högre utbildning och forskning. Vi ser en fortsatt utbyggnad av utbildningsplatser även om debatten handlar om hur många exakt det rör sig om. Arbetsmarknadens behov av professionsutbildade är tydligt närvarande i skrivningarna. Därför är utbyggnaden fokuserad kring ingenjörer, lärare, läkare och vårdutbildningar. Vidare ökar anslagen för forskning och forskarutbildning. Ännu är det för tidigt att analysera om omfördelningar skett eller om det är mer till alla vilket man möjligen anar.

För KTH:s del så handlar det om en ökning med 514 helårsstudenter fram till 2023. Redovisningen i budgetpropositionen 2018 visar detaljer för åren 2018, 2019 och 2020 och sedan fullt utbyggt 2023. Ökningen sker successivt med start med 164 helårsstudenter 2018. Inom kategorin ingenjörer blir det utbyggnad av både civilingenjörer och högskoleingenjörer. Utbyggnad sker också inom kategorin samhällsbygge där efterfrågan är stor på arkitekter och ingenjörer med byggnadsteknik och motsvarande. Därför får KTH platser för civilingenjörer och högskoleingenjörer med rubriken samhällsbygge och inte minst fler platser för arkitektutbildningen. Jag utgår från att detta rör sig om helårsstudenter med designprislapp.

I en allmän utbyggnad som regeringen kallar utbildning för hela landet får KTH 120 helårsstudenter per år fram till 2023. Det är en utbyggnad som kan användas på det sätt som KTH finner lämpligt. En del av dessa utlovades redan 2015 och 2017och rör uppbyggnaden av utbildningar på Campus Södertälje. Det blir viktigt att fundera på var KTH lägger mer utbildning både utifrån kapacitet och inte minst utifrån studenternas möjligheter att vara attraktiva på arbetsmarknaden.  Det finns också en möjlighet att fundera på om utbildning kan riktas mot fler distansutbildningar och kurspaket som kan passa för det livslånga lärandet.

Behövs fler utbildningsplatser för ingenjörer? Frågan ställs av bland annat av Sveriges Ingenjörer (https://www.svd.se/feltankt-med-fler-platser-pa-ingenjorsutbildningar). Jag har i många år ställt just denna fråga till både den förra regeringen och den nuvarande. Och jag har frågat eftersom många lärosäten kommer få svårt att fylla platserna.

När jag pratat med utbildningsdepartementet genom åren har min argumentation också byggt på att vi som ansvarar för ingenjörsutbildningar måste arbeta med att skapa goda förutsättningar för lärandet inom en så pass krävande utbildning som den till ingenjör. KTH kommer att få många nya sökande till de utbyggda ingenjörs- och arkitektutbildningarna, för det är många studenter som vill ha en examen från KTH. Redan idag överpresterar KTH i förhållande till takbeloppet. Däremot är jag säker på att platser kommer gapa tomma på andra håll. Ökar andelen studenter som fullföljer sin ingenjörsutbildning kanske det inte krävs en så stor utbyggnad av platser. Det är min hypotes.

Den så kallade genomströmningen är lägst för ingenjörsutbildningar och så har det varit länge. Däremot betyder låg genomströmning inte låg kvalitet som Sveriges Ingenjörer antyder. En ingenjörsutbildning är mer krävande än andra utbildningar. Därför arbetar KTH nu med begreppet utmärkt utbildningsmiljö där dimensionerna kvalitet, kultur och infrastruktur fördjupas för att skapa de bästa förutsättningarna för utbildning. Det är det som ligger i begreppet breddat deltagande; att skapa förutsättningar för det bästa lärandet till de alltmer blandade studentgrupper vi ser idag.

Ingenjörsroll i förvandling

Under ett besök på vårdcentralen eller kanske ännu tydligare om man har otur att hamna på akuten är det uppenbart vilken avgörande och viktig roll tekniken har i dagens hälso- och sjukvård.

I alltifrån provtagning till livräddande insatser används olika tekniska lösningar. Att det är just teknik är vi så vana vid att man kanske inte ens tänker på det. Det säger också något om hur ingenjörens alltmer gränsöverskridande roll hela tiden utvecklas i takt med samhället.

I förra veckan hölls ett seminarium på KTH om just teknikdriven medicinsk forskning där några av KTH:s många framstående forskare gav publiken ett smakprov på sin forskning. Att se vad man kan göra med dagens teknik i och utanför människokroppen ifråga om målstyrning av olika typer av behandling och en alltmer förfinad bilddiagnostik är såväl hisnande som hoppingivande.

Närmare 20 procent av all forskning som sker på KTH är inom life science och vi har cirka 65 forskargrupper inom området.

När Knut och Alice Wallenbergs stiftelse firade sitt hundra års-jubileum med ett symposium i Aula Magna var det just på temat life science. Talarna målade en bild av möjligheter när det gäller vilken kunskap som finns på området och hur den utvecklas i människans tjänst.

Ett av KTH:s civilingenjörsprogram heter just Medicinsk teknik som visar att vår utbildning är aktuell och i samklang med behoven i det omgivande samhället. Därutöver finns det flera ingenjörsprogram som ger kompetens riktad mot utvecklingen inom life science och hälsa i bred bemärkelse. Inte minst genererar digitaliseringen på bred front mängder av data som behöver hanteras, så till exempel kompetens inom big data och flera angränsande områden är en förutsättning för att utveckla nya medicinska behandlingsmetoder.

Ett annat viktigt område är de program som på olika sätt utvecklar nya material för en lång rad applikationer. Djup kunskap och kompetens i material såväl organiska som oorganiska krävs för att föreslå nya implantat och medicintekniska produkter.

