Kategoriarkiv: Jessica i USA

Att blicka tillbaka

Hej! Vad kul att du klickat dig in till just detta blogginlägg – mitt allra sista!

Jag tänker inte försöka dölja det; det har inte varit lätt att komponera det här inlägget. Jag har kommit på mig själv med att skjuta på skrivandet, vilket ni kanske har märkt, då mitt senaste inlägg lades upp för nästan tre veckor sedan. Jag har aldrig gillat att säga hejdå, och det här blir väl som mitt virtuella hejdå till Utlandsbloggen, min utbytestermin, och er läsare… Jag låter säkert alldeles överdrivet blödig, men det är min ärliga känsla. Nu har jag (bevisligen) tagit mig i skinnet och bitit i det sura äpplet, som faktiskt inte visade sig vara så surt som jag trodde. Att se tillbaka på den gångna terminen i Illinois har snarare varit sött – om än bittersött.

Precis innan hela detta äventyr började, på flygplatsen, medan jag satt och väntade på mitt flyg som skulle ta mig till Illinois för första gången, satte jag mig och skrev ned vilka förväntningar jag hade på min utbytestermin. Medan de flesta stämde ganska väl så var jag ute och cyklade med andra, när jag förväntade mig…

  1. En ganska liten stad, men med häftigt studentliv. Efter att ha pluggat på FIT (4,000 elever) och på KTH, mitt i Stockholm, väntar jag mig en riktig studentstad med U of I’s 40,000+ studenter!
    Stort JA! Med U of I’s fyrtiotusen elever kretsar staden Urbana-Champaign verkligen kring universitetet, och det händer saker varje dag – vare sig man är intresserad av att festa, gå på klubbmöten, se seminarier, bowla, få gratis måltider…
  2. Ett något varmare klimat än Sverige, men med minst en snöstorm!
    Ja men nej. Vi hade ett klimat likt en underbar svensk sommar hela vägen fram tills slutet av oktober, innan det plötsligt blev höst. Men till vår (speciellt min mexikanska rumskompis Palomas) besvikelse blev det ingen snöstorm alls, endast några sorgliga, pyttiga snöflingor som singlade ned några minuter på en eftermiddag. Istället snöade det i Palomas hemstad Monterrey, för första gången i hela hennes liv… Medan hon var i Illinois. Hon var något bitter.
  3. Flera resor… till Chicago, Orlando, och gärna mina kompisar i NYC och min kusins familj i LA! Jag förväntar mig ett ganska strikt schema med obligatoriska lektioner, men med helgerna lediga för upptäcktsresor 🙂
    Check, check, check, and check – and then some! Jag fick möjlighet att resa ännu mer än vad jag trodde. Friheten i att inte alltid ha tennisträningar på helgerna (som jag alltid hade med varsitylaget på Florida Tech) tog jag verkligen nytta av och reste över hela landet – både för nytta och nöje; golf och tennistävlingar… Se mina smultronställen i rött nedan!
    Avigsidan av detta globetrotter (Amerikatrotter?)-beteende var istället att jag inte fick så många helger att tillbringa på campus som jag egentligen hade velat. Där hjälper det att jag åker tillbaka till U of I i vår – denna gång vill jag utforska mer av staden, nu när jag kan bocka av många av landets andra storstäder från min ”bucket list” 🙂 Däremot tänker jag definitivt klämma in ett besök i Palomas hemstad och Jasmins utbytesstad Monterrey under våren – se den gröna nålen ovan!
  4. Lite mindre ”college som på film” än när jag började min kandidatexamen på Florida Tech – mer häng och mindre party…
    Ja, jag lyckades hålla mig undan från det galna collegefestandet, och det var ganska skönt. Vi var med på de mest intressanta temakvällarna och upplevde stadens nattliv, men för det mesta myste vi med bio eller filmkvällar med bakning när vi fick en ledig kväll. Underbart och utsökt!
  5. …men lika mycket minglande och träffande av folk både från Illinois/USA och resten av världen! Jag går gärna med i några grupper på skolan för att engagera mig och träffa ännu fler.
    Visst blev det så! Det började med Global Casa – vårt hus med en amerikan, en mexikan, en kines och en svensk (och en Bellman?) – och fortsatte med nya vänner från lektionerna, tennislaget, golflaget, Positive Illini… Det blev visserligen ingen quidditch för mig och Paloma, men det kan jag nog överleva med.
  6. Komma väl överens med mina rumskompisar från USA, Kina, och Mexico, så jag trivs i mitt boende!
    Det kan bli riktigt jobbigt om man inte klickar med sina rumskompisar; det har jag varit med om tidigare, och säkert många av er med. Så vad skönt det var att det inte blev så med Xochitl, Paloma och Zhuyun! Global Casa blev en härlig safe haven – och det var säkert därför en mus/råtta (ännu oklart) bestämde sig för att joina partyt i slutet på terminen…
  7. Göra riktigt häftiga saker för mitt exjobb (åtminstone börja så smått nu på hösten för att sen köra fullt ut på våren)!
    (Det blev det där inom parentes.) Ni fick kanske inte se så mycket av mitt exjobb på PSYONIC, företaget med den tankestyrda protesen – men jag var där! Lärde mig att löda, monterade ihop delarna till den elektriska stimulatorn, skrev kod till mitt projekt och planerade experiment… Mycket smått förberedande inför en fullspäckad vår, helt enkelt!
  8. Utveckla min spanska med de två spanskakurserna jag ska läsa (kanske inte lika mycket som Jasmin i Mexico, men ändå 😉).
    ¡Sí, sí, claro! 😉 Det var jättekul att komma igång med spanskan igen. Efter att ha haft lektion varje vardag och messat på spanska med Paloma flyter det på bättre än förut – och jag är så sugen på att tillbringa några veckor i ett spansktalande land! Om jag ändå hade en till termin kvar, då jag kunde åka på utbyte igen…
  9. Spela mycket tennis, förhoppningsvis på skolans Club Tennis Team – uttagningar om några veckor!
    Ja jisses – det blev ju inte bara en klubbsport för mig, utan två! Om veckorna hade vi tennisträningar nästan varannan dag, och på helgerna blev det ofta golf, träning eller tävling! Det var högt tempo… och SÅ kul!
  10. Prova Chicago style pizza! (Men förhoppningsvis inte för många…)
    Hehe, ja det gjorde jag… och Chicago style hot dog! Det blev två ”deep dish pizzas” i slutändan. För få, faktiskt.
  11. Och sist men inte minst… MASSA MAJS. Det är det jag förstått från mina samtal med min rumskompis som ska börja sitt fjärde år på UIUC: Urbana-Champaign = majsfält. Nackdelen? Kanske lite mindre drag än Stockholm. Fördelen? Gratis majs 😉
    Haha, tänk att denna förväntning – som skulle vara ett sånt säkert vad – visade sig vara den mest felaktiga av de alla. Jovisst, vi gick på Sweet Corn Festival (och fick betala för majskolvarna – kan ni tänka er?!), men tydligen så är nästan all majs i Illinois till för djurföda eller andra områden – inte för människor! Att de får suktas så!

