Hoppa till innehåll

Har du hört om det läckande röret?

Det finns en ofta använd bild inom EU av hur det akademiska systemet fungerar utifrån ett könsperspektiv. Bilden kallas det läckande röret, eller the leaky pipeline. Den är skapad utifrån fakta under den senaste 20-årsperioden om hur könsfördelningen förändras över tid inom universitetsvärlden.

Könsfördelningen är numera ganska jämn inom en stor del av universitetsutbildningarna. Det är till och med så att kvinnor utgör en majoritet inom många utbildningar, speciellt inom humaniora och samhällsvetenskap. Inom den akademiska karriären från doktorand, via akademiska positioner som biträdande lektor och lektor fram till positionen som professor, ja då händer det något med könsfördelningen.

Kvinnors andel minskar stadigt medan mäns andel ökar. Inom teknik och naturvetenskap är redan könsfördelningen ojämn med fler män i många av utbildningarna, och där ökar sedan gapet i den akademiska karriären. Mönstret är alltså detsamma, kvinnor försvinner och män stannar kvar i forskning. Detta mönster går att se, med vissa variationer förstås, i de flesta länder inom EU.

Bilden av det läckande röret är på så sätt träffande utifrån statistiken. Men, bilden har också tidigt kritiserats, inte minst i Sverige, utifrån vad den förmedlar i övrigt. Det låter ju som att kvinnorna passivt läcker ut ur ett i övrigt perfekt rör, vilket kan väcka frågan om vad de gör för fel. Medan män gör rätt, som själva ser till att de inte läcker ut. Eller? I själva verket är bilden av röret som läcker ut kvinnor mycket missvisande.

Forskning om hur universitet är könsmärkta både i strukturella villkor och i den akademiska kulturen visar istället hur män gynnas i akademiska organisationer, om än delvis omedvetet. Det är alltså ett aktivt och pågående arbete som gör att män kan flyta vidare, som om de gjorde det av helt egen kraft, medan kvinnor aktivt missgynnas i den akademiska karriären och snarare trycks ut ur röret snarare än läcker ut. Bilden passar för att illustrera siffror, men är direkt missvisande för att förstå processen bakom siffrorna. Vilka andra bilder kan användas?