Utbildning + forskning = sant

Vad menas med utbildningens forskningsanknytning? Finns det mer bakom hörnet än att föra in aktuell forskning i undervisningen och att erbjuda studenterna att delta i forskningsprojekt? Jodå – mycket mer!

Själva kärnan med universitet är den täta kopplingen mellan undervisning och forskning. Det nämns som en grundläggande princip i Magna Charta Universitatum, som undertecknades 1988 av 388 rektorer, att undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov, samhällets krav och vetenskapliga framsteg. I Högskolelagen (1992:1434) (HL) anges i 1 Kap, 3§ att verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

För att nå KTH:s Vision 2027 anges i gällande utvecklingsplan att lärare ska både undervisa och forska. I bred bemärkelse arbetar faktiskt alla på KTH inom undervisning och/eller forskning. Exempelvis är verksamhetsstödet en integrerad del av dessa verksamheter. Likaså ingår i bred bemärkelse samverkan, innovation och annat man väljer att lägga fokus på, i KTH:s utbildnings- och forskningsverksamhet.

Man kan således hävda, lite tillspetsat att KTH endast har en, starkt sammanflätad verksamhet; forskning och undervisning, som två sidor av samma mynt. Utbildningens forskningsanknytning sker på många sätt utöver att lärarna är aktiva i båda sammanhangen. Förutom det uppenbara att föra in nya forskningsresultat i undervisningen och att utbildningen vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet (enligt HL), kan studenterna delta i forskningsprojekt. Det sistnämnda sker redan i mycket stor utsträckning eftersom lejonparten av KTH:s forskning sker inom forskarutbildning och deltagandet sker i viss mån även på avancerad och grundnivå.

Forskningsanknytningen kan således ske både på ämnes- och processnivå; det är inte endast vad utan också hur forskning görs som anknyts. Intressant iakttagelse i sammanhanget är hur vi och våra studenter lär. Det är ju så att vi själva skapar och konstruerar kunskap i växelverkan med omvärlden och inte är passiva mottagare. Denna lärprocess varierar från individ till individ och med ämnets karaktär. Det gör att det inte finns någon på förhand given och självklar undervisningsprocess och det blir därför en process som kontinuerligt måste utvecklas och kan ses som en forskningsprocess i sig själv. Jag är övertygad om att just lärarnas erfarenhet inom forskning är en fördel här; man vågar experimentera och faktiskt misslyckas. Utan misslyckande ingen framgång!

Anknytningen går även åt andra hållet. Utbildningsanknytningen i forskning spänner från presentationsteknik – både skriftlig och muntlig; professionellt, systematiskt lyssnande; anpassning till mottagare i kommunikationen och inspiration från studenter och från kurser till generering av nya idéer till forskningen och medvetet användande av lärandeprocesser i forskningen. Den är verkligen sammanflätad, vår utbildnings- och forskningsverksamhet!

Veckans tips: Gå på disputation 6 december där respondent Marie Magnell på Institutionen för lärande på ITM/KTH lyfter in både forsknings- och professionsanknytningen inom ingenjörsutbildningen: Engaged in a seamless blend: A study on how academic staff approach connections to professional practice and research in the engineering curriculum