Början på slutet

Den kommande veckan är min sista vecka som utbytesstudent i Chile. Det innebär också att det kommer bli en väldigt intensiv vecka med slutprov, läxor, rapportskrivning och presentation. Men efter att ha bott i Santiago i snart ett år är det alltså snart dags att ge sig av. Jag har en flygbiljett härifrån till Antofagasta (vi ska till VLT!) den 20:e juli med mina kompisar som kommer dagen innan. På onsdag åker Nathalie hem tillsammans med 23 kilo av mina saker så efter att ha packat och kontrollvägt min väska känns det alltmer på riktigt att jag snart ska iväg.

Men än är det inte riktigt dags att ta avsked härifrån. Majoriteten av KTH:s utbytesstudenter åker på utbyte en termin, så nu så här mot slutet tänkte jag ta upp några av fördelarna och nackdelarna med att istället vara borta ett helt ett år. Vi passar på att ta en titt på bilder från året samtidigt!

På bussen mellan Mendoza (Argentina) och Santiago första gången jag kom hit i juli förra året.
Hej Santiago! Här hade jag precis kommit tillbaka från Honduras i mars för att påbörja min andra termin.

1. Du hinner bli en del av kulturen

En av de bästa fördelarna med utbytesstudier är ju att man blir en del av samhället på ett helt annat sätt än när man bara turistar. Du hinner lära dig vilken mataffär som är bäst (Lider är bättre än Santa Isabel), vad en once är, fira alla högtider under ett år och reflektera över fler skillnader mot allt man är van vid. I början var allt bara nytt och spännande, men nu efter ett år har jag hittat en vardag. Jag har nog utvecklat en liten chilensk identitet och suckar lika mycket som chilenarna när man ska tränga sig fram mellan turister framför La Moneda.

På vandring i Quebrada de Macul i september tillsammans med svenska gänget och Sirine från Frankrike. Spanskan var fortfarande stapplig.
Ingången till universitets gamla del. Den här trappan har jag hunnit springa uppför många gånger i försök att inte komma för sent bara för att upptäcka att läraren ändå kommer fem minuter senare.

2. Det språket du läser på kommer utvecklas dubbelt så mycket

Från att drömmen om att prata ett tredje språk flytande verkade halvt omöjlig på gymnasiets tragglande spanskalektioner är jag idag både glad och stolt över min spanska. För ett år sedan förstod jag knappt hälften av vad chilenarna sa till mig, men numera blir det allt mer sällan fel. Fast ibland kan chilenarnas snabbhet ställa till det fortfarande, som i fredags när jag inte fattade varför vi skulle byta pluggsal bara för att min kompis beställt en sallad (han alltså bokat una sala och inte beställt ensalada).

När Josefine kom för att hälsa på möttes vi upp i Rio de Janeiro för att ta turistiga bilder framför Jesusstatyn. Jag blev dock matförgiftad av hennes medtagna kanelgifflar men kul hade vi ändå.
En av mina första utflykter från Santiago. Jag och Evelina hängde på ingeniería mecánica-gänget för att festa en helg vid havet i september.

3. Du hinner sakna alla dubbelt så mycket

Det här är det värsta med att åka bort ett helt år. Mamma träffade jag lyckligtvis i Argentina över jul och nyår, men pappa, syskonen, vännerna i Stockholm, halloumi, rökt lax, att ha skogen på gångavstånd, crème fraîche, bussar som oftast går i tid och lite ordning & reda är några av de personer och saker jag verkligen, verkligen saknat att vara borta från ett helt år.

Rafting i Argentina med min kusin i somras, det vill säga i december.
Utsikt från ön Chiloé som jag besökte i maj. Hav, hav och hav hela vägen till Australien härifrån.

 4. Du hinner resa mer, se mer och uppleva mer

Mer tid = fler upplevelser. Under mitt år har jag tack vare utbytet sett Barcelona (på vägen till Sydamerika), rest till Argentina tre gånger, vandrat på kontinentens sydspets, läst kvantmekanik på spanska, åkt på roadtrip i Los Lagos regionen, tittat på utsikten över Rio de Janeiro,  bestigit en vulkan, upplevt jordskalv i Santiago, badat i vattenfall,  haft en relativt vanlig termin, haft en väldigt ovanlig termin med strejker, åkt funicular i Valparaiso, hängt på en ö med pingviner, gjort 60 dyk i Honduras och nu senast åkt skidor i Anderna. Bland annat. Näst på tur är Atacamaöknen, saltöknen i Bolivia och Machu Picchu i Peru. Ett händelserikt år, och jag hade aldrig hunnit göra ens hälften av sakerna jag hade velat på bara en termin.

På vägen till Embalse de Yeso i Cajón del Maipu, två timmar från Santiago
Svenska gänget på vinprovning väster om Santiago i november

5. Det kostar också mer

Under sommarlovet på tre månader fick jag inte CSN, och alla resor och upplevelser kostar ju såklart och drar upp utgifterna mer än hemma. Dock kan man ta utökat lån från CSN under utbytesstudier och låna till dit- och hemresan om man vill. Personligen har jag tänkt att det är bättre att använda mina pengar nu när jag är här, men alla prioriterar såklart olika.

På vandring i Cajón del Maipu i mars.
Utsikten från min balkong, jag bor på 22:a våningen!

6. Du hinner träffa fler nya vänner och lära känna dem bättre

Förra terminen bestod utbytesstudenterna på FCFM mest av portugiser, svenskar och ett par belgare. Den här terminen har det kommit ännu fler portugiser, men också ett stort gäng från Frankrike.  Jag har också hunnit umgås mer med mina chilenska kompisar den här terminen och lärt känna dem ännu bättre.

The Bat Cave från Útila i Honduras.
Pingvinreservatet på ön Isla Magdalena utanför Punta Arenas i sydligaste Chile.

Jag är visserligen oerhört partisk, men om du tvekar på att vara borta ett helt år så kan jag bara säga att för min del har det varit värt det trots saknad efter alla hemma i Sverige. Det här året har gått galet fort! När jag lämnade Stockholm var jag trött på staden och ville verkligen se något nytt, och utbytesåret har verkligen levt upp till mina förväntningar. Det har varit en riktigt annorlunda upplevelse att bo i Sydamerika ett helt år, och trots att jag har hunnit se så mycket är jag säker på att jag kommer tillbaka. Än är jag inte klar med den här kontinenten!

En kommentar till “Början på slutet”

Kommentarer inaktiverade.