Hoppa till innehåll

Hur är det att plugga på KTH?

Innan jag sökte till KTH undrade jag hur det var att studera på KTH. Det var flera frågor som snurrade runt i mitt huvud, allt ifrån hur stora är klasserna till vad gör studenterna på lunchen. Här är de frågor jag hade för sex år sedan och mina svar på dem.

Hur många studenter är det i klassen?

Detta beror på vilket program du läser, varje program tar in olika antal studenter. Till exempel tog Högskoleingenjör i Byggteknik och Design in 195 studenter i höstas, medan Civilingenjör i Materialdesign tog in 45 studenter. Du kan se den statistiken hos UHR.

Från UHRs hemsida, välj dessa sökkriterier för att se antalet antagna per program.

Hur många kurser läser man samtidigt?

Först och främst är ett år uppdelat i 4 period, alltså 2 perioder per termin. De kallas P1 och P2 som är under höstterminen och P3 och P4 som är under vårterminen. Du kan antingen ha kurser som går under endast en period. Då brukar man läsa två kurser samtidigt. Ganska stor skillnad jämfört med gymnasiet!

Eller så kan du ha kurser som sträcker sig över flera perioder (vanligast är 2 perioder). Jag hade inte så många kurser som var så här långa, men då kan det vara vanligt att man läser 3 kurser samtidigt. Oavsett blir det 30 HP på en termin.

Personligen tycker jag det har varit skönt att läsa två kurser parallellt, och att de avslutas snabbare. Då kan jag varva pluggandet mellan kurerna utan att drunkna i mindre deadlines från andra kurser.

Glada studenter som passar på att gå på Armada 2017 emellan föreläsningarna!

Hur ser schemat ut på KTH?

Varje vecka ser olika ut. Därför är det bra att kolla upp schemat helgen innan. Under de första åren upplevde jag att vi hade fler föreläsningar, övningar och labbar än under masterprogrammet. För mig var det ett bra sätt att lära mig kursinnehållet och plugga kontinuerligt, eftersom klassen sågs varje dag.

En vanlig dag kan ha två föreläsningar på förmiddagen. De börjar antingen 8.15 eller 10.15, och håller på i två timmar med en 15 minuters rast i mitten. Klockan 12 till 13 äter man lunch, och det finns tid till att ta en promenad eller om man är snabb att gymma. Därefter kan det vara en övning (som oftast tillhör en mattekurs) klockan 13.15 till 15.00, självklart med en rast i mitten. Slutligen en labb (som oftast tillhör en teknisk kurs) mellan 15.15 och 17, också med en rast.

När du kommer upp i årskurserna kan det bli tommare i schemat, och ibland kan du till och med ha dagar utan något schemalagt.

En av alla föreläsningar inom datasäkerhet

Tar man med sig matlåda till lunchen?

Du kan antingen ta med en matlåda och värma i en av mikrovågsugnarna som finns på alla campus. Eller så kan du köpa mat i en av alla restauranger som finns i närheten. Inne på Campus så finns det en restaurang i sektionshuset Nymble som har studentrabatterade måltider (som för övrigt är grymt goda!).

Jag skulle säga att majoriteten av mina klasskompisar i Kista tog med sig matlåda. I vår sektionslokal Kistan har vi en enorm mängd mikros och baren brukar vara öppen under lunchen så man kan köpa sig en läsk eller snacks. Det var alltid en mysig stämning att äta i sektionslokalen och få en paus ifrån pluggandet tillsammans med mina klasskompisar.

Såhär kan det ser ut när jag pluggar

Hur många timmar pluggar man?

Detta är individuellt. Om du redan har förkunskaper inom området kan mindre tid spenderas i början av kursen på att plugga, men för mig saknade jag förkunskaper inför alla kurser. Till exempel hade jag aldrig programmerat innan jag började på KTH. Därför lade jag ner mellan 6-10 timmar per dag på att plugga. En normal studievecka enligt CSN är 40 timmar av studier, alltså 8 timmar per dag.

Inför tentorna sitter jag betydligt fler timmar, men jag gör det tillsammans med mina vänner. Ibland kunde vi hitta ett tomt klassrum och lösa mattetal på tavlan tillsammans. Då går timmarna fort!