Ja, tänk att jag hade så övergripande bra förväntningar, men ändå aldrig hade kunnat se framför mig exakt vad jag skulle få uppleva under höstens gång. Det har varit så kul att försöka sammanfatta allt möjligt här – tack för att jag fick dela med mig av mitt USA-äventyr här på Utlandsbloggen med er! Jag hoppas att det har inspirerat och övertygat några av er att våga ta steget och resa till ett annat universitet i något av världens alla hörn. Till slut säger jag nu hejdå till Utlandsbloggen, min utbytestermin, och er läsare med mina bästa minnen från hösten, ackompanjerat av en klämmig trubadur – som faktiskt gör mig varm i kroppen och ger mig ett leende på läpparna. Tänk om jag aldrig hade åkt på utbyte.

 Titta i fullskärm och på högsta kvalité!

God bless America – over and out.

//Jessi

Att komma in i julstämning, sista delen

Så blev det jul igen!

Och visst är det mysigt att vara hemma och fira med familjen. Många av de svenskar som var i Illinois på utbyte bestämde sig för att utnyttja den 30-dagars ”grace period” som man får vara kvar i landet på efter avklarade studier på J1-visumet – men jag är för traditionkär. Det skulle kännas så konstigt att inte fira jul med familjen, Kalle Anka, julskinka, risgrynsgröt, brunkål, sill, prinskorv och mormors köttbullar… Ja, vad gör och äter ni på julafton?

Det är bara jag som sitter framför Kalle Ankas jul hela timmen – men det är ändå en av dagens höjdpunkter och absoluta måsten! (Ni ska vara glada att GIFs inte har ljud…)

Jag hoppas att ni hade en härlig jul – hur, var, och med vem ni än firade. Själv passade jag på att göra så mycket svenskt och traditionellt som jag möjligen kunde. Kika nedan för några smakprov (no pun intended 😉 )!

Att baka lussebullar (med storebror!)

