Kategoriarkiv: Inför högskolevalet

Öppet Hus i Flemingsberg och Södertälje

Är du intresserad av att plugga någon av följande utbildningar?

Flemingsberg:

Södertälje:

Trots att Öppet Hus inne på Campus är över för i år, kan du fortfarande ta chansen att besöka två andra Öppet Hus hos KTH! Du kan ställa frågor till studenter, lärare och studievägledare där. De hålls nästa måndag och tisdag eftermiddag.

KTH Flemingsberg – 25 mars kl.16-18

KTH Södertälje – 26 mars kl.16-18

Om du vill ha mer information kan du läsa mer här om KTH Flemingsberg och här om KTH Södertälje.

//Madde

Jämför KTH:s utbildningar

Missa inte KTH:s nya jämförelseverktyg som är en guldgruva om man står och väger mellan flera utbildningar som man vill söka till. Det här är en funktion som jag hade älskat att ha tillgång till när jag väl sökte till KTH.

En av de vanligaste frågorna jag får av intresserade studenter är: ”Vad är det för skillnad på Medieteknik och Datateknik egentligen?”. Tidigare har jag behövt komma med längre resonemang och börjat rita bilder men nu har jag ett enkelt hjälpmedel som jag kan hänvisa till! Kika hur det går till i klippet nedan 🙂

Notera att man kan se exakt hur mycket t.ex. fysik Medieteknik innehåller jämfört med Datateknik och att man dessutom kan se vilka masterutbildningar man kan välja senare i utbildningen. Extra nytt är man också kan se vilka centrala hållbarhetsmål som är kopplade till varje utbildning. Så in och jämför nu så att du snabbare kan hitta din drömutbildning!

// Oscar

30 frågor inför öppet hus på KTH

Nu på lördag (16 mars) har KTH öppet hus! Mellan kl. 11-15 kommer det att hänga många härliga studenter i KTH Biblioteket som vill prata studier med er. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var lite nervöst att gå på öppna hus, det kändes liksom som att jag undrade allt och ingenting på samma gång. Vad ska man prata med studenterna om? Men ni har tur, ni behöver inte fundera över det, för här kommer tips på lite frågor som ni kan utgå ifrån när ni pratar med studenterna.

Bild från Pronova

Studier:

  • Hur ser en vanlig dag ut för dig?
  • Varför valde du din utbildning?
  • Vilka utbildningar valde du emellan?
  • Hur gjorde du när du valde utbildning?
  • Vilken har varit den roligaste kursen?
  • Vad har varit svårast under dina studier?
  • Vem tror du passar på utbildningen?
  • Vilken typ av kunskap har man mest nytta av från gymnasiet?
  • Hur mycket tid lägger du på studier? 
  • Vad lägger du mest tid på när det gäller studier?
  • Vad finns det för utlandsmöjligheter?
  • Var KTH som du förväntade dig?
  • Hur är det att skriva tentor?
  • Är det svårt att klara tentorna?
  • Spelar betyg en stor roll på KTH?
  • Har ni många valbara kurser?
  • Vad jobbar man inom om man läst din utbildning?
  • Vad vill du göra efter studierna?

Studentliv:

  • Vad är skillnaden mellan kåren och sektionen?
  • Har du engagerat dig i något inom kåren?
  • Har du engagerat dig i något inom sektionen?
  • Måste man vara med i kåren eller sektionen?
  • Hur är det att gå på gasque/sittning?
  • Hur skulle du beskriva eran sektion?
  • Var sitter du oftast och pluggar?
  • Vad är ditt bästa tips för att skaffa kompisar på KTH?
  • Hur har du lärt känna människor på KTH?
  • Hinner man arbeta extra vid sidan av studierna?
  • Hur skulle du beskriva mottagningen av nya studenter på KTH?’

Boende:

  • Hur bor du nu? Bor du i korridor/lägenhet/kollektiv?
  • Hur fick du tag i boende när du började på KTH?
  • Har du några tips angående att skaffa bostad i Stockholm?
  • Hur lång tid tar det för dig att ta dig in till KTH?

//Malin

Hur fungerar Arkitektprovet?

Till hjälp för att svara på denna fråga har vi Mathilda som studerar Arkitektur på KTH!

