Etikettarkiv: #Frågor

Vem kan du fråga vad på KTH?

Har du programspecifika frågor? Hör av dig till en av studenterna som läser det program du är intresserad av. Du hittar kontaktformulär till studenterna här.

Har du frågor om behörighet och antagning? Hör av dig till KTHs antagningsavdelning via
admissions@kth.se .

Känner du dig osäker kring ditt val? Kontakta den centrala studievägledningen via
 studycounselling@kth.se .

Självklart kan Oscar, Malin och jag svara på era frågor via bloggen! Släng iväg en kommentar om du undrar något om hur det är att studera på KTH/bo i Stockholm etc.

//Madde

Kan Data och IT få samma jobb?

Fler frågor trillar in och jag tänkte ta upp ytterligare en som är populär. Här kan du läsa om skillnaden mellan KTH Kista och KTH Campus.

Kort svar: ja, du kan söka samma jobb om du har läst Data eller IT på KTH!

Längre svar: båda programmen är 5 år och under de tre första åren är de flesta kurserna förutbestämda. Flera av kurserna är samma på båda programmen, men några skiljer sig åt. För att få en överblick kan du använda KTHs jämförelseverktyg som du hittar på följande länk.

https://www.kth.se/utbildning/jamfor?p=CINTE,CDATE

Jämförelse av Civilingenjör IT och Civilingenjör Data

Eftersom det ingår valbara poäng i båda programmen kan du använda dem för att läsa några av det andra programmets kurser. Båda programmen kan söka samma masterprogram (för de två sista åren utav totalt fem år på KTH). Med undantaget att Data kan söka Applied and Computational Mathematics​. Om det är en master som du inte är intresserad av så påverkar det dig inte att läsa IT istället för Data.

I och med att vi kan välja samma masterprogram så smälter utbildningarna samman under de två sista åren på KTH. Det som skiljer dem åt under de tre första åren är att IT lär ut både mjukvara och hårdvara, medan Data lägger större fokus på mjukvara. Jag gillade IT eftersom det lät mig testa på the best of both worlds​, och jag kunde sedan fatta mitt beslut om master baserat på erfarenhet. Om du däremot redan vet med dig att du inte är intresserad av hårdvara skulle jag rekommendera Data.

Jag i somras i en av KTHs labbsalar.

I slutändan kan studenter på båda programmen få samma jobb, förutsatt att de har valt samma masterprogram. Masterprogrammet nischar dig mer än vad de tre första åren gör.

//Madde

Studera utomlands i ett år vs ett halvår?

För att svara på denna fråga tog jag mina vänner till hjälp. De har alla pluggat minst en gång var utomlands, och hade olika skäl till varför de valde att åka på utbyte i ett halvår respektive ett helår.

Hiking på en glaciär i södra Argentina.

Sofia Johansson, Civilingenjör Informationsteknik, studerade i Argentina HT 2015 och Italien HT 2017, 1 termin + 1 termin

”Jag valde ett halvår eftersom att jag hade mycket i Sverige som jag inte ville vara borta alltför länge ifrån. Ett halvår är en perfekt tid om man vill byta miljö, träffa nya människor och upptäcka nya delar av världen. Om man gör ett byte ett halvår så kanske man hinner med att åka till två olika platser, olika år (jag var i Argentina i årskurs 3 och Italien i årskurs 5 – ett halvår vardera).”

Botaniska trädgården i München.

Adam Hasselberg, Civilingenjör Informationsteknik, studerade i Tyskland HT 2016 + VT 2017, 1 år

”Jag hade alltid velat pröva att bo utomlands, och tänkte att plugga va en bra möjlighet. Ett år kändes bättre då, mer tid att hinna bli hemma i staden. Sen matchar inte terminerna i Tyskland så bra med svenska terminerna, om man läser en termin där så missar man en läsperiod i Sverige, så det kändes självklart för mig att välja ett helt år.”

Snålskjuts i Delft (Sunny fick den hjälp han behövde för att ta sig runt i studentstaden).