Gör degen.

Jäs degen.

Snurra ut degen.

Snurra in degen.

Ta kort på degen.

Lägg degknytena på rad.

Jäs degknytena under duk.

Ta fler kort på degknytena.

Pensla degknytena; peta i russin.

Baka degknytena.

ÄT!

Att klä en gran

Hugg ned en gran (eller var snäll så att pappa köper den finaste).

Börja med ljusen. Lägg sedan på glittret. Pynta sedan med några kulor.

Fortsätt med MASSA fler kulor och tomtar och smällkarameller och fåglar! Sätt stjärnan på toppen som pricken över i:t. Till slut: ”göm” julklapparna under granen.

Glöm inte vattna! Granen blir törstig inne i värmen.

Sist men inte minst: ta en selfie framför granen. Världens finaste backdrop.

Att mysa med släkten

Hämta din tomtebror för fler selfies (en grupie!) framför granen.

Låt sedan Tigge vara med.

Duka bordet fint för gott att äta och dricka!

Efter maten, ge och ta emot kärlek i form av julklappar <3

Innan kvällens slut: ta en groupie framför granen (igen) med alla underbara, mätta och glada släktingar och tacka för denna julafton! (Läs: tag 15 halvdana bilder med selfiepinnen och välj ut den där flest personer tittar in i kameran och ler.)

Nåväl… detta inlägg handlade kanske mindre om utlandsresa, men mer om hemresa – min alldeles egna ”Homecoming” 🙂 Det är faktiskt riktigt mysigt att vara hemma igen, om än för en liten stund.

God jul och gott nytt år på er alla!

Att överleva finals week

Jag skriver nu mitt första blogginlägg från Sverige sedan augusti – igår landade jag i Stockholm efter fler än 20 timmar på resande fot från Urbana-Champaign. Denna omställning känns inte så extrem som den nog kan göra för många utbytesstudenter; för det första eftersom jag åker tillbaka till Illinois om exakt en månad (så det blir ju bara en temporär omställning), och för det andra eftersom jag är van vid ett konstant flippande mellan Sverige och USA efter min kandidat i Florida. Därför handlar detta inlägg inte om att hantera omställningen tillbaka till den svenska kulturen, utan att hantera det (ofta) sista du måste klara innan hemresan: finals week.

Relatable. (Klicka för bildkälla.)

Okej, sluttentor har vi hemma på KTH också. Men det är lite skillnad i USA. För det första följer de flesta skolor (inklusive U of I) ett terminssystem, inte ett periodsystem, som KTH. Därför har man ofta 5-6 sluttentor samma vecka, för alla terminens kurser, istället för 2-3 som man oftast har per period på KTH. Nackdel #1, alltså.

Men här kommer genast fördel #1: sluttentan är inte enda chansen du har att få ett bra betyg. En av mina favoritsaker med college i USA är att man har så många möjligheter att visa framfötterna; man blir betygsatt på delprov, läxor, inlämningar, projektarbeten – ja, även närvaro. Smaken är dock som baken, och för vissa (speciellt svenskar som blivit vana med att själva få lägga upp sitt pluggtempo) är denna konstanta arbetsbelastning med läxor och förhör ännu en nackdel.

För att jämna ut ställningen så finns det faktiskt en till fördel med det amerikanska sluttenta-systemet: sluttentan är inte alltid en sluttenta. Det kanske inte är en regel i Sverige heller, men den här terminen på U of I hade jag istället två projekt, ett muntligt prov och två presentationer – ingen skriftlig tenta. SÅ SKÖNT – en av mina kurser hade inte ens ett slutarbete. Visst är grupparbeten och presentationer stressmoment i sig, men inte på samma sätt som skriftliga tentor, tycker jag. Därför är finals week stressig, men inte lika så som tentaveckorna på KTH. Tycker jag.

Med detta system (som liknar hur vi svenskar hade det i gymnasiet) tycker jag att det är något enklare att få bra betyg i USA – kanske inte om man jämför nedlagd tid, men definitivt om man jämför mängd stress… speciellt de sista veckorna av terminen. Tyvärr får du inte räkna med betygen från utbytet i ditt snittbetyg från KTH (bara kurserna i sig, och deras högskolepoäng), men det är ändå bra att veta hur man bäst lägger upp sin planering för att slippa stressen före och under finals week. Därför är mitt slutgiltiga tips för hur man överlever finals week:

Ansträng dig redan från första lektionen, så blir inte finals week ett sådant helvete.