Namn: Mathilda Kinde
Utbildning: Arkitektur
Årskurs: 4
Uppvuxen i vilken stad: Stockholm

Först, berätta lite om dig själv:
På min fritid gillar jag att vara ute i naturen, odla och pyssla med olika DIY-projekt.
Jag visste att jag ville plugga arkitektur redan i högstadiet, och på gymnasiet läste jag estetprogrammet bild och form. Direkt efter gymnasiet sökte jag till arkitektutbildningen, men kom inte in. Jag läste därför istället teknisk basår för att bli behörig till ingenjörsprogrammen. Därefter jobbade jag ett år på en grundskola som vikarie innan jag började på KTHs arkitektutbildning.

När skrev du Arkitektprovet?
Första gången 2012, men totalt tre gånger innan jag kom in 2014.
2012 gick jag inte vidare till provdagarna.
2013 gick jag vidare till provdagarna men kom inte in på utbildningen.
2014 kom jag in på utbildningen med hjälp av provet.

Hur ser provet ut?
Arkitektprovet är i två delar. Den första delen gör man hemma (hemuppgift), om man går vidare får man komma till provdagarna för att göra del två på plats på någon av skolorna. De gånger jag har gjort provet har det enbart varit praktiskt, man får olika uppgifter som man på ett fritt och kreativt sätt ska lösa. Det har alltså inte varit någon del där man behöver svara skriftligt. Det är ens estetik och kreativitet som bedöms.

För att anmäla sig behöver man lämna in en hemuppgift, hur såg uppgiften ut?
Jag kommer inte ihåg exakt hur provet var formulerat med det påminde i sin utformning som årets prov. Men jag ska försöka förklar kort vad uppgiften 2014 var.

Uppgiften var i fyra sammanhängande delar:
1) I den första delen skulle jag föreställa mig vad som fanns inuti en valnöt om man röntgade den med skiktröntgen. Uppgiften var sedan att med valfri metod visa i olika steg vad som fanns innanför nötens skal.
2) I den andra delen skulle man utifrån ett mjölkpaket skapa en form som från en stycke skulle gå att vika från platt till uppvikt läge.
3) Den tredje delen var att göra en beskrivning över hur uppvikningen ska gå till, men det fick inte vara foton.
4) Den sista delen var att teckna eller illustrera kartongformen och valnöten tillsammans.

Här nedan ser ni min hemuppgift som jag lämnade in!

Hemuppgiften som lämnades in till KTH.

Vem kan skriva provet?
Alla kan göra provet som har eller ska gå ut gymnasiet samma år. Men man måste vara behörig via gymnasiet för att komma in, precis som högskoleprovet. Man kan göra provet hur många gånger som helst.

Hur såg provdagen ut?
Jag skrev provet på KTH. Provet pågår under två hela dagar och man får självklart raster.
Man sitter vid ett varsitt skrivbord tillsammans med de andra sökande.
Jag upplevde att uppgifterna på provdagarna var lika uppgifterna i hemuppgiften, men med kortare tid att lösa dem.

Vad tog du med dig till provet?
När jag skrev provet fick jag en lista med material och verktyg som kan vara bra att ha med sig. Man får också specifikt material till vissa uppgifter på plats.

Saker som jag tycker är bra att ha:
– Olika sorters lim, tex trälim och snabbtorkande lim
– Sax och brytbladskniv
– Blyertspennor, färgpennor och sudd
– Målarfärg, tex akvarellfärg
– Linjal
– Papper
– Ståltråd och tänger
– Snöre och sytråd
– Klocka
– Vattenflaska
– Mellanmål
– Lunchlåda

Dina bästa tips för att förbereda sig?
Försök att inte jämföra dig med andra som gör eller har gjort provet, eftersom det är det är ett konstnärligt prov så är det väldigt svår att veta vad som är rätt och fel. Försök istället att visa upp just dina bästa kunskaper och kreativa sidor!

