Roadtrip del 2

Okej, så här kommer ett långt inlägg med resten av roadtripen. Innan jag började blogga var jag orolig över att jag inte skulle ha tillräckligt att skriva om, nu är mitt problem att jag alltid tycker inläggen blir för långa.

Efter lunchstoppet i Manizales åkte vi vidare mot staden Santa Rosa de Cabal, där de vackra varma källorna skulle finnas. Här fick dock resan en liten tvist. Vi fick punka. Det gick dock som tur var ganska snabbt och enkelt att fixa. Vi hade ett reservdäck i bilen och fick hjälp av en snäll gubbe, som stod och meckade med sin bil, att ta bort det gamla däcket. Så efter det körde vi vidare och åkte in på första bästa bilmekaniker längs vägen eftersom man inte kan köra för långt på reservdäcket, det finns massor av små bilmekaniker längs vägen. Vi lämnade in bilen för att få lagat det ordinarie däcket, få fyllt på med kväve i både det ordinarie samt reservdäcket (de använder kväve i däcken här, kanske pga de stora höjdskillnaderna?), och för att få satt på det gamla däcket igen. Allt detta kostade 5000 pesos, alltså inte ens 20 kr. 


Här byter vi till reservdäcket vid sidan av vägen. Ja, det regnar och är sol samtidigt, därav
paraplyerna. Men det är inte helt ovanligt att man ser folk ta upp sina paraplyer för att
skydda sig mot solen i Bogota.

Så, nöjda med att allt trots allt hade gått så smidigt fortsatte vi att köra mot Santa Rosa de Cabal, där det första vi möttes av var en knivmisshandel mellan två män. Det första vi såg var att trafiken hade stoppats upp precis bredvid en bensinmack, där de två männen stod och grälade med en stor folkmassa runt sig. Den ena mannen puttar ner den andra, tar upp en kniv och börjar hugga den andra i bröstet. Efter det kom två andra män fram och började sparka på mannen som ligger ner. Det hela var riktigt läskigt och obehagligt och vi kände att vi ville bort därifrån snabbt. Vi tutade på dem som stoppat upp trafiken och lyckades köra därifrån. Efter en liten bit ser vi två polismän vid vägen och vi säger till dem vad vi precis sett. Allt detta hände alltså mitt på ljusa dagen.

Los Termales de Santa Rosa de Cabal
Vi kände att vi verkligen inte ville vara kvar i staden så vi körde mot de varma källorna som låg en liten bit utanför. Vi kommer fram till hotellet, Termales de Santa Rosa de Cabal, och det var verkligen otroligt fint så vi bokade in oss för två nätter. Det var ett lite dyrare hotell, ca 1 100 kr för ett dubbelrum per natt, men det kändes helt klart värt det. De hade fyra varma pooler, uppvärmda till ca 39 grader helt naturligt, med vattenfall rinnandes ner i poolerna. Hotellet var dessutom väldigt fint och kändes lyxigt (iallafall för en student). I priset ingick dessutom inträde till en park med ännu fler varma pooler och vattenfall, och frukost. Jag tyckte helt klart att Termales var det bästa på resan. Jag tyckte också att två nätter var väldigt lagom, skulle inte rekommendera att stanna så mycket längre. Även fast det var hur härligt som helst att bada, så är man ganska så nöjd och klar med stället efter en eller två heldagar. Innan vi åkte från los Termales de Santa Rosa de Cabal gjorde vi en liten utflykt till häst! Det var jättemysigt, vi var ute i två timmar och fick se jättefina landskap och några fincas (kaffeplantage).

Bild tagen ut från vårt hotellrum med en av de mindre poolerna i bild.

  

Ett av vattenfallen som sen rann ner i en av poolerna.

Vattenfall som fanns i parken som låg knappt en kilometer från hotellet och där det fanns
ännu fler varma pooler (min dåliga mobilkamera ger ju inte verkligheten rättvisa).

Ridtur i Santa Rosa de Cabal. Här ser ni två av de tre hundar som följde med på ridturen. Det finns
så mycket hundar här i Colombia.