Ingenjörens roll är nära förknippat med svensk industrialisering och framväxande av välfärdssamhället under förra seklet. För att hitta lösningar på de problem och utmaningar som samhället står inför i dagsläget – krävs en mångfald av ingenjörskompetenser. Samhällsutmaningarna kommer kräva tvärvetenskapliga ansatser där ingenjörer arbetar med läkare i hälso- och sjukvård eller med humanister och samhällsvetare.

Våra utbildningar knyter an till en föränderlig omvärld och morgondagens ingenjör har inte bara hela världen som arbetsmarknad – rollen och kompetensen breddas i takt med tiden.

Etik på schemat

Att smussla in mobilen på tentamen kan stå en dyrt. Och kanske är det oklart för många studenter vad konsekvenserna kan bli. Som ordförande i disciplinnämndenpå KTH kan jag se att antalet ärenden av den här typen ökar – vilket verkar vara en allmän trend på svenska lärosäten. (länk). Men om det beror på att fler fuskar på tentan eller att lärosätena blivit bättre på att kontrollera och upptäcka fusket är oklart. Men oavsett vilket slår det hårt mot den student det handlar om och som kanske inte alltid är medveten om vad följderna blir.

Att till exempel ha mobil eller fusklapp med sig kan rendera varning eller avstängning från studierna i sex veckor.

Som längst kan en student bli avstängd i sex månader om det skulle hända igen. Indraget studiemedel, en notering i studiedokumentationssystemet LADOK under avstängningen är andra konsekvenser.

Bortförklaringarna är klassiska och hjälper föga eftersom möjligheterna att kontrollera har förfinats rejält med hjälp av den nya tekniken. Att sno text från någon annan är nästan omöjligt med tanke på de olika textmatchnings-verktyg som finns.

Att lyfta frågan om vad som är rätt och fel i den akademiska sfären är viktigt inte bara för den enskilde studenten i stunden under den specifika kursen utan grunden för det etiska förhållningssättet som ska vägleda en under den akademiska karriären. Lärandet är individuellt och det kräver sin tid och sitt engagemang. Därför lönar det sig dåligt att vilseleda som är den term som används i samband med disciplinärenden.

Att ha så tydliga och entydiga regler i kurser och forskning är självklart viktigt. Ett öppet klimat för dagens och morgondagens studenter och forskare att vrida och vända på vad som är rätt, samt att bolla och diskutera etiska spörsmål under karriärens gång är nödvändigt.

I början av sommaren kom en uppdaterad version av Vetenskapsrådets publikation God forskningssed  som är tänkt att underlätta för forskare att analysera, värdera och fatta etiskt genomtänkta beslut. Här diskuteras bland annat forskarens ansvar, aktuella regler och kodexar. Det är samtidigt viktigt att titta på i vilken mylla den här typen av beteenden växer fram

Remissrundan för regeringens förslag om en ny myndighet för oredlighetsärenden inom forskning avslutades för några veckor sedan.

Även om myndigheten, som är tänkt att börja fungera från 1 januari 2019 kommer det även fortsatt vila ett stort, inte minst förebyggande, ansvar på lärosätena. Det är bra.

Den etiska diskussionen måste hållas levande i såväl tentasalen som inom forskargruppen.

 

Forskning kräver sitt fokus

Att i nyhetsflödet läsa rubriker som ”Regnvatten kan bli viktigare i framtiden”, eller ”Sverige blir första kontantlösa landet i Europa” eller ”Ny metod kan bryta ner mikroplast” gör mig stolt.

Det är forskning som kommer från KTH och är bara några exempel som på ett uppenbart sätt visar KTH:s roll i samhällsutvecklingen och hur vi kan möta några av de utmaningar dagens samhälle står inför – där klimatet, urbaniseringen och människors hälsa är några av de mest aktuella just nu. Det visar också hur vår forskning har konkret betydelse för livet i vardagen.

Därför blir det än viktigare att forskare får ägna sig åt det som de är bäst på och där de sannolikt har sitt hjärta – nämligen att forska.

Att ständigt söka nya anslag, vända sig ut och in för att anpassa sig till krav från olika utlysningar är inte alltid riskfritt. Att garantera sig egen framtida lön kan tära på kreativiteten, men också orsaka stress.

Det sägs att konkurrensutsatta forskningsmedel ökar kvalitén i forskningen, men är det säkert? Utlysningar styrda mot på förhand givna områden ökar risken för mer av samma forskning. Samtidigt försvåras möjligheten att prova helt nya forskningsfrågor. Hur kan man då göra i stället utan att gör avkall på kvaliteten eller tulla på kvalitetskraven?

En höjning av basanslagen kan vara ett sätt där en större del av forskarens lön kommer från det egna lärosätet. Den hårda konkurrensen som är fallet i forskningsrådens utlysningar skulle kanske minska eftersom universitet därmed kan få lättare att prioritera och skapa framförhållning – kanske till och med bli mer riskbenägna i fråga om vilken forskning som ska satsas på.

I ett internationellt perspektiv får vi i en bild av hur vår forskning presterar och av möjliga vägar framåt. Enligt Vetenskapsrådets Forskningsbarometern 2017 som kom på försommaren placerar sig Sverige väl när det gäller hur mycket pengar som satsas på forskning och utveckling per capita i jämförelse med andra OECD-länder. Rapporten visar också att Sverige hävdar sig väl när det gäller antalet vetenskapliga publikationer per 1000 invånare.

Vill vi bli än mer konkurrenskraftiga behöver vi skapa bättre förutsättningar för att forskarna ska få göra sitt. Där kan en ökad andel forskning i respektive lärosätes regi vara en viktig pusselbit.