//Mathilda & Madde

3 vägar till Arkitektutbildningen

Är du intresserad att plugga till arkitekt? Se till att maximera dina chanser att bli antagen genom att följa dessa tre enkla steg! Du kan nämligen bli antagen till Arkitekturutbildningen på tre olika sätt:

  1. Gymnasiebetyg – gå ut gymnasiet och ansök med hjälp av ditt betygssnitt
  2. Högskoleprovet – anmäl dig till att skriva högskoleprovet (anmälan är stängd för denna termin, men anmäl till till höstens provomgång)
  3. Arkitektprovet – rita dig till en studieplats på Arkitekturutbildningen

Arkitektprovet är en ingång som inte alla känner till. Visste du att en tredjedel av studieplatserna ges till de som söker via Arkitektprovet? Alltså är det värt att skriva det för att öka dina chanser att komma in på Arkitektutbildningen. Tänk på att du oavsett behöver anmäla dig via antagning.se för att kunna bli antagen. Det innebär att du kan söka i alla tre urvalsgrupper (gymnasiebetyg, högskoleprovet och arkitektprovet) — hur bra som helst!

Anmälan är nu öppen till Arkitektprovet

Du hittar info om provet och hur du anmäler dig här!

I nästa inlägg får ni höra från Mathilda som skrev Arkitektprovet och pluggar nu sitt fjärde år på KTH. Hon kommer att dela med sig av sina bästa tips för att förbereda sig inför provet och berätta om hur det går till!

Mer info om Arkitektutbildningen –> här!

//Madde

Vem kan du fråga vad på KTH?

Har du programspecifika frågor? Hör av dig till en av studenterna som läser det program du är intresserad av. Du hittar kontaktformulär till studenterna här.

Har du frågor om behörighet och antagning? Hör av dig till KTHs antagningsavdelning via
admissions@kth.se .

Känner du dig osäker kring ditt val? Kontakta den centrala studievägledningen via
 studycounselling@kth.se .

Självklart kan Oscar, Malin och jag svara på era frågor via bloggen! Släng iväg en kommentar om du undrar något om hur det är att studera på KTH/bo i Stockholm etc.

//Madde

Svar om webbutveckling och KTH

Jag pluggar Medieteknik som bekant och har valt ett spår på mastern som ofta hanterar webbaserade verktyg och ramverk. Dessutom jobbar jag som frontendutvecklare vid sidan av studierna så jag har bildat mig en ganska bra uppfattning om webbutveckling i relation till KTH. I veckan fick jag några frågor om Medieteknik, KTH och webbutveckling som jag svarar på här nedanför!

Fråga: ”Erbjuder KTH kurser i HTML, CSS, JavaScript, React, Node.js och liknande?”

Svar: Absolut! Jag kan lista de kurser som jag självt läst i min linje med webbfokus och som innefattar ovan nämnda teknologier (ett hett tips är att googla kurskoden för att lära sig mer varje kurs)!

”Mobilutveckling med webbteknologier | 7,5 hp | DM2518”, ”Interaktionsprogrammering och dynamiska webben | 7,5 hp | DH2642”, ”XML for Publishing | 7.5 hp | DM2517″ (något daterad kurs men man lär sig bl.a. HTML och XML). ”Databasteknik | 6.0 hp | DD1334” (snuddar vid konceptet API:er som är viktigt för utvecklare).

Dessa kurser innehåller sammantaget flera moment med javascript, CSS , HTML, React (eller Angular eller Vue). Värt att nämna är att de ovan nämnda kurserna skedde under det tredje året på min utbildning. Nu under masterutbildningen Interaktiv Medieteknik med spåret Visualisering använder jag mina kunskaper av react och d3.js i kursen  ”Informationsvisualisering | 6.0 hp | DH2321”. Det finns flera andra webbkurser som jag inte nämnt som t.ex. ”Internetprogrammering” där man lär sig mer om serversidan av webutveckling.

Fråga: Jag älskar ramverket React och tycker att Medieteknik låter som ett bra program. Hur skiljer sig den utbildningen med en yrkesutbildning för webbutvecklare och kan man bli webbutvecklare efter Medietkniksprogrammet?

Svar: Om du är helt övertygad om att du vill bli webbutvecklare och jobba med befintliga teknologier som React/Javascript så är nog Medieteknik en omväg eftersom man först i trean kan börja läsa webdev-kurser. Under de första tre åren är det mer prototypande, fysik, matematik och grafisk formgivning. Det jag tyckt varit givande med alla andra kurser dock är att man fått en enorm verktygslåda av olika sätt att angripa och lösa problem som man kan använda när man utvecklar. Dessutom får man ju som civilingenjör möjligheten att jobba med morgondagens teknik medan en yrkesutbildning utbildar dig i den teknik som finns idag (vilket kan vara begränsande).