Gör läxorna, ta anteckningar, och lär känna läraren. Det kommer att ge dig ett rejält försprång inför finals week: istället för att behöva 60% på sluttentan för att få godkänt kanske du bara behöver 30% – eller så kanske du inte behöver ta tentan alls (ja, det har hänt mig, mer än en gång). Det ska börjas i tid, säger jag klyschigt, och menar det verkligen. Du kommer att tacka dig själv (och kanske till och med mig?) i slutändan.

Nu hörs vi nog inte igen förrän efter jul, så jag får önska er alla en GOD JUL! Håll utkik för några sista sammanfattande blogginlägg om min termin den kommande veckan 🙂

God bless Santa. 

Att ha sin sista presentation på U of I!

Liveuppdatering från klassrummet!

Det är nu ”finals week”, slutprovsveckan – och jag ska strax hålla min sista presentation för terminen! Vi i klassen har nu lyssnat på varandras presentationer om vävnadsmekanik (tissue mechanics) i två och en halv timme. Det är svårt att fortsätta vara fokuserad. Vår lärare bjöd på pizza halvvägs igenom, men frågan är om det hjälpte eller stjälpte.

Efter denna grupp (sist men definitivt inte minst!) är det min och min klasskompis Varuns tur att prata om vår valda sjukdom: osteomalacia. Håll tummarna för att jag minns vad jag ska säga nu efter att ha hört alla andras presentationer…

God bless America!

Att säga hejdå

Mja, inte riktigt till allt och alla, eftersom jag har tre dagar kvar tills min avresa och dessutom kommer tillbaka hit i januari för att fortsätta mitt exjobb. Men igår sa vi hejdå till Paloma, min mexikanska rumskompis och bästa vän här i Illinois. Hon kommer inte tillbaka i vår, så det är jag ganska moloken över. Men på den ljusa sidan så innebär det att jag måste åka till Monterrey och hälsa på henne i vår – och efter Jasmins äventyr där i höst är jag så sugen på att få se staden och landet!

På U of I finns en tradition att ta kort framför skolans Alma Mater-staty innan man lämnar universitetet, för framtida lycka och framgång – och det ville vi ju att Paloma skulle ha. Så hon och jag gick på en promenad kring campus och tog några ikoniska eller turistiga (det får ni själva bedöma) bilder i universitetets finaste miljöer.

Här framför universitetets alum-byggnader och valvbågen med fontänerna bakom. Här tog Paloma bild på mig på vår första dag i skolan i augusti – så cirkeln har nu slutits :’)

Framför skolans ”quad” (den större av de två), kring vilken vi hade många av våra lektioner. Många av skolans ikoniska bilder har tagits kring denna ”main quad”, inklusive en av mina från våra första dagar i Illinois, samt de jag hittade innan jag ens kommit hit

Här har vi den vackra Union Building (syns på den snöiga bilden från mitt tidigare inlägg också). Här inne finns restauranger, plats att studera, bowlinghall och kontor… Allt man kan tänka sig!

Det blev en så fin bild så jag blev avis och fick vara med i en också.

Och här har vi den – den ikoniska (har jag använt det order för mycket i detta inlägg?) ALMA MATER.

<3 <3 <3 Lycka och framgång till oss båda, tillsammans! <3 <3 <3

”Ta emot världen med öppna armar!” Notera även våra Illinois-halsdukar! Riktiga patrioter ser ni här.

Jag tänkte att jag passar på att ta mina Alma Mater-bilder nu också, så jag inte glömmer i vår och mister all lycka och framgång för framtiden…

COME AT ME BRO. 🙂

På kvällen hade vi en Farväl-Middag för Paloma (även om hon inte ville kalla det så). Ricardo, Evelyn, Zhuyun, Xochitl, Shelby, jag, Paloma och Laura (alla i bilderna nedan) samt Ben och Nathaniel, som behövde smita iväg snabbt för att gå på Star Wars-premiären, njöt av god mat och varandras sällskap. Det var jättemysigt, trots omständigheterna.

Efteråt gick några av oss till en jättemysig bar i närheten, inredd likt en fjällstuga, och drack några drinkar innan vi begav oss till Evelyn och Xochitl’s kompis som hade en liten hemmafest. Paloma, Laura och jag stannade dock inte så länge – ett rör med färdig kanelbulle-deg satt hemma i kylskåpet och väntade på oss hemma i Global Casa. Så vi skyndade hem och bakade tillsammans en sista gång…

Slutet gott, allting gott. Bokstavligt talat. Tack för att du har förgyllt min utbytestermin, Paloma! <3

God bless America!