Vi som är forskare är vana vid att ständigt granskas; inför varje publicering av forskningsresultat, vid varje karriärsteg, när vi söker finansiering för forskningsprojekt och så vidare. Så vad är mervärdet att granskas på lärosätesnivå? Det handlar om att bygga en dynamisk kvalitetskultur. Genom att genomlysa större områden som inkluderar många forskare och diskutera vad som är kvalitetsdrivande så kan ett bättre underlag fås gällande prioriteringar, investeringar i exempelvis infrastruktur och förnyelseområden.
På KTH har vi ett kvalitetssystem som består av två huvuddelar: en kontinuerlig granskning årligen samt en regelbunden kollegial granskning vart sjätte år uppdelad i utbildning och forskning. Den kontinuerliga granskningen tas upp i de årliga kvalitetsdialogerna som leds av dekanus. Vi har liksom många andra universitet i Sverige modifierat vårt system så att det harmoniserar med det nationella kvalitetssäkringssystemet.
I år är det dags för den regelbundna kollegiala granskningen. Det innebär att vi har bjudit in över 80 externa experter som kommer att utvärdera KTH:s kvalitetsutvecklingsarbete inom forskning i det som vi kallar för RAE 2020 (Research Assessment Exercise). Målet för denna RAE, den tredje vi gör på KTH, är att formulera visioner och strategier som kan leda till både ökad kvalitet och ökat genomslag av forskningen vid KTH.
Det övergripande målet är att beskriva, utveckla och stärka kvaliteten på all forskning och dess genomslag. Trots att vi är ett enfakultetsuniversitet så skiljer sig förutsättningarna och hur hög kvalitet visas inom olika områden. Det innebär att det är svårt att hitta ett gemensamt sätt att mäta kvalitet. Därför tar institutionerna fram en självvärdering som bygger på kunskap och förutsättningarna för de involverade forskningsområdena. Självvärderingarna ska beskriva hur varje institution bidrar till att uppnå KTH:s mål och hur arbetet kan förbättras. De externa granskarna ska reflektera och ge feedback på innehållet i de självvärderingar som tas fram. De kommer även att besöka oss sista veckan i augusti för fördjupade diskussioner och analyser.
KTH:s institutioner grupperas i nio forskningspaneler för att göra det lättare att identifiera synergier och gemensamma utmaningar. Dessutom kommer tvärpaneler med specifikt fokus på samverkan, infrastruktur och hållbar utveckling bidra till att identifiera KTH-gemensamma styrkor och utmaningar.
Konstruktiv feedback från de internationella toppforskarna och experterna utanför KTH förväntas ge input till alla institutioner i utvecklingen av deras kvalitetsarbete. Den ska också ge universitetsstyrelsen och ledningen på alla nivåer information till strategisk utveckling av KTH:s framtida forskning.
Detta är ett omfattande arbete som kommer att involvera de flesta forskarna på KTH. Att alla engagerar sig och att kvalitetsarbetet bedrivs på alla nivåer är avgörande för att vi ska kunna bli ännu bättre.