Fråga: Om man är kass på matte men duktig på webbutveckling, måste man ändå prioritera att bli duktigare på matte?

Angående matten så möjliggör den att man kan komma fram till ännu smartare och effektiva lösningar som man annars nog inte kunnat komma på. Var inte orolig för matten på KTH, nästan alla klarar av dem om man ligger i. Tips kan vara att repetera lite gymnasiematte innan man börjar så att man är bättre förberedd.

Tre Podcastintervjuer med KTH:are

Jag är en fullständig podcastfantast och lyssnar på podcasts oftare än vad som kan anses vara sunt. Oavsett om det är transportsträckor, diskning eller matlagning så letar jag fram podcastappen och trycker på play. Det är ett grymt medium för att ta in anekdoter, information eller ren underhållning samtidigt som man gör andra saker 🙂

Som på beställning så har podcasten ”Att studera” kommit ut med en intervjuserie där de under ca en halvtimma snackar med KTH-studenter från tre olika program. Det här är någonting som jag hade älskat om det fanns när jag skulle söka till KTH 2015 så missa inte denna guldchans att få en unik inblick i en KTH-students liv och tankar.

Att studera – Datateknik

I det här avsnittet intervjuas en datateknikstudent på KTH som pratar om livet på skolan, hur svår utbildningen faktiskt är och att vägen till att bli anställd på ett företag kan gå via att man hackar deras tjänst.

Lyssna här!

Att studera – Maskinteknik

Avsnitt número dos bjuder på en intervju med en maskintekniksstudent på KTH som parallellt med hennes studier också är styrelseordförande på maskintekniks sektion. Dessutom pratas det bl.a. om hur en vanlig dag ser ut, hur mycket man egentligen är på skolan, varför man ska plugga maskinteknik och hur gamla pluggvanor från gymnasiet kan behöva omvärderas när man pluggar på högskola!

Lyssna här!

Att studera – Industriell Ekonomi

Tredje avsnittet handlar om en student från Industriell Ekonomi på KTH. Det diskuteras bl.a. om varför man ska plugga ekonomi på KTH, det stora söktrycket på linjen, hur atmosfären är kring studierna och bland studenterna, om linjens öknamn ”VD-linjen” och huruvida Industriell Ekonomi faktiskt förtjänar det ryktet.

Lyssna här!

Varje avsnitt är ~ 30 minuter långt och går att spela i Acasts app också. Gör som jag och lyssna på det på dubbelfart på bussen 🙂

Låt oss snacka antagningsstatistik

Är du som jag som älskar statistik?

Bildkälla: 9gag.com

Trots skönheten som ligger i att se siffror som förklarar hur många och vilket betyg som krävdes för att bli antagen är det en fälla. Det farligaste med att stirra sig blind på antagningsstatistiken är att anta att den kommer att se likadan ut nästa omgång och att man väljer att inte söka en utbildning bara för att ens betygssnitt inte matchar föregående års kvot.

Först kan vi gå igenom hur man läser statistiken

Du hittar den på www.antagning.nu (eller egentligen på www.uhr.se som antagning.nu länkar till) — klicka här!

Statistiken är indelad efter olika kategorier/urvalsgrupper av ingångsvägar till utbildningen. Här är en lista på den vanligaste:

BI – Gymnasiebetyg utan komplettering
BF – Betyg från folkhögskola
BIex – Gymnasiebetyg med A-F-betyg (Gy11). Användes sista gången i antagning till VT 2017.
BII – Gymnasiebetyg med komplettering
HP – Högskoleprov
T10 – Betyg från Tekniskt basår
T20 – Betyg från Tekniskt basår, termin 2
AU – Alternativt urval
SA – Sen anmälan
ÖS – Övriga sökande
MAFY – Matematik- och fysikprov

De fetmarkerade är de urvalsgrupper som är mest intressanta för er. BI innebär ditt snittbetyg från gymnasiet. HP innebär ditt bästa resultat från Högskoleprovet. AU ges för Arkitektutbildningen och representerar resultatet från Arkitektprovet. MAFY är ett prov som kan användas för att söka till Civilingenjör Teknisk Fysik, Civilingenjör Farkostteknik och Civilingenjör Elektroteknik. OBS! Dessa förkortningar kan skilja sig mellan olika universitet. Dessa gäller för KTH.

