Hoppa till innehåll

Smart teknik kräver smart politik

Över hela världen pågår en fortsatt urbanisering. Det innebär utmaningar för att nå de globala hållbarhetsmålen och Paris-överenskommelsen om att begränsa klimatförändringarna. Ny smart teknik öppnar enorma möjligheter, men det räcker inte. Den måste  kombineras med smart politik.

Förnybar energi blir allt billigare. Det gäller också batteripriser vilket ger större möjligheter för energilagring och för elektrifiering av transportsektorn. Inom byggsektorn utvecklas nya material och tekniker. Redan idag kan man bygga hus med ungefär hälften så stor klimatpåverkan som traditionellt byggda hus. På område efter område ser vi hur ny teknik ger nya möjligheter.

Innebär det att vi kan luta oss tillbaka och tänka att tekniken kommer att lösa de hållbarhetsutmaningar vi har? Svaret är tyvärr nej och det beror på ett antal olika faktorer, bland annat:

  • För att nå klimatmålen behöver samhället halvera utsläppen per decennium för att bli klimatneutralt runt mitten på detta århundrade. Men teknikutveckling tar tid och att avveckla gammal teknik tar också tid. För att lyckas krävs därför inte bara att den nya tekniken utvecklas, den gamla måste fasas ut snabbare.
  • Lönsamheten. Ny teknik är ofta dyrare i början. Detta räcker därför inte med att ta fram ny teknik, den måste också genom exempelvis olika politiska styrmedel göras lönsam. På sikt sjunker sedan i allmänhet kostnader i takt med att man producerar mer och mer. Men den initiala extra kostnaden måste någon ta.
  • Ny teknik leder på sikt ofta till att produkter blir billigare och mer effektiva. Ett exempel kan vara elbilar. De är (än så länge) dyra i inköp, men billiga att använda. Om elbilar slår igenom brett så kan det leda till att biltrafiken ökar kraftigt. Även om elbilar rent generellt har mindre miljöpåverkan än bensin- och dieselbilar, finns det ändå en påverkan från produktion av bilarna, batterierna och elen.

Hållbar stadsutveckling handlar om många saker, inklusive noll-utsläpp av växthusgaser, förbättrad luftkvalitet, stärkta ekosystemtjänster, tillgång till bostäder, sjukvård, skolgång och annan grundläggande service, möjligheter att delta i beslutsprocesser och minskade klyftor i samhället.

”Smarta städer” har vuxit fram som ett begrepp och ibland används det nästan som en synonym till ”hållbara städer”. Det är dock inte alls säkert att ”smarta lösningar” leder till exempelvis minskade utsläpp eller minskad segregation. Förutom avveckling av fossila bränslen, energieffektiviseringar och ny smart teknik, behövs också förändrade praktiker, minskad efterfrågan på ohållbara produkter och minskade klyftor.

För detta behövs också smart politik som ser och kan använda potentialen i nya tekniska lösningar.