Livet på ett internationellt campus!

Nĭ hăo! Att vara internationell är något både universitet, företag och individer skryter med idag. Världen är ”mindre än någonsin” och det märks! KTH har till exempel som mål att fler studenter ska göra ett utbyte då det ses som något utvecklande och givande. USYD skryter med andelen internationella studenter.  Här tänkte jag dela med mig av min upplevelse av internationalitet här, på ett universitet som både är större och mer internationellt än KTH.

Mångfalden är en av de första sakerna som slår en när man kliver in på USYD campus. Jag kommer ihåg första dagen med mässan om alla studentklubbar där det fanns allt från ”french society” till minst ett dussin klubbar för kinesiska studenter. På toalettdörrarna är det mer reklam på kinesiska än på engelska och i mina grupparbeten har aldrig australienare varit i majoritet. Det är fantastiskt hur många länder jag har fått vänner från och hur mycket jag fått lära mig om andra kulturer tack vare detta!

En standard toadörr på campus

Kina och Australien verkar ha ett stort samarbete sedan länge och nästan 2/3 av de internationella studenterna här är just kineser. Jag hade inte alls förväntat mig att vara en av de få icke-asiaterna i klassen när jag flyttade hit, men om man tänker på hur relativt nära Kina och Australien faktiskt är känns det lite mindre konstigt. Generellt är den asiatiska populationen här ganska stor och asiatisk mat ska vara väldigt bra här jämfört med Sverige (enligt min kompis som var på utbyte i Sverige). Hur mycket jag än gillar att jag får lära mig mycket om Kina (för att inte nämna Indien, Japan och Sydkorea m.m) så kan det dock ibland vara lite problematiskt. Jag är till exempel just nu i ett grupparbete med tre kineser och upplever ofta att en klasskompis inte riktigt hänger med i engelskan. Som tur är kan ju de andra översätta när det behövs, så än så länge har det gått bra!

Sammanfattningsvis är det superkul med alla nationaliteter här, men det blir ju också en del kulturkrockar och språkbarriärer ibland som man måste ta hänsyn till.

Saga Jonsson
Hej! Jag heter Saga och går tredje året på programmet civilingenjör energi och miljö. Jag tycker det mesta är roligt och säger aldrig nej till ett äventyr. När jag inte pluggar engagerar jag mig ideellt i den internationella klimatpolitiken. Annars älskar jag att lyssna på musik, gå på promenad och att måla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *