Midterms – Del 1

Mycket av den senaste tiden har spenderats med att förbereda sig inför så kallade midterms. Midterms är tentor som skrivs ungefär halvvägs in i en kurs (därav ”mid”, ungefär som en ”mellantenta”).

Något som skiljer studierna vid ett amerikansk universitet mot ett svenskt är att det finns inte någon riktig tentaperiod. Vid UT Austin ges inte möjlighet till en veckas ”ledighet” då man kan läsa in en hel kurs i ett svep, utan studierna måste ske kontinuerligt. Som tur är tvingas vi till en mängd homeworks och quizzes under terminens gång, vilket gör att man per automatik redan har tjuvstartat plugget när det blir dags för midterms.

Midterm 1:

Först ut var midterm i finansiell matematik (i folkmun kallad ”finansmatte”). Kursen grundar sig i att kunna beräkna värdet av olika investeringar vid olika tidpunkter, samt att kunna värdera olika finansiella kontrakt. Jag pluggade genom att räkna igenom de tidigare tentor som fanns tillgängliga (tyvärr endast två stycken), samt genom att räkna igenom de uppgifter som vi fått ålagda i homeworks och quizzes. Dagen före tentan läste jag igenom alla mina anteckningar och sammanfattade olika begrepp och formler som sannolikt skulle dyka upp på tentan. Strategin fungerade bra och jag klarade tentan med god marginal.

Midterm 2:

Efter ett par dagars omladdning var det dags för midterm i tidsserieanalys. Kursen går ut på att kunna göra prognoser om framtiden, givet en serie med mätpunkter. En tidsserie kan till exempel vara värdet av en aktie under en femårsperiod. Prognosen (svengelska ”forecasten”) kan till exempel vara vad aktiepriset är om en vecka. Det är även mycket viktigt att kunna bedöma hur pass sannolik ens forecast är, och därför läggs stort fokus på att beräkna s.k. konfidensintervall för de olika prognoserna. Pluggstrategin var likadan som i finansmatten, bortsett från att vi vid denna midtermen tilläts ta med en ”fusklapp” bestående av en A4-sida med anteckningar. Att skriva en fusklapp (om tillåtet!) är en klok strategi för att lära sig ett material. Att faktiskt skriva ned koncept man bedömer vara viktiga och/eller svåra gör att dessa koncept just fastnar på minnet. I många fall behöver man inte ens använda sin fusklapp, för att man redan lärt sig koncepten, genom att just skriva fusklappen! Tentan gick helt okej, men tidspressen var ett problem för mig. Det var inte möjligt att skriva utförliga lösningar på alla uppgifter, utan endast korta svar, för att hinna med hela tentan. En avvägning mellan att hinna med alla uppgifter och att förklara sin tankegång, kan man säga!

Midterm 3:

Sist ut för denna gången var statistisk inlärning. Statistisk inlärning handlar om att kunna använda statistik och stora datamängder för att till exempel dra slutsatser om nya mätpunkter. Ett enkelt exempel på statistisk inlärning är att man kan klassificera en människas risk för en viss sjukdom, givet människans ålder, vikt, kön, motionsvanor och så vidare. Statistiken har till exempel lärt oss att risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större om man har en högre ålder, är överviktig och inte motionerar, till exempel. Även här var en fusklapp tillåten. Jag gick igenom samtliga föreläsnignar och skrev en sammanfattning som rymdes på en A4-sida (fram- och baksida). Strategin fungerade mycket bra, och jag klarade mig med god marginal. Möjligen att jag borde ha övat lite mer på att skriva pseudokod i programspråket R…

Lärdomar:

  • Kom ihåg att midterms inte är fem timmar långa tentor, som vid KTH. Det är inte nödvändigt att plugga två veckor i sträck för att klara sig, utan ett par tre dagar räcker bra.
  • Fokus på tentorna vid UT Austin är rätt svar. Bespara dig arbetet med att skriva långa och vackra lösningar och fokusera istället på att lösa många uppgifter, det leder till bättre betyg.
  • Har du gjort alla Quizzes och Homeworks innan din midterm? Bra! Då behöver du inte vara nervös överhuvudtaget.
En del av min fusklapp i tidsserieanalysen.
En del av min fusklapp i statistisk inlärning.
En lösning till en gammal tentauppgift där vinsten av en portfölj vid namnet ”Call Bull Spread” ska beräknas. Förkortningen ”ccrfir” står för ”continuously compounded risk free interest rate”.
Profilbild
Hej! Mitt namn är Adrian Djerf och jag läser mitt fjärde år på KTH (masterprogrammet inom Tillämpad Matematik och Beräkningsmatematik, alias ”tillämpad matte”). Under vårterminen 2019 kommer jag att studera matematik vid det amerikanska universitet UT Austin. I denna blogg hoppas jag på att kunna dela med mig av vunna erfarenheter, lärdomar och upplevelser från ”The Lone Star State”. Mycket nöje!