Centrumbildningar – om konsten att arbeta ihop

På KTH har vi en mycket stor forskningsverksamhet som bedrivs i formen av Centrumbildningar. Det är en strukturerad form av samarbete mellan akademi, industri och samhälle för att fokusera på ett specifikt problemområde. Långsiktig och ofta en relativt stor finansiering möjliggör kompetensuppbyggnad och kritisk massa inom områden där det krävs kompetenser från många olika håll.

År 2005 fick VR och Formas i uppdrag av regeringen att ge stöd till utvecklingen av Centres of Excellence även kallade Linnécentra, vid svenska lärosäten i enlighet med forskningspropositionen 2004/o5:80 ”Forskning för en bättre framtid”. Detta ledde till finansiering av 40 centra, som fick mellan fem och tio miljoner kronor per år. Nu har dessa centra verkat i tio år och utvärderats av en internationell panel för att ge återkoppling till regeringen om satsningen har haft önskad effekt.

I rapporten som presenterades häromveckan framgick att satsningen både varit mycket framgångsrik och har stärkt svenska lärosätens internationalisering och internationella synlighet. I panelen Forskning (Research Performance) utmärkte sig två Linnécenter på KTH; ACCESS och FLOW.  I kategorin Samhällspåverkan av forskningen utmärker sig ACCESS igen.

De lärdomar vi kan dra av Linnécentra på KTH är exempelvis att ADOPT lyckades väldigt bra inom sitt område optik och fotonik och lyckades rekrytera nya forskartalanger.  Ett konkret utfall av centrets betydelse är att det ledde till KTHs medverkan i EU FET Flagship Quantum Technologies Program.

Linnécentret FLOW samlade expertis inom flödesdynamik på KTH med forskare från mekanik, farkostteknik och tillämpad matematik och verksamheten fortsätter idag som en avdelning inom institutionen för Teknisk mekanik på KTH.

Det tredje centret, ACCESS, har haft en annan utvecklingslinje och har efter att centret upphört kunnat fortsätta inom ramarna för det strategiska forskningsområdet inriktat på Digitalisering. Centret lyfts fram som ett lysande exempel på hur man från starten tog professionell hjälp att etablera en stark profil, satsade på att erbjuda medel för gästande professorer och tjänster för postdoktorer. Det gav centret en kritisk massa och renommé vilket i sin tur bidrog till att man lyckades få ytterligare extern finansiering och utveckla forskningen vidare.

Dessa centra har på olika sätt haft stor påverkan på KTH och under den senaste tio-årsperioden har ett stor mängd andra forskningscentra etablerats utifrån olika strategiska inriktningar. För att bistå dessa med bästa möjliga stöd har vi utvecklat och anordnat skräddarsydda kurser och workshops för centrumföreståndare om ledarskap, immaterialrätt, kommunikation, partnerskap med industri med mera. Research Support Office arbetar nära alla KTH:s centra för att säkerställa att de har goda förutsättningar och struktur för att utveckla goda forskningsmiljöer och strategiska styrgrupper.

I min roll som vicerektor för forskning jobbar jag dagligdags med både befintliga, och initiativ till nya, centrumbildningar. Jag blir ständigt imponerad av det resultat som kan åstadkommas då man arbetar ihop. Det känns därför mycket meningsfullt att fokusera på hur vi kan öka kvaliteten och effektivisera hur vi bedriver denna typ av strategiska forskningssamarbeten.