Har man ledigt?

Absolut! När du är klar med dina tentor så är du ledig tills kurserna börjar veckan efter. Ibland kan du ha turen och ha dina tentor i början av tentaperioden och därmed få en hel veckas ledighet i oktober/november, januari och mars. Under julen är det inga föreläsningar/övningar/labbar, däremot har du tentorna i januari och kan behöva studera under ditt jullov. Jag har oftast tagit det ledigt från sista fredagen innan julafton fram tills nyår, där efter tentapluggat ordentligt i januari.

Dessutom brukar det vara en omtentavecka i närheten av påsken. Om du inte tänker skriva några omtentor så är du ledig den veckan. Slutligen har du ett långt sommarlov från juni till slutet på augusti!

Undervisningen har inte obligatorisk närvaro, så om du behöver göra något annat en dag så kan du välja att inte gå till föreläsningen. Dock kan det vara eventuella labbar som är obligatoriska för att du ska ha tillgång till utrustningen.

Vad kan man göra inom studentlivet?

Oj, det finns massor av grejer du kan engagera dig i. Här är de saker jag själv har gjort:

  • med i klubbmästeriet som har hand om baren och håller i fester,
  • med i sektionsstyrelsen,
  • deltagit i Mottagningen som välkomnar alla nya studenter under hösten,
  • med i näringslivsnämnden som håller event tillsammans med företag för studenterna,
  • åkt på Sjöslaget som är en stor studentkryssning och Absolut Gotland som är en weekend på Gotland fyllt med sol och festande studenter,
  • arrangerat DataTjej Konferensen 2018 för studenter inom IT/Data i hela Sverige,
  • varit mentor i Pepp åt en gymnasieelev,
  • gått på sittningar (trerättersmiddag med underhållning) och tentapubbar för att fira att tentorna är över,

Sedan finns det studentklubbar som ishockey, fotoklubb, DJ-grupp, kårspex (teater med en tvist), Formula Student (bygga en bil och tävla med den), volleyball, segling, racketsällskap, amerikansk fotboll, ridning, Kongliga Teknologkören, rymdsällskapet, studenttidningen Osqledaren, Qarnevalen som hålls vart tredje år i Stockholm etc. Spana in alla generella klubbar här, och kom ihåg att vare sektion som ditt program tillhör har ännu fler lokala klubbar.

Från galamiddagen under DataTjej Konferensen 2018

Är matten jättesvår?

För mig har matten varit tuff. Jag var inget mattegeni i gymnasiet och fick kämpa redan då för att klara av kurserna. På KTH har jag tagit matten seriöst från dag ett och gått på alla föreläsningar, pluggat tillsammans med klasskompisarna och lagt mycket tid utöver det schemalagda på just matte. Trots det var det flera mattekurser som var svåra för mig. Det var under mitt andra år som jag hörde talas om att det finns mattestugor där lärare finns på plats för att svara på frågor. Det hjälpte mig otroligt mycket! För vissa studenter kan matten vara enkel, men du ska inte känna dig avskräckt bara för att du behöver lägga mer tid än andra.

Vad händer om man failar en tenta?

Du får göra om den vid ett senare tillfälle. Det bästa är att du får göra om den hur många gånger du vill!

Min största nemesis var Flervariabelanalys (Flervarre) som jag fick mitt första F i. Jag försökte skriva tentan vid alla tillfällen som gavs under det året, men jag fick ett F varje gång. Efter 1,5 år lyckades jag klara tentan tack vare att jag gjorde om min studieteknik, gick på fler mattestugor och kollade videos online. Inte nog med att jag klarade tentan, jag gick från fyra F till ett B! Eftersom det var min femte tenta i samma kurs hade jag min ovve på mig i tentasalen, hehe.

Jag precis innan min sista flervarretenta!

//Madde

Madeleine Berner
Hej! Jag heter Madeleine Berner och studerar mitt sista år på Civilingenjör Informationsteknik. Häng med på mina äventyr, så lovar jag dig att du lär dig en hel del goda tips inför ditt högskoleval!