Hoppa till innehåll

Lyssna, lära och leda förändring

Det pågår ett intensivt arbete med att integrera jämställdhet på alla svenska universitet sedan en tid tillbaka, så även på KTH. Vi skrev en plan för jämställdhetsintegrering 2017, som vi arbetar vi utifrån, vilket involverar en mängd olika områden i vår verksamhet.

Som universitet är det kanske extra viktigt att vi arbetar utifrån kunskap och forskning, inte minst för att få människor engagerade i förändringsarbetet. Jag får ofta höra från våra medarbetare, i de initiativ vi arbetar med, att de särskilt uppskattar att ta del av studier, teorier och metodutveckling.

Det finns inga absoluta sanningar när det gäller jämställdhet eftersom det är ett område som hänger samman med värderingar. Däremot finns det mycket forskning som belägger att ojämställdhet finns, och teorier som erbjuder tolkningar för hur vi kan förstå den.

Att målet om ökad jämställdhet handlar om värderingar knyter an till frågor som: Vilket slags samhälle vill vi ha och vilken människosyn ligger till grund för det samhället? En väldigt grundläggande fråga vi får ställa oss är alltså om vi har samma värde som människor oavsett kön? Vilka konsekvenser får det i så fall inom utbildning och forskning?

För att kunna diskutera dessa frågor behövs kunskap. I vårt förändringsarbete på KTH står kunskap, dialog och reflektion högt på agendan. Vi ska naturligtvis följa lagar, förordningar och direktiv. Men, förändringsarbetet behöver förutom en struktur av policys, rutiner och riktlinjer även arenor för att föra samtal.

För att förändring ska bli möjlig måste vi kunna delta i samtal där det är tillåtet att ställa frågor (utan att känna sig dum) och reflektera kring de uttryck av ojämställdhet som finns i den egna organisationen och i de egna vardagssammanhangen, tillsammans med andra.

Genom att dela erfarenheter och lära oss att lyssna aktivt på varann kan vi lära oss mycket. Det finns beprövade metoder för detta, och de använder vi i vårt förändringsarbete.