Då var jag på plats! Och wow vilken jobbig resa det var att bara åka från flygplatsen. Så låt mig berätta om hur allting gick till när man försöker ta sig till Hongkong under en pandemi. Bered er för ett längre inlägg nu för det var verkligen en massa att gå igenom från början till slut.
Vi börjar från början: när jag kom till Arlanda, visade det sig att jag missat att man skulle ha skrivit ut vissa papper som man behövde ha med sig. Detta var ens pcr test bevis, godkännande från folkhälsomyndigheten, och labbets bevis på att de är ackrediterade. Detta blev såklart stressigt men vi lyckades snabbt hitta ett ställe där de kunna skriva ut åt oss. Jag tog en känslosamt farväl till min familj som vinkade av mig, och sen gick jag igenom säkerheten och sen mot gaten. Första flyget var mot Helsingfors, finns väl inte så mycket att säga om det. Jag träffade en till kille från KTH som skulle till Hongkong samtidigt som mig, så vill gick med varandra i väntan på att nästa plan skulle lyfta.
Vi köpte också varsin pizza på flygplatsen som skulle få oss att stå tills vi behövde stå i en fruktansvärt lång kö till vårt sista flyg. Det var något vi inte förväntade oss, att så pass många skulle till Hongkong den dagen. Fast med tanke på att inte många flyg ens åker den sträckan längre pga pandemin är det kanske inte så konstigt att alla åkte denna dag.
Flyget blev försenat med ungefär en halvtimme. Detta var mest pga att de ville kontrollera våra papper vid gaten, då visade man upp bland annat PCR testet igen, vaccinbevis, pass och visum, hotellbokning och bevis för studier. Sen äntligen får man gå och sätta sig på planet och andas ut. I munskydd såklart.
När man väl är på planet och faktiskt påväg mot sin slutdestination, då borde man vara trygg eller hur? Nä, så är det inte.
Till Hongkong tog det en halv dag att åka. Vi fick tillgång till rätt mycket underhållning, samt middag och snacks på flyget dock så det var inte jättesynd om oss. Någon blund fick man inte mycket av när man satt där, men jag gjorde så gott jag kunde att få lite sömn eller åtminstone vila ögonen. Middagen var inte jätteimponerande, frukosten smakade bättre, men allt gick åtminstone ner. Mellan måltiderna var det munskydd som gällde, hela resans gång. Jag har fortfarande ont bakom öronen…
Nu kommer det roliga. När vi äntligen landat och kliver av flyget så blir vi bortförda. Vi går vad som känns som flera kilometer i denna enorma labyrint till flygplats som inte har några restauranger eller aktiviteter tillgängliga längre. Jag gör mig redo att plocka fram papprena igen, loggar in på deras wifi för att ta upp bokningar och vaccinbevis och de leder oss till massa bås där en efter en tas emot för att de ska dubbel och senare trippelkolla alla våra papper. Jag har kanske visat upp mina resepapper mer efter jag faktiskt landat än jag gjorde innan, allt för att de vill ha 100% koll.
Innan jag åkte hade jag skrivit under en hälsodeklaration, och på den hade jag givit all information om mig själv, vart jag varit innan, mitt nuvarande välmående, när jag tog mina vaccin och vilket hotell jag kommer bo på och vart jag skulle bo senare. Denna visade jag upp vid flera tillfällen innan de ledde bort mig till ett bås där en sköterska tog ett ytterligare mun- och näsprov på mig som de senare skulle göra ett snabbtest på.
Efter detta blev det att visa upp papprena ÄNNU en gång, nu för att de själva skulle ge mig ett papper där det stod om min begäran på karantän, det är alltså ett papper där det står att jag måste sitta i karantän i 21 dagar och inte lämna annars riskerar jag böter eller fängelse. Sen skickade de mig iväg till ett bord i ena änden av flygplatsen där vi alla som kommit med flyget fick vänta medan de höll på att bli klara med testerna. Detta tog antagligen 3 timmar, bara sitta och vänta Som tur var fick vi lite gratis tilltugg i form av en smörgås, några fyllda kex och en vattenflaska, och dessutom hade de ett gratis wifi som gick rätt snabbt.
Under denna väntetid funderade jag på att skriva ett inlägg, men jag var så pass orolig att de skulle komma tillbaka och visa att jag faktiskt var positiv att jag inte vågade lägga upp något nytt innan jag var i säkerhet på mitt hotell. Men eftersom jag skriver detta nu så förstår ni säkert att det blev negativt test men ett positivt besked.
Ooooooch sen blev det ännu fler trippar genom säkerhet och passkontroll innan jag faktiskt kom till en shuttlebuss som tog mig mitt karantänhotell.
Då fick man en liten känsla av trygghet, och dessutom få se lite av staden medan de lämnar av alla till sina respektive boenden.
Ja, det var min lilla rant om hur gårdagen gick.
21 dagar kommer jag nu sitta i karantän. Får se hur det kommer gå