Salento
Så, efter los Termales de Santa Rosa de Cabal åkte vi vidare mot Salento. Salento är en gammal kolonialby med ca 7000 invånare. Om man bildgooglar Salento får man upp jättefina bilder på gamla, vackra koloniala byggnader. Tyvärr har staden blivit otroligt turistig. Det var fullt med folk överallt och turistshoppar som alla sålde likadana handgjorda smycken. Det var kul att ha varit där, men det är inget jag skulle säga man “måste” göra direkt. Vi gick längs huvudgatan, upp till en fin utsiktsplats där man kunde se ut över staden, fikade och drack kaffe som producerats i området kring Salento. Vi bokade ett hostel som låg i utkanten av staden och som erbjöd en coffee tour som hade fått väldigt bra reviews. Morgonen efter gick vi med på den coffee touren, det var en engelsman som flyttat till Salento och köpt en finca som höll i touren. Han visade oss kaffeplantor, hur bönorna ser ut, hur processen att göra kaffe ser ut, och till sist fick vi smaka på två olika kaffebönor som rostats till tre olika styrkor. Interesting fact som han berättade: för ca 15 år sedan kunde man inte dricka en bra kopp kaffe i Salento, eller i princip någonstans i Colombia, det fanns bara pulverkaffe att köpa på fiken. Allt det bästa kaffet exporterades ut från landet eftersom de tjänade mest pengar på det. Nu har det dock ändrats eftersom det börjat komma fler och fler turister till Colombia, och turisterna vill dricka bra kaffe.

Huvudgatan i Salento.

En selfie med Salento i bakgrunden.

Kaffeplantagen. De odlar inte endast kaffe på gården, utan även banan, ananas, avokado, lime, mm.

Här ser man de olika stegen av kaffebönan. Till vänster – så ser de ut när de precis plockats från busken. Till höger – när de rostats till tre olika styrkor. Fun fact: ju mörkare kaffe, desto mindre koffein.

Efter coffee touren åkte vi till Valle de Cocora, en del av nationalparken Los Nevados som har massvis av Colombias nationalträd Palma de Cera (vaxpalm direkt översatt). Palmerna blir 45 m höga, ibland 60 m, och är idag hotade, och det är därför de idag är skyddade i nationalparken. Något som dock inte kändes så hållbart, och som inte skyddar arten, är att det går kor och hästar och betar vid palmerna, vilket betyder att det inte kan växa upp några nya palmer. Vackra var de iallafall och det var riktigt häftigt att se dem! Rekommenderar att åka dit!

Valle de Cocora var det sista på vår lista för roadtripen så vi började köra tillbaka mot Bogotá efter det, men med en till övernattning på vägen. Vi började köra vid 17-tiden och vid 18:30 blir det kolsvart ute i Colombia så vi bestämde oss för att köra efter det blivit mörkt. Vägarna här var trots allt ganska bra, fortfarande väldigt ringliga dock. Vi hade tittat ut en liten stad på vägen där vi skulle kunna ta in på hotell, sträckan borde tagit max 1,5 timme att köra men eftersom vägarna är så ringliga och för att det är väldigt många lastbilar ute och kör så måste man köra i ca 30 km/h hela tiden, vilket förlänger restiden ganska mycket.

Så efter att vi hade kört i ca två timmar i snigelfart kommer vi fram till en vägtull, där säger de till oss att det skett ett jordskred en liten bit fram och att vägen är helt avstängd. Vi kunde välja att antingen vända och köra de två timmarna tillbaka, eller att köra fram och ställa oss i kön utan att veta hur lång tid det tar innan vägen är öppen igen. Vi kände oss inte så sugna på att köra hela vägen tillbaka igen så vi chansade och körde fram. Kön stod helt stilla, så klart, och var lång så vi körde tillbaka en liten bit och parkerade bilen på en familjs uppfart. Vi frågade dem om vi kunde stå där över natten och sova i bilen och de sa att det var okej. Efter att ha suttit och kollat på kön som blev längre och längre i kanske en halvtimme så kom en man på moped till huset vi var i och han sa att de nu hade öppnat en av filerna. Så vi hoppade in i bilen och började köra, vi kom ganska snabbt förbi jordskredet och efter det rullade det på bra. Vi stannade till i en liten stad som heter Cajamarca och tog in på hotell, sov, åt frukost, och åkte vidare igen. Den sista biten till Bogota gick smärtfritt och vi var hemma på tisdag eftermiddag, en vecka efter att vi hade åkt. Det var verkligen en händelserik resa med punka, bevittnat en knivmisshandel och jordskred, men vi var alla ändå väldigt nöjda med allt vi gjort och hunnit med! Colombia är verkligen vackert.

Såhär blev rutten tillslut.

Profilbild
Jag heter Mona, är 24 år gammal och läser femte året på civilingenjörsprogrammet Energi och miljö. Denna höstterminen spenderar jag på Universidad de los Andes i Colombias huvudstad Bogota. På bloggen kommer du kunna läsa om hur det är att leva och studera som svensk i ett land som länge ansetts vara ett av världens farligaste. Jag vill vidga bilden av Colombia och få fler att upptäcka detta otroligt vackra land!

2 reaktioner till “Roadtrip del 2”

  1. (ja, jag har läst igenom hela din blogg nu<3)

    Det här ser faktiskt sjukt mysigt ut!! och massa hästisar!

Kommentarer inaktiverade.