Du kan söka på termin, universitet, program och använda fritext. Ovanstående sökning gav mig följande resultat:

Om du ser en asterisk (*) innebär det att alla blev antagna och att det därmed inte fanns någon lägsta gräns för att komma in genom den urvalsgruppen. Ett bindestreck (-) innebär att ingen blev antagen från denna grupp.

För att kunna se ovanstående vy behövde jag markera Urval 2. Urval 2 innebär den statistik som gällde efter att personerna hade haft chansen att tacka ja/nej och reserver fått chansen att bli antagna. Du hittar även andra spännande alternativ att få statisk för.

Tillbaka till fällan

Var försiktig med att basera ditt val av utbildning på hur tidigare års antagningsstatistik har sett ut. Visst är det spännande att se hur det gått tidigare år! Men resultatet ändras från år till år. Ibland kan det ha varit svårt att komma in ett år, varpå året därefter är det lättare.

Här ovan är ett exempel på hur statistiken har ändrats för mitt program under de senaste fyra åren. Notera hur Högskoleprovet (HP) och gymnasiebetyget (BI) har pendlat fram och tillbaka.

Ett sista tips: se statistik över flera år

Undrar du hur man kan se lika fin tabell över statistiken som finns för flera år tillbaka i tiden? Du hittar den statistiken via www.studera.nu. Klicka här!

//Madde

Passar jag på KTH?

När jag är stor vill jag också plugga på KTH som Christer Fuglesang” – Madde, mellanstadiet efter att KTH hade besökt klassrummet.

Alla på KTH är smarta, men jag själv kämpar med att få godkänt i Fysik 2?” – Madde, årskurs tre på gymnasiet efter att jag fick ett E på senaste provet.

Vi på KTH kan tackla utmaningar och lösa problem, det krävs bara olika lång tid att lära sig hur” – Madde, i mitten av sin master efter att ha skrattat åt idén om att alla på KTH skulle vara smarta.

Hur kunde jag gå från hög nivå av självförtroende till den största dippen precis innan ansökan till att nu se igenom fördomarna? I grundskolan såg framtiden positiv ut! Jag gillade naturämnena och att lösa de kluriga matteuppgifterna. Att få chansen att plugga på en av de bästa universiteten i Sverige var min dröm. Men i gymnasiet blev studierna tuffare. Helt plötsligt var inte matte lika enkelt, speciellt inte efter första året. För att inte tala om min nemesis med stort F — fysik!

När årskurs tre kom visste jag inte vad jag ville plugga eller var. Bara att jag skulle plugga. Jag sneglade försiktigt på KTHs katalog, men vågade inte riktigt tro att jag skulle ha en chans att bli antagen. Eller ha chansen att klara av studierna eftersom bara smarta studenter gick där.

Jag fick till och med höra kommentaren ”Vad ska du på KTH och göra? av en klasskompis när jag berättade att jag skulle gå på KTHs Öppet Hus. Det skolgäng som skulle söka in till KTH under vårterminen var helt klart duktiga studenter, men jag kände inte att jag var på samma nivå som dem. Den kommentaren fick mig dock att anta utmaningen. Klart att jag skulle komma in på KTH om jag bara ville det!

Nu när jag sitter här med facit i hand kan jag med säkerhet säga att för att plugga på KTH behöver du inte vara snillet i din gymnasieklass. Däremot behöver du vara villig att lägga ner tid på att lära dig nya ämnen och fördjupa dig inom gamla. Att lära sig tex ett nytt programmeringsspråk tar olika lång tid för olika studenter. Det är helt naturligt att någon som har programmerat ett liknande språk innan lättare lär sig det än en student som är helt ny till programmering. Samma sak när det kommer till matte.

Oroa dig därför inte om du är ”tillräckligt smart” och jämför dig inte med dina klasskompisar! Sök för att du är nyfiken på utbildningen och att du har viljan att lägga ner tid på att lära dig kunskapen som lärs ut.

Jag under sommaren mellan årskurs 2 och 3 i gymnasiet, ännu ej medveten om att jag skulle plugga till ingenjör.

//Madde