Sunny Ahmed, Civilingenjör Design och Produktframtagning, studerade i Nederländerna HT 2016, 1 termin

”Jag körde ett halvår för att det var första gången jag skulle bo själv så jag tänkte att det vore bra med en ”mjukstart”. Om jag gillade det och ingenting gick alltför snett kunde jag köra en termin till efteråt. I mitt fall betydde ”terminen efter” själva exjobbet, och det hade nog varit kul att köra det utomlands. Men i slutändan hittade jag ett så pass bra projekt här att jag skrev exjobbet i Stockholm ändå!”

Bild från fotbollsarenan på University of Illinois at Urbana-Champaign (Jessica till höger).

Jessica Widmark, Master i  Medicinsk Teknik, studerade i USA, HT 2017 + VT 2018, 1 år

“Jag gjorde ett halvår-utbyte som blev ett helt år med mitt ex-jobb. Det passade perfekt för mig då jag kunde använda min utbytestermin för att komma igång med mitt ex-jobb tidigare och lära känna andra studenter genom kurserna.”

En eftermiddag i Singapore, på gångbron ut mot Sentosa Island.

Eveline Haugaard, Civilingenjör Energi och Miljö, studerade i Singapore, VT 2018, 1 termin

”Jag åkte till Singapore i våras då jag gick i 4an. Jag valde att åka dit under ett halvår då det passade bäst in med min master då jag hade många obligatoriska kurser på hösten. Jag hade nog kunnat tänka mig att åka ett helt år om det hade passat in bra med kurserna och så då jag verkligen trivs utomlands och hade velat hinna uppleva ännu mer samt komma in i Singaporelivet ännu bättre! Ett halvår går fortare än man tror.”

På toppen av vulkanen Villarrica i södra Chile.

Anna Larsson, Civilingenjör Teknisk Fysik, studerade i Chile, HT 2017 + VT 2018, 1 år

”När jag valde utbyte ville jag åka både så långt bort som möjligt, men också så länge som möjligt. Valet föll därför på en helårsplats i Chile. Sydamerika är så stort och har så mycket att erbjuda att jag aldrig skulle hunnit göra allt jag velat under en termin. Dessutom utvecklades min spanska rejält under andra terminen.”

//Madde

Svar på de vanligaste frågorna om KTH!

Antagningsperioden börjar imorrn (15:e mars) och jag vet att det finns många därute som är sugna på att söka till KTH. Jag är också medveten om att antagningsperioden för med sig en del ångest och nervositet, så för att lugna nerverna lite tänkte jag svara på några av de vanligaste frågorna kring en utbildning på KTH!

Fråga: Kommer jag komma in på min utbildning?

Generellt sett så skiljer sig antagningsgränserna särskilt mycket år till år på KTH. Tipset från mig är att kolla på statistiken här för att se vad antagningsgränserna varit tidigare år.

Fråga: Måste jag vara duktig på matte för att klara av KTH?

Mitt svar på frågan är att om man klarat av behörighetskraven för att komma in på KTH så är man duktig nog för att klara av matten. Bottom line är man inte från start behöver vara ett mattesnille för att klara av matten. Man måste bara vara redo att lägga ned den tid som krävs. Låt inte matten vara det som avskräcker dig från KTH eftersom det är främst ett verktyg för att kunna göra de riktigt coola sakerna.

Fråga: Måste man vara duktig på att programmera?

Nej. Många studenter på KTH har aldrig programmerat tidigare men tack vare kurskamrater, assistenter, Google och tid så klarar man oftast det där galant. Man är ju här för att lära sig!

Fråga: Har man någon fritid alls när man går på KTH?

Självklart! Det finns perioder under ens utbildning då man knappt har några schemalagda föreläsningar alls, och andra perioder då man måste sitta kvar sent för att hinna med allt. Nyckeln är att inte bli skrämd utav den stundvis höga arbetsbördan utan snarare omfamna variationen.

Fråga: Är det bara killar som går på KTH?

Nepp! Självklart beror det på vilken utbildning du väljer på KTH men av de som tar en civilingenjörsexamen så är 34% kvinnor och 66% män. På Medieteknik så brukar de siffrorna ligga på ca 50%. Med det sagt så ökar andelen kvinnor varje år och fortfarande så finns det en stor efterfrågan av kvinnliga ingenjörer på arbetsmarknaden.